Alltsedan målstyrning infördes inom svensk beslutsfattning och förvaltning har målkonflikter varit ett faktum som politiker och tjänstemän måste ta ställning till på ett eller annat sätt. En målkonflikt uppstår då uppfyllelsen av ett samhällsmål motverkar uppfyllelsen av ett annat samhällsmål. Det kan exempelvis röra sig om kontrasterande mål gällande nybyggnation och att samtidigt bevara natur- och kulturvärden. Forskningsprojektet SPEAK, som denna studie har koppling till, och som handlar om att identifiera brister och förbättringsåtgärder inom svensk miljöbedömning, ser målkonfliktshantering inom kommunal planering som ett bristområde som behöver förbättras, inte minst genom att erhålla ökad kunskap om nuläget. Denna studie har till syfte att utreda hur målkonflikter identifieras och hanteras på kommunal nivå i Sverige inom ramen för kommunal översiktsplanering med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning, samt att ge några rekommendationer för hur målkonfliktshantering skulle kunna förbättras. Studien baseras på en textanalys gjord utifrån plandokument från 80 kommuner, samt en mer djupgående intervjustudie med tjänstemän som arbetat med översiktsplanerna på tre kommuner. Idag saknas lagkrav på att inkludera målkonfliktsanalyser inom kommunal planering och miljöbedömning. Detta är troligen huvudanledning till att målkonflikter i nuläget lyfts fram i relativt liten grad i plandokumenten. Enligt resultaten från textanalysen tar 60 % av de granskade kommunerna upp målkonflikter någonstans i översiktsplanen eller den tillhörande miljökonsekvensbeskrivningen, men endast 11 % utför en strukturerad analys. Bristen på lagkrav kan också vara en anledning till att det i nuläget inte finns några övergripande strategier och verktyg att utgå ifrån som planerare, vilket har lett till enskilda kommuner har fått hitta sina egna lösningar. Att utgå ifrån kartor, respektive matriser, för att strukturerat kunna identifiera och analysera målkonflikter är metoder som använts i fallen med några av de intervjuade kommunerna. Sådana metoder kan hjälpa till att enkelt och strukturerat öka uppmärksamheten på de målkonflikter som kan uppstå i plandokumenten, samt att lyfta med dem till senare beslutssteg. Uppföljning av målkonflikterna till senare planeringssteg är dock utifrån intervjustudien i många fall oklar eller bristande. Att målkonflikterna följs upp är avgörande för att målkonfliktsanalysen ska ge någon positiv effekt på planeringen och inte förbli en skrivbordsprodukt. Att arbeta nära beslutsfattarna i en grupp bestående av personer med bred kompetens har identifierats som en framgångsfaktor för ett lyckat resultat där målkonflikterna har god chans att följas upp. I många fall handlar målkonflikter där man måste välja mellan ett mål eller ett annat i grund och botten om personliga värderingar och världsåskådningar. Målkonfliktshantering blir då i praktiken en fråga om diskussion och kompromisser. Att beslutsfattarna i dessa fall får väl informerade beslutsunderlag sammansatta utifrån bred kompetens kan då kraftigt öka möjligheten för att de bästa besluten tas för varje enskild situation. / Sustainable Planning and Environmental Assessment Knowledge (SPEAK)

I Sverige finns det mer än 2000 tätorter. Majoriteten av dessa är landsbygdstätorter, där det bor mindre än 3000 personer. Mycket fokus finns idag kring städer och det urbana, med fenomen som förtätning och den gröna staden i fokus. Detta är en effekt av den urbana normen, som länge har dominerat samhällsutvecklingen. Resultatet av det urbana fokuset är något som lätt skapar en känsla av att landsbygden och dess tätorter blir bortglömda, eller rent av ignorerade. Detta kandidatarbete syftar till att undersöka hur kommuner hanterar dessa landsbygdstätorter i sin översiktsplanering, och se vilka skillnader som finns mellan större och mindre kommuner. Arbetet genomfördes med hjälp av en fallstudie och en dokumentstudie av plandokument från Karlskrona kommun och Torsås kommun, där tre landsbygdstätorter i varje kommun blivit undersökta. Analysen av empirin gjordes med hjälp av ett teoretiskt ramverk som baserades på befintlig kunskap om den urbana normen och effekterna av tillväxt på landsbygden. Av analysen framgår det att det i senare versioner av översiktsplanerna har blivit ett större fokus på landsbygden och dess utveckling. Sammanfattningsvis framgår det att kommunerna nu ger ett mer rättvist utrymme för planering av landsbygdstätorter. Slutligen dras slutsatser på skillnaderna mellan större och mindre kommuner.

Trygghet är någonting som påverkar alla, men betydelsen av trygghet är idag väldigt bred. Begreppet kan ibland även användas som en övergripande beskrivning, utan att det faktiskt säger något. Begreppet används återkommande i den fysiska planeringen, men även där i många olika sammanhang och kontexter, inte minst i den översiktliga planeringen. Genom att uppmärksamma trygghetens breda innebörd kan perspektivet på trygghet utvecklas vilket gör att kommunens trygghetsarbete kan förbättras. Trygghet i planeringen kan handla om hur den fysiska miljön är utformad, hur otryggheten ska minskas, trygghet i form av säkerhet, samt hur känslan av trygghet ska förstärkas.  Uppsatsen bygger på en fallstudie av fyra olika svenska kommuners översiktsplaner. Översiktsplanerna undersöks för att kunna ta reda på hur trygghet beskrivs och diskuteras i den översiktliga planeringen samt om det görs på ett liknande sätt eller om de skiljer sig åt mellan de olika kommunerna. Utifrån analysen går det att se att alla kommuner diskuterar trygghet i den översiktliga planeringen, dock finns det en skillnad i hur de gör detta och i vilken utsträckning. Kommunerna undviker samtidigt att ge en bestämd definition av trygghet, utan låter istället läsaren tolka och förstå begreppets betydelse utifrån användningen och kontexten. Begreppet trygg används också flera gånger som en beskrivning tillsammans med andra kvaliteter, till exempel attraktivt och trevligt.

Delaktighet och demokrati är grundpelare i samhället. Det är centralt att skapa möjlighet för människor att påverka det samhället de bor i genom medborgardialoger. Praktiskt kan det vara utmaningar för kommuner att skapa inkluderande och representativa dialoger där många medborgare får lyfta sina åsikter. Syftet med uppsatsen är att förstå deltagandets betydelse inom samhällsplanering. Genom att undersöka kommunikativa planeringens ideal samt lagstiftningen som styr deltagande inom svensk översiktsplanering ska det ge en förståelse för det praktiska arbetet med medborgardeltagande. Region Gotlands medborgadialogsarbete i framtagandet av deras nya översiktsplan ligger till grund för den empiriska undersökningen. För uppsatsen har en semistrukturerad intervju genomförts med ansvarig projektledare för översiktsplanen. En tematisk analys har genomförts på tre dokument som behandlar medborgardeltagande från Region Gotland samt transkriberingen från intervjun. Resultaten som framkom presenteras i tre övergripande teman, Engagemang, Tillgänglighet och tydlighet och Digitalisering och visar hur Region Gotland har diskuterat och jobbat med medborgardialoger. Resultatet visar på de utmaningar som återfinns i tidigare forskning även finns inom Region Gotland. Det krävs att arbetet med medborgardeltagande och medborgardialoger går utöver de traditionella ramarna. Nya tillvägagångssätt är avgörande för bredare representation och mer inkluderande medborgardialoger.

I dagens översiktsplanering är hållbar utveckling ett av de främsta målen. Däremot är hållbar utveckling ett brett begrepp. Detta kan skapa målkonflikter gällande samstämmighet inom samhällsplanering. Arbetet för hållbar utveckling inom översiktsplanering innefattar ett flertal intressenter och aktörer vilket innebär avvägningar mellan olika intressen som kan leda till ytterligare målkonflikter. Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka målkonflikter som uppstår i arbetet med hållbar utveckling inom översiktsplanering. Därmed gjordes en kvalitativ studie där målkonflikter inom Region Gotlands nyligen framtagna översiktsplan 2040 undersöktes, med fokus på Visbyområdet. En intervju med en samhällsplanerare på regionen genomfördes för att samla in data om de målkonflikter som uppstod under framtagandet av översiktsplanen. Därefter användes analysverktyget tematisk analys för att analysera översiktsplan Gotland 2040 med fokus på planförslag Visbyområdet samt intervjutranskriberingen. Undersökningen resulterade i tre huvudteman: förtätning, mångfunktionalitet och hänsynstagande. Slutsatsen av studien är att målkonflikter uppstår i översiktsplanering mellan olika aktörer som är delaktiga i dokumentframtagandet, vilket innebär komplikationer för Region Gotland att möjliggöra de mest hållbara lösningar. Mer därtill uppstår målkonflikter även mellan de tre dimensionerna i hållbar utveckling vilket innebär att Regionen behöver göra avvägningar. Att integrera alla intressen och möjliggöra alla hållbarhetsmålen gör översiktsplanen till en tom strategi.

I ljuset av klimatförändringarna, mänsklighetens påfrestningar på jordens planetära gränser samt den prognosticerade övergången till den antropocena epoken, ger allt fler folkrörelser och sakkunniga uttryck för alternativa utopiska framtidsskildringar. Dessa utopier är tilltänkta att ersätta samtidens västerländskt dominerande modernitetsmodell samt dess idéhistoriska trossystem om vetenskapens betydelse, utveckling och individers autonomi. Detta trots att traktat, såsom de globala målen för hållbar utveckling, har nu länge nyttjats i syfte att styra moderna nationer såsom Sverige mot en grön samhällsomställning. Men allt fler forskare har numera kritiserat det gällande hållbarhetsmålsättningars trossystem men även dess retoriska tvetydiga framställning. Detta utifrån tanken att dess ramverk inte förhindrar att partiska trossystem, såsom ekomodernismen, kan spridas i den offentliga förvaltningsverksamhetens kontexter. Dessa trossystem ger egna avfattningar som fastställer vilka typer av samhällen och omgivningar som ska betraktas vara hållbara. Detta samtidigt som det moderna projektets ideal, som först orsakade jordens övergång till den antropocena epoken, fortsätter att spridas och reproduceras; vilket förhindrar genomförandet av radikala samhällsomstruktureringar. Denna undersökning använde därav Carol Bacchis ”What’s the problem represented to be” kvalitativa diskursanalytiska metodik för att inringa de svenska strategiska översiktsplanernas förändringsambitioner. Detta för att dra slutsatser om, samt i så fall hur långtgående, kommunerna har i de upprättade strategierna för den rumsliga organisationen efterlevt ekomodernismens föreskrivande ideal om hur samhällen/natur bör vara och fungera. Baserat på det teoretiska ramverket och resultatet, så fastlår denna studie som slutsats att ekomodernismens filosofis ideal har ännu inte genomsyrat någon av översiktsplanernas skapade visionsbildningar, men att de studerade kommunerna uppvisade i varierande grad ekomodernistiska tendenser; det vill säga rationaliseringar som kan i framtiden användas som värdeladdade, visionära byggstenar i händelse av att beslutsfattare fastslår att ekomodernismens världsbild ska realiseras i praktiken. Till följd fastslår undersökningen att de studerade översiktsplanerna är i större eller mindre behov av revideringsåtgärder; detta för att kommunerna ska kunna upprätta en i) enad och samstämmig hållbar utvecklingsbana samt en ii) utopisk framställning som styrmedel av samhällsbyggnadsprocessen.

Syftet med denna uppsats är att granska eventuella skillnader mellan svenska kommuners visioner rörande social hållbarhet som konkretiseras i respektive kommuns översiktsplan. Granskningen syftar även till att generera kunskap gällande hur svenska kommuner följer Plan- och bygglagens (PBL) krav på behandling av social hållbar utveckling i den översiktliga planeringen. Uppsatsens resultat är intresseväckande då det inte finns en klar definition av social hållbarhet, vilket leder till svårigheter att implementera begreppet inom planeringen. Parallellt med begreppets svårdefinierbara natur är hållbarhet likväl ett av de mest frekvent använda och accepterade målen inom planering (De Roo & Porter 2007, 2). Även Persson understryker svenska kommuners svårigheter att tillämpa en planeringspraxis med tillhörande strategier som för samhället i en hållbar riktning (Persson 2013, 302). Följaktligen innebär det att det finns en ovisshet i svenska kommuners visioner samt att dessa kan skilja sig åt kommuner emellan vilket genererar olikartade samhällsutvecklingar. För att konkretisera uppsatsens syfte kommer fyra översiktsplaner väljas ut med utgångspunkt i följande kriterier: kommunen ska ha en stabil befolkningstillväxt med en befolkning på 100 000-155 000 invånare samt en översiktsplan antagen år 2016 eller senare. Syftet med kriterierna är att de ska ligga till grund för framtida generaliseringar baserade på granskningens resultat. Utöver de fastställda kriterierna väljs kommunerna ut baserat på geografisk spridning samt skillnader i landareal. Ett teoretiskt ramverk skapas för att åskådliggöra hur denna uppsats tolkar begreppet social hållbarhet. Ramverket utgörs av sex kategorier: livskvalitet, social interaktion, jämlikhet, tillgänglighet, trygghet och framtidsvision. De valda översiktsplanerna ska sedan granskas med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys där meningar som berör denna uppsats teoretiska ramverk tas ut. I nästa steg kondenseras, kodas samt kategoriseras de uttagna meningarna efter uppsatsens teoretiska ram. Därefter kommer översiktsplanernas innehåll jämföras utifrån ramverkets sex kategorier och i nästa steg ska skillnader, likheter samt eventuell problematik uppmärksammas som senare ska ligga till grund för uppsatsens slutsats. Det generaliserade resultatet visar att svenska kommuners visoner mot social hållbarhet skiljer sig åt, men bitvis strävar efter samma mål. Svenska kommuner är enligt lag skyldiga att visa hänsyn till de paragrafer i PBL som berör den översiktliga planeringens innehåll av social hållbarhet. Utifrån granskningen går det dock att urskilja ingen kommun behandlar samtliga paragrafer som enligt granskningens teoretiska ramverk berör social hållbarhet. Rimligtvis går det därför att anta att även övriga svenska kommuners översiktsplaner behandlar PBLs paragrafer på likartat sätt. En värdering av det framkomna utfallet diskuteras i uppsatsens slutdiskussion där en möjlig förklaring tar avstamp i kommunernas skilda förutsättningar som tvingar dem att jobba efter olika premisser. Frågan som kvarstår är dock huruvida PBL bör utgöra striktare lagverk för arbetet mot social hållbarhet eller om lagens tolkningsfrihet är en nödvändighet för att Sveriges kommuner ska kunna implementera den på sina egna förutsättningar.

Planering kring markanvändning kan innefatta och påverka flera olika intressen vilket kan lyfta tankar kring rättvisa. Enligt tidigare forskning domineras ofta samiska intressen och perspektiv av andra diskurser och på så sätt reduceras även ett erkännande av det samiska förhållningsättet och samiska rättigheter. Syftet med denna studie har varit att utifrån det teoretiska perspektivet på miljörättvisa undersöka vad samisk miljörättvisa kan vara, för att därefter analysera huruvida samisk miljörättvisa förekommer inom kommunal översiktsplanering. Tidigare forskning pekar på att urfolks krav på miljörättvisa bottnar i behov av erkännande av det relationella synsättet på omgivningen och dess funktion för kultur och traditionella levnadssätt ur ett holistiskt perspektiv. Den samiska miljörättvisan har samma utgångspunkt och menar att landskapet och den icke-mänskliga naturen hänger samman med samisk kultur och näringar i stort, vilket därför kräver ett erkännande av samiska värden och behov tillsammans med välfungerande och bärkraftiga ekologiska miljöer för att säkerställa möjligheten till sociokulturell reproduktion. Undersökningen har baserats på en fallstudie av Gällivare kommuns översiktsplanering och dess centrala plandokument vilka ligger som grund för kommunens långsiktiga planering och förvaltning av mark- och vattenområden. Utifrån ett skapat teoretiskt ramverk på samisk miljörättvisa har en kvalitativ innehållsanalys tillämpats. Studiens resultat visar att delar ur den samiska miljörättvisan går att återfinna i olika sammanhang och kontexter i översiktsplanen, men att den framför allt framträder i relation till rennäringen. Slutsatsen är att det för samisk miljörättvisa i stort saknas flertalet aspekter, med följden av flera samiska värden och behov osynliggörs vilket på sikt enligt ett miljörättviseteoretiskt resonemang kan ha effekter både på proceduriella aspekter och distributiva utfall i ett senare skede vid planläggning kring markanvändning inom kommunens gränser.

Den här uppsatsen studerar hur den kommunala översiktsplaneringen hanterar regionala utvecklingsfrågor av strategisk karaktär. Det finns en efterfrågan från både den kommunala och regionala nivån att de kommunala översiktsplanerna lyfter blicken och planerar utifrån ett strategiskt regionalt perspektiv. Däremot ska de kommunala översiktsplanerna främst hantera fysiska planfrågor och har inte samma karaktär som typiskt strategiska dokument. Denna studie ämnar därför till att undersöka hur den kommunala översiktsplaneringen har hanterat den ökade efterfrågan på en kommunal översiktsplanering med ett regionalt perspektiv. Människors vardagliga mönster har vidgats och inställningen till geografiska gränser har förändrats. Idag är det inte ovanligt att bo i en kommun, arbeta i en annan och handla i den tredje. Den förändrade vardagsgeografin väcker utmaningar för den kommunala planeringen när en persons vardagsliv är delat över olika kommuner och samtliga beslut inom kommunen inte bara påverkar den enskilda kommunens invånare. Tidigare forskning visar att en kommunal planering som utgår från ett större geografiskt sammanhang är relevant för en hållbar planering. Översiktsplanen är ett bra verktyg för kommunen att hantera långsiktiga hållbarhetsfrågor. Givet vad forskningen säger är uppsatsens syfte att undersöka kommunens roll i en ny verklighet som efterfrågar långsiktig hållbar planering med större fokus på regionala utvecklingsfrågor. Uppsatsen är utformad som en fallstudie där två fall studeras djupgående. De två fallen är Västra Götalandsregionen och Östergötland. Metod för datainsamling har varit dokumentstudier. Insamlat material har sedan analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys. Vid insamling av data blev det tydligt att de utmaningar som följer med regionförstoring har en varierande plats i kommunal planering. För att koppla det empiriska materialet till studiens teoretiska utgångspunkter, flernivåstyrning och strategisk planering har ett analytiskt ramverk tillämpats.

Följande kandidatarbete undersöker hur grönska används och tolkas inom den fysiska planeringen från översiktsplan till detaljplan. Två urbanteorier har utgjort grunden för genomförandet av arbetet, Fuzzy Concept och Natur i staden. Syftet med arbetet har varit att undersöka hur grönska och natur används och formuleras i översiktligplanering och hur tillämpningsbar grönskan ur översiktsplan sedan är i detaljplan. Uppsatsen har vidare undersökt hur grönskan används i detaljplan och hur tolkning av översiktsplanens direktiv tillämpats i planbeskrivningen. Huvudfokus har varit tolkningen från översiktsplan till detaljplan för att identifiera om begrepp är tydligt formulerade. Detta har även resulterat i viss analys av de budskap kring grönska som plandokument medför. En fallstudie har genomförts av ett tidigare projekt som belyst hållbarhetsarbete i översiktlig planering, SAMS-projektet Mångfunktionella ytor - Klimatanpassning av befintlig bebyggd miljö i städer och tätorter genom grönstruktur (Boverket m.fl, 2010). Av detta fall har fyra analysenheter i form av kommuner identifierats som när projektet genomfördes var grunden i en flerfallstudie. Detta projekt blev intressant under områdesöversikten och redovisar kommuner som tidigare arbetat med hållbarhet på olika sätt, genom den här uppsatsens fallstudie har då det fortsatta arbetet med ekologisk hållbarhet i from av grönska varit den avgränsning inom vilket studien har genomförts. I analysen av arbetet har det framkommit vilken användning och syften med grönska som kommunerna planerar för i den översiktliga planeringen. Det visade sig att den strategiska planeringen främst arbetar med stora skyddsvärda områden och målande strukturer som ofta inte berörde detaljplanerna. Slutsatsen i arbetet blev därmed att den fysiska planeringen kan utveckla översiktsplanens användning av grönska för att bättre kunna vägleda och säkra för grönskans förekomst även i tätorter.