Den sociala dimensionen av hallbar utveckling ar en av tre dimensioner inom hallbar utveckling och tenderar att hamna i skymundan i relation till de andra tva. Detta trots att alla tre dimensioner, den sociala-, ekologiska- och den ekonomiska ska ges lika mycket utrymme for att na de globala och nationella malen for hallbar utveckling. Social hallbarhet ar ett omtvistat begrepp och uppsatsens syfte är att rikta mer uppmärksamhet mot arbetet med den sociala dimensionen i landsbygdskommuner och vad som är problematiskt kring detta. Detta sker genom att undersöka hur landsbygdskommuner beskriver social hållbarhet i översiktsplaner samt hur de implementerar social hållbarhet och vad som är problematiskt för ett sådant arbete ska kunna ske. Tidigare forskning som ligger till grund for studien soker reda ut begreppet social hallbarhet och gora det praktiskt hanterbart inom samhallsplaneringen. Forskning visar att social hallbarhet maste fyllas med innehall och tolkas beroende av tid och rum samt att det finns utmaningar kring hur sociala hallbarhetsverktyg kan tillampas vid fysisk planering. Utmaningarna orsakas dels av brist pa kunskap och forstaelse for hur man integrerar social hallbarhet i processerna da det saknar tydliga riktlinjer och tydlig lagstiftning. Dels ar fragan om genomforbarhet och tillgangliga resurser for att genomfora socialt hallbarhetsarbete i praktiken en utmaning. I denna fallstudie undersoker vi Sunne och Ovanaker kommun genom att med en egenutformad analysram utifran hur vi valjer att ta oss an begreppet och se pa det, soka klarhet i hur social hallbarhet definieras i dessa kommuner. Intervjuer med tjansteman i respektive kommun hjalper oss reda ut problematiken kring arbetet med social hallbarhet. Resultatet visar att kommunernas oversiktsplaner pa olika satt genomsyras av den sociala dimensionen, men att tydliga tillvagagangssatt att implementera social hallbarhet i planeringen saknas. Resultatet visar vidare pa att social hallbarhet i stora drag och vagt definieras genom bland annat fokus pa livskvalitet och tillganglighet. En slutsats ar att statliga myndigheter har ett for urbant fokus i sina styrdokument och vagledande rapporter och nar darmed inte ut till alla kommuner, i synnerhet inte till landsbygdskommuner.

En av Sveriges attraktiva kommuner är Örebro. Örebro kommun har en befolkningstillväxt som tenderar att öka i framtiden, vilket kan komma att leda till bostadsbrist. En attraktiv kommun behöver ha en bostadsmarknad som är balanserad, för att ha en möjlighet att förse invånare med bostäder. Syftet med studien är att undersöka hur bostadsbyggandet i Örebro kommun fungerar mellan aktörer som är delaktiga i bostadsbyggandet. Vidare har det studerats hur Örebro kommun kan påverka bostadsbyggandet, samt vad som krävs för att bostäder ska expandera i inflyttningens takt.

Den här uppsatsens syfte är att i Uppsala och Knivsta kommuns översiktsplaner undersöka natursyn, hållbar utveckling och uppfattning om klimatfrågan. Den valda metoden för att besvara frågeställningen är en kvalitativ textanalys i form av en diskursanalys. För att kunna analysera översiktsplanerna har tre olika huvudkategorier skapats utifrån en inläsning och en avkodning av materialet: natursyn, stark respektive svag hållbar utveckling och klimatfrågan. Dessa kategorier tenderar att integreras med varandra. En ekocentrisk syn på naturen hänger till exempel ihop med en stark hållbar utveckling och möter klimatförändringarna med begränsning av växthusgaser som strategi. Synen på naturen i översiktsplanerna är något varierad och domineras av en antropocentrisk syn på naturen. I Uppsala kommuns översiktsplan är målet att minska klimatpåverkan genom tekniska miljöinnovationer, vilket tyder på en anpassning som strategi och en svag, möjligen med ansatser till en stark hållbar utveckling. Knivsta kommuns fördjupade översiktsplan poängterar behovet av att se naturens kapacitet som gränssättande för att skapa den sociala och ekonomiska utvecklingen, vilket är en av grundpelarna för en stark hållbar utveckling. Både anpassning och begränsning används som strategier.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur byggd kulturmiljö värderas i svenska kommuners översiktsplaner samt om och hur översiktsplanerna speglar den utveckling som skett inom kulturmiljövården - från att huvudsakligen belysa materiella värden till en växande betoning på immateriella, sociala och ekonomiska värden. Metoden för uppsatsen är kvalitativ innehållsanalys. Tre nyckelord (kulturmiljö, kulturhistorisk och kulturarv) användes och de kontexter de figurerade i analyserades för att undersöka hur nio värden kopplade till kulturmiljöer förekom i 40 översiktsplaner. Värdena har hämtats ur Masons (2002), Bond & Worthings (2016) samt Unnerbäcks (2002) skrifter. Frågeställningarna är ”Hur värderas byggd kulturmiljö i svenska kommuners översiktsplaner?”, ”Finns det skillnader i hur kulturmiljö värderas i svenska kommuners översiktsplaner beroende på om de är antagna före eller efter 2010?” samt ”Speglar översiktsplanerna den utveckling som skett i kulturmiljövården från att färmst framhålla kulturmiljöers materiella värden till att belysa även de immateriella, sociala och ekonomiska värdena?”. Översiktsplaner antagna före och efter 2010 (då nya plan- och bygglagen antogs) skiljer sig inte på något avgörande sätt i värderingen av kulturmiljö.  Undersökningen visar att ett skifte i synsätt skett tidigare, sannolikt under 1990-talet i samband med ändringar som gjordes i plan- och bygglagen 1996, införandet av miljöbalken 1998 och de nationella miljömålen 1999.

Befolkningsförändringar har alltid förekommit och fortsätter att förekomma runt om i detta avlånga land. Strömningar av invånare sker idag till områden som har stora möjligheter, som arbetstillfällen, utbildningar och kulturella utbud. Kommuner får som resultat stora strömningar från eller till sig, vilket skapar situationer som måste hanteras. Service ska fortsätta upprätthållas eller utvecklas i både växande och minskande kommuner, men med ökande krav och eventuella minskande skatteunderlag ger olika utfall vilket vidare påverkar kommuners situationer.  Denna uppsats har en kvalitativ ansats, i form av en jämförande studie med intervjuer och undersökningar av dokument som har analyserats utifrån Syssners tillväxt- och anpassningsstrategier. De sex svenska kommuner som har undersökts i uppsatsen är Alingsås, Bengtsfors, Hammarö, Munkfors, Storfors och Vänersborg. Det analyserade materialet är kommunernas översiktsplaner, där dokumenten har jämförts med vad Syssners tillväxt- och anpassningsstrategier säger om åtgärder för kommuner med olika framtider att möta. Två intervjuer har genomförts med tjänstepersoner som är eller ha varit väl insatta vid framtagandet av kommunens översiktsplan.  Vad som framgick i studien var att kommunerna hade relativt lika metoder trots olikheter rent strukturmässigt. Vad som kunde utläsas i intervjuerna var att studerade översiktsplaner behandlade befolkningsförändringar, men inte på en djupgående nivå. De undersökta kommunerna framhävde en framtid med positiv utveckling, trots att de har behov av att beskriva fler möjliga scenarios. Det är en faktisk framtid som kan komma kommunerna till mötes, men att planera för en negativ framtidsutveckling är sällan välkommet.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Region Gotlands utveckling av hanteringen kring trygghet ur ett genusperspektiv har förändrats över tid i två olika översiktsplaner. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ samt en kvantitativ innehållsanalys av översiktsplanerna där uppkomsten av ord räknas samt en dokumentstudie där olika avhandlingar, studier och böcker ligger till grunden för de teorier som diskuteras med analysens resultat. Resultatet av studien visar att den äldre översiktsplanen väldigt sparsamt hanterar ämnet trygghet i jämförelse med den senare planen som har ett genomgående tema av social hållbarhet där bland annat trygghet ingår. Detta resultat bygger på det ökade intresset för trygghetsfrågor ur ett genusperspektiv i samhället, något som Region Gotlands översiktsplaner visar exempel på. Slutsatsen visar utifrån de tolkningar som har gjorts av materialet och analysen att Region Gotlands översiktsplaner är i samspel med vad det mänskliga behovet från befolkningen kräver för att kunna nå ett fritt och jämlikt samhälle.

A major issue in current strategic planning is how local ambitions to achieve growth should be balanced against interlinked national and global targets for climate and environment. This competition between local and cross-boundary issues are of vital importance to highlight considering that all spatial planning is local in some regard. The Swedish spatial planning system allows for a great deal of self-determination among the local municipalities. Research indicates that the municipalities first and foremost gives consideration to local environmental issues in regards to their strategic planning. This creates a potential conflict between local and non-local interests leading to a deprioritization of national planning interests. Considering these issues the Swedish spatial planning system should be examined to identify its potential structual weaknesess. Towards this end the essay examines a case-study of expanding cross-border trade in the municipality of Strömstad using discourse analysis. Using this the essay maps how perspectives on cross-border trade among the participating actors has shaped the planning process. The esseay has a broad approach covering issues of politics, economics and environemnt to capture how these issues interlink and affect each other. The essay reveals that the planning process has been characterized by an informal co-operation between the municipality and the corporate interests that stands to gain from the expanded border trade. Private companies that do not stand to gain from the municipal planning strategy are excluded from the informal process. The informally participating companies finance part of the planning process and are expected to finance the investments in infrastructure which will be required to realize the planning strategy. This indicates that the process of strategic spatial planning has taken on some characteristics of the processes in Swedish planning usually reserved for developing detailed development plans for specific projects. The most commonly occuring perspective on the local cross-border trade is one of its use for the local area in generating growth and jobs. Issues of global environmental impact are portrayed to be of such wide consequence and affected to such a small relative degree by the strategic plan that it is not for the municipality to solve. The municipality portrays this conflict of local and national interests in its strategic plan but does not alter the proposition to lessen these. The county administration, participating to secure state interests, is initially sceptical of the proposition but relinquishes much of its criticisms despite no alteration of the proposed plan. Cross-border state actors in Norway are given little opportunity to participate in the planning process. The perspectives reveal a great risk that national sustainability policies are left unimplemented because of municipal self-interest.

Trygghet är någonting som påverkar alla, men betydelsen av trygghet är idag väldigt bred. Begreppet kan ibland även användas som en övergripande beskrivning, utan att det faktiskt säger något. Begreppet används återkommande i den fysiska planeringen, men även där i många olika sammanhang och kontexter, inte minst i den översiktliga planeringen. Genom att uppmärksamma trygghetens breda innebörd kan perspektivet på trygghet utvecklas vilket gör att kommunens trygghetsarbete kan förbättras. Trygghet i planeringen kan handla om hur den fysiska miljön är utformad, hur otryggheten ska minskas, trygghet i form av säkerhet, samt hur känslan av trygghet ska förstärkas.  Uppsatsen bygger på en fallstudie av fyra olika svenska kommuners översiktsplaner. Översiktsplanerna undersöks för att kunna ta reda på hur trygghet beskrivs och diskuteras i den översiktliga planeringen samt om det görs på ett liknande sätt eller om de skiljer sig åt mellan de olika kommunerna. Utifrån analysen går det att se att alla kommuner diskuterar trygghet i den översiktliga planeringen, dock finns det en skillnad i hur de gör detta och i vilken utsträckning. Kommunerna undviker samtidigt att ge en bestämd definition av trygghet, utan låter istället läsaren tolka och förstå begreppets betydelse utifrån användningen och kontexten. Begreppet trygg används också flera gånger som en beskrivning tillsammans med andra kvaliteter, till exempel attraktivt och trevligt.

The overall purpose with this report is to examine what role the municipal comprehensive plan has in the planning process today and how it influences future detailed development plans. The main question that this report tries to answer is: Does the municipal comprehensive plan give the guidance it is meant to according to the Swedish planning and building act? The municipal comprehensive plan is mandatory in that it must be established by all munici-palities and cover the entire municipality’s surface. The plan should state basic directions for land use and settlement development and give guidance for subsequent plans and decisions. For smaller areas, a more detailed comprehensive plan can be established. The municipal comprehensive plan, and the more detailed comprehensive plan, is not binding. In order to investigate the influence the municipal comprehensive plan is supposed to have according to the Swedish plan- and building law, a study has been conducted of the detailed development plans in Stockholm County, that became legally binding in the year of 2012, to investigate what the municipal comprehensive plan said about each detailed development plan. The conclusion of the conducted study is that in most cases the municipal comprehensive plan had been of guidance for the detailed development plans and in only four of the studied cases was the purpose of the detailed development plan conflicting with the municipal comprehen-sive plan. / Det övergripande syftet med den här rapporten är att undersöka vilken roll översiktsplanen har i planprocessen idag och hur den därigenom påverkar detaljplaneläggningen och att försöka besvara frågeställningen: Ger översiktsplanen idag den vägledning för kommande detaljplane-läggning som är tanken enligt PBL? Översiktsplanen är obligatorisk och ska upprättas av varje kommun och omfatta hela kommu-nens yta (3 kap. 1 § PBL). Planen ska ange grunddragen för markanvändning och bebyggelse utveckling samt ge vägledning för efterföljande planer och beslut (3 kap. 2 och 5 §§ PBL). För mindre områden kan en mer detaljerad översiktsplan upprättas, denna kallas vanligtvis för fördjupad översiktsplan (3 kap. 23 § PBL). Översiktsplanen är inte bindande (3 kap. 3 § PBL). För att tydligöra rollen som översiktsplanen, enligt PBL, är avsedd att ha idag för detaljplane-läggningen har en litteraturstudie av nuvarande lagstiftning, propositioner till nuvarande och tidigare lagstiftning samt artiklar och rapporter som handlar om översiktsplanens roll. Även aktuella förslag till ändringar av lagstiftningen presenteras. För att empiriskt undersöka vilken betydelse översiktsplanen har idag för den efterföljande detaljplaneläggningen studeras planbeskrivningar till lagakraftvunna detaljplaner i Stock-holms län år 2012 för att undersöka vad översiktsplanen, enligt planbeskrivningen för respek-tive detaljplan, sade om det aktuella området. Sammanfattningsvis kan sägas att översiktsplanen faktiskt är vägledande då kommunerna i sin detaljplaneläggning i de allra flesta fall följer översiktsplanens anvisningar, trots att de inte har någon laglig skyldighet att göra så.

I denna uppsats har det utretts hur Stockholm, Göteborg och Malmö har betonat cyklism och tagit fram riktlinjer för framtida utveckling. För att möjliggöra en utvärdering av deras arbeten sattes i forsknings- och kunskapsöversikten upp riktlinjer som berör cykelns fördelar, vad som påverkar trafikvalet samt cykeln ur ett planeringsperspektiv där det bland annat utreds hur internationellt framgångsrika cykelstäder förhåller sig till cyklism. Med översikten som grund blev det därmed möjligt att analysera hur väl och på vilket sätt de tre svenska städerna planerar för cyklar. Examensarbetet har bedrivits som en flerfallsstudie där de undersökta fallen har analyserats och satts i relation till varandra för att därmed möjliggöra en identifiering av likheter och skillnader. Den applicerade metoden har varit innehållsanalys, empirin har därmed djupgranskas.I fallstudien identifierades att alla städerna planerar för en ökad cykeltrafik med flera av de strategier som applicerats i cykelframgångsrika länder. Malmö som har en längre cykeltradition har kommit längre i arbetet än Stockholm och Göteborg. Alla städerna har dock som mål att en större andel av resorna i framtiden ska ske med cykel. För att uppnå detta mål ska både hårda och mjuka åtgärder vidtas i form av fysisk planering samt beteendeförändringar. Inte förrän detta sker kommer resmönstren att förändras.