• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 63
  • Tagged with
  • 63
  • 46
  • 46
  • 30
  • 27
  • 21
  • 15
  • 13
  • 11
  • 11
  • 11
  • 9
  • 9
  • 8
  • 7
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
21

Ägarstruktur och Volatilitet : En studie av ägarstruktur och dess påverkan på aktievolatilitet i börsnoterade bolag

Norin, Axel, Roclawski, Kristofer January 2017 (has links)
Volatilitet innehar en central roll inom aktiemarknaden och finansieringssektorn, men endast ett fåtal studier i Sverige har undersökt hur aktieprisvolatilitet påverkas av ägarstruktur. Syftet med denna studie är att belysa sambandet med hjälp av manuell inhämtad och unik ägardata från Visby. Ägarstruktur delas in i fem konkreta ägarstrukturvariabler: storleken på ägarbasen, andelen småägare, ägarbredd, institutionellt ägande och utländskt ägande. Vi finner inget stöd i vår regressionsanalys att ägarstruktur påverkar volatilitet i någon större utsträckning. Tolkningen av resultatet indikerar att andra variabler är betydligt viktigare för volatiliteten än ägarstrukturvariablerna.
22

Svenska företags inställning till Svensk kod för bolagsstyrning : ”Hit or Shit” / Swedish companies attitude to The Swedish Code of Corporate Governance : “Hit or Shit”

Hedlund, Eva, Lilja, Cecilia January 2007 (has links)
Under de senaste åren har olika företagsskandaler, både i Sverige och utomlands, varit ett uppmärksammat ämne i olika samhällsdebatter. Skandalerna har resulterat i att allmänhetens förtroende för svenskt näringsliv sjunkit. Denna förtroendeproblematik skapade behov av att reglera utövandet av bolagsstyrning, på engelska corporate governance. Kodgruppens uppgift är att utveckla den svenska Koden för bolagsstyrning som infördes 1 juli, 2005 och skall följas av bolag noterade på Nordiska börsen i Stockholm. I dagsläget omfattar Koden bolag noterade på Large Cap med hemvist i Sverige. Drygt ett och ett halvt år efter Kodens införande vill vi undersöka företagens attityd gentemot Koden. Vårt syfte är att ta reda på om det finns konkreta skillnader i attityden mellan små och stora företag, med olika ägarstrukturer och som verkar i olika branscher. Uppsatsen bygger på det hermeneutiska synsättet, då vi har utgått från regelverket och därefter jämfört det empiriska materialet från de bolag vi valt att granska. Våra kvalitativa undersökningar ligger till grund för vår uppsats, eftersom att vi har valt att göra en grundligare undersökning av ett få antal företag. Den teoretiska referensramen i uppsatsen innefattar corporate governance, agentteorin, intressentteorin samt den svenska ägarteorin, vilka samtliga kan kopplas till Svensk kod för bolagsstyrning. Det empiriska materialet är en sammanställning av telefonintervjuer med sakkunniga respondenter med varierade befattningar på fyra noterade bolag, vilka har varit involverade i den företagsinterna implementeringen av Koden. De företag vi har valt att intervjua verkar samtliga i olika branscher, är olika stora och skiljer sig åt i sin ägarstruktur. Deras attityd till Svensk kod för bolagsstyrning har, beroende på dessa tre faktorer, skilt sig åt. I vår undersökning har det framgått att skillnaden främst baseras på företagens storlek och ägarstruktur. Branschtillhörigheten spelar en mindre roll för företagens attityd till Koden. / Uppsatsnivå: C
23

Insiderägande, CSR och dess påverkan på skatteaggressivitet : En kvantitativ studie på 273 europeiska börsbolag

Hollsten, Mia, Svensson, Daniel January 2019 (has links)
Syfte: CSR är idag ett väl använt och diskuterat begrepp. Även företagsskatt är ett omdiskuterat ämne där många av de metoder som företag använder sig av för att kraftigt minska skatten kan ifrågasättas. Då skatt kan ses som ett sätt att bidra till samhället i stort har studier av CSR, som är ett socialt ansvarstagande, blivit intressant att studera i förhållande till skatt. Motstridiga studier leder dock till att ett behov finns att undersöka faktorer som kan påverka förhållandet. Ägarstruktur kan ha en påverkan på hur arbetet med företags sociala ansvarstagande ser ut samt hur skatteaggressivt det är. Den föreliggande studien undersöker därför om insiderägande är en faktor som har en modererande effekt på förhållandet mellan CSR och skatteaggressivitet. Metod: Studien utgår från en positivistisk forskningsfilosofi med en hypotetisk-deduktiv ansats. Studien har en kvantitativ strategi och en longitudinell design som genomförts med data över tio år från 273 publika europeiska företag, för åren 2008–2017. I studien har sekundärdata använts inhämtad från databasen Thomson Reuters Eikon. Insamlat datamaterial har analyserats i statistikprogrammet SPSS. Resultat & slutsats: Resultaten visar att insiderägande har en modererande effekt på sambandet mellan CSR och skatt. Genom undersökningen framkommer det att det är nivån av insiderägande som bestämmer riktningen på förhållandet mellan CSR och skatteaggressivitet. Slutsatsen som kan nås är att ägarstruktur är en faktor som bör tas i beaktning vid studier av sambandet mellan skatt och CSR. Examensarbetets bidrag: Undersökningen lämnar ett unikt bidrag till redovisningsforskningen då den är den enda att studera ägarstrukturens påverkan på CSR och skatteaggressivitet genom att titta på insiderägande. Studien lämnar också ett praktiskt bidrag till myndigheter och organisationer om de ägarstrukturer som kan påverka företags inställning till hållbarhetsredovisning och skattebeteende. Utöver detta breddas den empiriska forskningen på europeiska bolag och sambandet mellan CSR och skatt. Förslag till fortsatt forskning: Förslag till vidare forskning ges i form av studier på vilken typ av aktier som innehas av insiders, det vill säga om innehavet innebär röststarka aktier eller inte. Förslag ges också till att studera olika grupper av insiders då det kan finnas skillnader inom en bred definition av insiders i huruvida personen i stor utsträckning associeras med företaget. Det ges även förslag på att inte mäta CSR som ett samlat begrepp utan istället studera dimensionerna som separata beroende variabler då det kan finnas skillnader som inte upptäcks då begreppet mäts som en helhet. / Aim: CSR is an often-used term and a well-discussed topic. Corporate tax is also an often debated subject where many of the methods used by companies to greatly reduce tax can be questioned. Since tax can be seen as a way to contribute to society at large, studies of CSR, which is a way for companies to take social responsibility, have become interesting to study in relation to tax. Contradicting studies, however, lead to the need to investigate factors that may affect the relationship. Ownership structure can have an impact on corporate social responsibility and how tax-aggressive a company is. This study therefore investigates whether insider ownership is a factor that has a moderating effect on the relationship between CSR and tax aggressiveness. Method: The study is based on a positivistic research philosophy with a hypothetical-deductive approach. The study has a quantitative strategy and a longitudinal design using ten-year data of 273 public European companies, for the years 2008-2017. In the study, secondary data has been used retrieved from the Thomson Reuters Eikon database. Collected data has been analyzed in the statistical program SPSS. Result & Conclusions: The results show that insider ownership has a moderating effect on the relationship between CSR and tax. This study shows that it is the level of insider ownership that determines the direction of the relationship between CSR and tax aggressiveness. The conclusion that can be reached is that ownership structure is a factor that should be taken into account in studies examining the relationship between tax and CSR. Contribution of the thesis: This study provides a unique contribution to the field of accounting research as it is the only one to study the impact of ownership structure on CSR and tax aggressiveness by examining insider ownership. The study also provides a practical contribution to government institutions and organizations about the ownership structures that can affect companies’ attitude towards sustainability reporting and tax behavior. In addition to this, empirical research on European companies and the relationship between CSR and tax are broadened. Suggestions for future research: Further research is needed in the form of studies on the type of shares held by insiders, i.e. if the holding contains voting shares or not. Further research is also needed to study different groups of insiders as there may be differences within a broad definition of insiders as to whether the person is largely associated with the company or not. In addition, there are also suggestions for more research that does not measure CSR as one variable. By studying the dimensions that make up CSR as separate variables there may be differences that are not detected when it is measured as one variable.
24

Lokalisering av huvudkontor bland Sveriges största företag : En studie om drivkrafter som förklarar huvudkontorens lokalisering

Jarlheden, Rebecca, Larsdotter, Lovisa January 2019 (has links)
Utflyttningar av huvudkontor ökade kraftigt i Sverige under slutet av 1990-talet och medförde en stor debatt i det svenska näringslivet. Ämnet fick även ökad uppmärksamhet i ekonomisk forskning eftersom det befarades leda till långsiktiga negativa effekter för samhället. Frågan om företagens huvudkontor aktualiserades återigen under 2017 med en rad uppmärksammade fall, bland annat Nordeas flytt från Sverige. Behovet av studier som följer upp huvudkontorens lokalisering och de bakomliggande drivkrafterna ansågs därmed fortfarande vara lika aktuellt och nödvändigt. Därför bestämde vi oss för att studera vad som hänt med huvudkontorens lokalisering under 2010-talet och särskilt drivkrafterna för lokaliseringen baserade på företagens berättelser. Undersökningen bestod av två delar. Den första delen var en upprepad tvärsnittsstudie och huvudkontoren kartlades för företagen på Veckans Affärers (2018) lista över Sveriges 500 största företag. Likt tidigare studier undersöktes drivkrafterna ägarstruktur, skatter, branschtillhörighet och storlek. I undersökningens andra del undersöktes drivkrafterna närmare genom att följa upp alla de företag som flyttat sitt huvudkontor till eller från Sverige sedan 2010. Detta hade inte gjorts i tidigare studier. Första delen av undersökningen visade att 30 procent av företagen hade sina huvudkontor utomlands. Detta innebar en minskning sedan 2010 och nivån var även under den som uppmättes vid millennieskiftet. Vidare visade undersökningen att ägarstruktur utgjorde den enskilt starkaste drivkraften för huvudkontorets lokalisering. Undersökningen visade också att det svenska ägandet fortfarande dominerade bland de största företagen i Sverige. Nivån av utlandsägande konstaterades vara fortsatt stabil. Det tidigare dominerande ägandet från USA hade dock upphört och istället hade det europeiska ägandet ökat. De nationaliteter som var mest framträdande som ägare till de största företagen i Sverige år 2019 var Nederländerna och Luxemburg. Detta förklarades som en följd av uppköp och förvärv, men ägande från dessa länder var främst skattemässigt motiverande vilket kunde påstås ligga bakom ökningen i andelen utlandsägda företag med huvudkontor i Sverige. Dock kunde undersökningen inte fastslå skatter som en drivkraft för huvudkontorens lokalisering. Utifrån undersökningen kunde inte branschtillhörighet fastslås som en drivkraft för huvudkontorets lokalisering, däremot fanns skillnader mellan olika branscher. Inom bank och finans, fastighet samt mediebranschen fanns inget eller endast ett fåtal företag som lokaliserat huvudkontoret utomlands. Vidare visade undersökningen att företagets storlek inte var en drivkraft för huvudkontorens lokalisering. Undersökningens andra del visade att samtliga företag som flyttat sina huvudkontor till Sverige sedan 2010 kunde kopplas till ägande och handlade om en återflyttning tillbaka till Sverige. Ett av fallen utmärkte sig dock genom att ägarförändringar utlöst flytten av huvudkontoret, men lokaliseringen i Sverige förklarades inte av ägarens nationalitet. Även de företag som flyttat sina huvudkontor från Sverige sedan 2010 kunde förklaras av ägandeförändringar, men motiverades även av förbättrade regelverk och skatter.
25

Ägarstruktur och kapitallokalisering : -en jämförelse mellan koncentrerat och spritt ägande

Sahlén, AnnaKarin, Hedström, Carl January 2007 (has links)
<p>Sedan 30-talet har många stora svenska företag kontrollerats av investmentbolag i ett pyramidliknande kontrollägarsystem. Även de företag som inte ingår i en pyramid ägs ofta av en stark kontrollägare, 90 % av Sveriges börsnoterade bolag karaktäriseras av detta. Sverige är det enda land i världen som tillåter alla slags metoder som separerar kontroll och ägande.</p><p>Vi presenterar i vår uppsats teorier och lärobokskunskaper som behandlar dynamiken inom utdelnings- och kapitalstruktursprocessen och dess påverkan på ett företags marknadsvärde. Som en naturlig följd av detta presenterar vi också lite färskare material från svenska forskare där hypoteser om överkapitalisering och överinvestering bland svenska noterade företag behandlas. En utgångspunkt i undersökningen är en forskningsrapport skriven av Martin Holmén, Uppsala Universitet, och Peter Högfeldt, Handelshögskolan i Stockholm, 2005, samt Ekonomirådets rapport ”Ägarmakt och omvandling” (Tson Söderström (red.) 2003) som lägger särskilt fokus på företag som ingår i ett pyramidägande samt de som har en väldigt stark ägarkoncentration. De behandlar bland annat frågan om dessa företag gör överinvesteringar.</p><p>Vi har som syfte att göra en kvalitativ undersökning av svenska börsnoterade bolag utifrån skillnader i ägarstrukturen, det vill säga om företaget har spritt ägande eller en stark kontrollägare alternativt kontrollägargrupp. Vi söker en djupare förklaring bakom detta fenomen och därför har vi valt att göra en kvalitativ studie där vi intervjuat fem börsnoterade svenska företag som alla representerar olika storlekar varav tre av dem har starka kontrollägare och två har en väldigt spridd ägarstruktur. Ett av bolagen vi intervjuat ingår i ett pyramidägande. Vi har på ett deduktivt tillvägagångssätt sökt teorier inom ämnena utdelning, kapitalstruktur och överinvesteringar. Vår ambition är att skapa oss en bild av hur beslut om utdelning, återinvesteringar och kapitalstruktur växer fram hos företag med olika ägarstruktur.</p><p>Genom undersökningen har vi kunnat se att det finns skillnader mellan de båda ägarstrukturerna beträffande kapitalstruktur och utdelningspolitik men även likheter. Kapitalstrukturen ägnas större intresse och arbete hos de företag med spritt ägande, vilket kan ha en förklaring i hotet om uppköp eller övertagande. Agerandet hos alla företag gällande kapitalstrukturen stämmer bäst med den så kallade ”Trade-off”-teorin. Utdelningspolitiken påverkas av ägarstrukturen, där de med koncentrerat ägande verkar vilja ha möjligheten till bibehållen kontroll över kapitalet, detta visar sig i lägre utdelningsmål. Alla företag såg utdelningspolitiken som ett sätt att signalera till sina aktieägare. De flesta ansåg också att soliditeten i företaget prioriterades framför utdelningsmålen. Ingen av de teorier som vi presenterar här angående pyramidägda bolag verkar stämma överrens med de svar vi fick från respondenten från det pyramidägda företaget.</p>
26

Varför skiljer sig länder åt när det gäller graden av konservatism inom redovisning?

Bergh, Björn, Gårdenberg, Andreas January 2009 (has links)
<p>Trots att EU-länderna numera har samma formella redovisningsregler hävdar flera forskare att skillnader kvarstår. I denna uppsats undersöker vi skillnader i konservatism mellan länder och kopplar dessa skillnader till varierande ägarstrukturer respektive skiftande kulturella värderingar. Vi har valt att studera en specifik standard, IAS 41, som bland annat reglerar värdering av växande skog. Vi gör en kartläggning av hur skogsbolag från 7 olika länder värderar sin skog. Kartläggningen görs i två steg, för det första undersöker vi vilken värderingsmetod företaget valt (IAS 41 tillåter tre olika) och för det andra undersöker vi värdeförändringarnas storlek år för år. I nästa steg undersöktes i vilken grad dessa observationer kan förklaras av ägarstruktur och/eller kulturella värderingar.</p><p>Informationen om ägarstruktur har insamlats på två sätt, dels genom att se hur många procent den största ägaren äger, dels genom att undersöka vilka majoritetsägarna är. En intressant observation är att ett finskt bolag (Tornator) med ett svenskt skogsbolag (Stora Enso) som majoritetsägare uppvisar värdeförändringar närmare svenska bolag än finska. Vi ser även att två av de finska bolagen (M-real och Botnia) delvis ägs av koncernen Metsäliitto och dessa bolag uppvisar stora likheter i sina värdeförändringar. Statliga Sveaskog och familjeägda Bergvik skog är som väntat konservativa.</p><p>Av de faktorer vi undersökt är det den kulturella variabeln osäkerhetsundvikande som verkar ha starkast påverkan på konservatism. Individualism, maskulinitet och ägarstruktur bidrar med förklaringsgrad av samma styrka. Det kan vara så att majoritetsägares egenskaper är viktigare än ägarkoncentrationen, vi har exempelvis sett att korsägande spelar en viktig roll för graden av konservatism.</p>
27

Varför skiljer sig länder åt när det gäller graden av konservatism inom redovisning?

Bergh, Björn, Gårdenberg, Andreas January 2009 (has links)
Trots att EU-länderna numera har samma formella redovisningsregler hävdar flera forskare att skillnader kvarstår. I denna uppsats undersöker vi skillnader i konservatism mellan länder och kopplar dessa skillnader till varierande ägarstrukturer respektive skiftande kulturella värderingar. Vi har valt att studera en specifik standard, IAS 41, som bland annat reglerar värdering av växande skog. Vi gör en kartläggning av hur skogsbolag från 7 olika länder värderar sin skog. Kartläggningen görs i två steg, för det första undersöker vi vilken värderingsmetod företaget valt (IAS 41 tillåter tre olika) och för det andra undersöker vi värdeförändringarnas storlek år för år. I nästa steg undersöktes i vilken grad dessa observationer kan förklaras av ägarstruktur och/eller kulturella värderingar. Informationen om ägarstruktur har insamlats på två sätt, dels genom att se hur många procent den största ägaren äger, dels genom att undersöka vilka majoritetsägarna är. En intressant observation är att ett finskt bolag (Tornator) med ett svenskt skogsbolag (Stora Enso) som majoritetsägare uppvisar värdeförändringar närmare svenska bolag än finska. Vi ser även att två av de finska bolagen (M-real och Botnia) delvis ägs av koncernen Metsäliitto och dessa bolag uppvisar stora likheter i sina värdeförändringar. Statliga Sveaskog och familjeägda Bergvik skog är som väntat konservativa. Av de faktorer vi undersökt är det den kulturella variabeln osäkerhetsundvikande som verkar ha starkast påverkan på konservatism. Individualism, maskulinitet och ägarstruktur bidrar med förklaringsgrad av samma styrka. Det kan vara så att majoritetsägares egenskaper är viktigare än ägarkoncentrationen, vi har exempelvis sett att korsägande spelar en viktig roll för graden av konservatism.
28

Ägarstrukturens betydelse för antalet avvikelser från Svensk Kod för Bolagsstyrning

Tibblin, Emma, Johansson, Maria January 2008 (has links)
I Sverige tillämpas Svensk Kod för Bolagsstyrning (Koden). Denna infördes för att öka förtroendet för svenska företag på kapitalmarknaden. Uppsatsen undersöker om samband finns mellan antal avvikelser från Koden och företagens ägarstruktur. Teorier som används är institutionell teori och agentteori. Med hjälp av teorierna har hypoteser konstruerats. Vid hypotesprövning för år 2007 framkom att det fanns ett samband mellan antalet avvikelser och ägarstruktur. I uppsatsen har även år 2006 undersökts för att se om samma resultat skulle erhållas för detta år. Så var dock inte fallet. Vårt resultat för år 2006 skiljer sig från en tidigare undersökning av år 2006 utförd av Lindén Lindsö &amp; Nilsson (2007). En trolig förklaring till dessa skillnader i resultat för år 2006 är Lindén Lindsö &amp; Nilssons (2007) bristfälliga metod för att räkna avvikelser.   Skillnaden i antalet avvikelser i de båda grupperna för år 2007 förklaras med hjälp av agentteori där herrelösa företag har ett större behov av bevakning. Institutionell teori används för att förklara likheter inom grupperna. Den tredje delen av undersökningen jämför år 2006 med år 2007. Denna jämförelse är möjlig då samma metod har används. Det framkommer att en skillnad finns och en möjlig förklaring till att åren gav olika resultat är hypotestestets korrektion för ties.
29

Ersättningen som övervakning eller rekrytering : En studie utifrån ägarstruktur i svenska börsbolag

Hansson, Benni, Sandquist, Axel January 2011 (has links)
Master Thesis in Business Administration, School of Business Administration, Linaeus University, Finance 4FE03E, Spring 2011 Authors: Benni Hansson, Axel Sandquist Tutor: Christopher von Koch Examiner: Sven-Olof Collin Title: Compensation as a means of monitoring or recruiting – a study on ownership structure in Swedish listed companies. Keywords: CEO compensation, compensation structure, ownership structure, ownership types, ownership concentration, agency theory, resource dependence theory, managerial theory Background: There has been extensive research on CEO compensation, however not a lot on Swedish listed firms. Many studies have an agency theoretical perception on CEO compensation. In accordance with this, compensation is used as a means to solve monitoring and incentives problems. Purpose: The aim of this study is to examine the role of CEO compensation, by studying ownership structure. Method: To examine the role of CEO compensation we use a multi-theory approach, based on agency theory, resource dependence theory and managerial theory. The companies examined are Swedish listed firms the in years 2005 to 2009. The data has been gathered from annual reports, Fristedt and Sundqvist’s books “Ägarna och makten i Sveriges börsföretag”, and the Datastream database. The data has been statistically analyzed to reach our conclusions. Conclusions: We find a correlation between ownership structure and compensation and the use of options. Families use the lowest level of compensation and have the lowest use of options.  Institutional investors offer the highest level compensation while foreign investors have the highest propensity to use options. We do not find a relationship between industrial investors and level of compensation. We argue that both compensation and options first and foremost is a result of the level and quality of the monitoring. The compensation policy is used as a means to solve monitoring problems. We also argue that the CEO gains power with absent owners, and can thereby influence the salary.
30

Ägarstrukturens påverkan på avkastningen för IPO:s : En studie på den svenska marknaden / The ownership structure’s impact on revenue of IPOs : an analysis of the Swedish market

Philip, Pahlett, Martin, Sandström January 2015 (has links)
Bakgrund: Thomsen och Pedersen (2007), Abrahamson och De Ridder (2014), Fama och Jensen (1983), Gilson (2006) samt Michel et al. (2013) kommer samtliga fram till att ett bolags ägarstruktur samt att en kontrollägare har en direkt positiv påverkan på ett bolags prestation och dess avkastning. Detta kan förklaras genom den agentproblematik som existerar i ett bolag. Eftersom det vid börsintroduktioner ofta sker stora ägarförändringar är studier av ägarstrukturens påverkan på avkastningen, särskilt intressanta just vid börsintroduktioner samtidigt som det saknas fördjupade studier gällande hur ägarstrukturen påverkar avkastningen i svenska bolag.     Syfte: Syftet med studien är att förklara hur ägarstrukturen påverkar avkastningen för IPO:s.   Metod: Studien omfattar ett urval om totalt 47 bolag, som introducerats på den svenska börsen under åren 2006 - 2013. Urvalet har kategoriserats efter intervall avseende ägarandelar och sedan analyserats. Korrelations-tester har använts för att se ifall det existerar ett samband mellan variablerna  samt regressionsanalyser har genomförts för att se hur den riskjusterade avkastningen förhåller sig till ett bolags ägarstruktur.  Med hjälp av buy-and-hold abnormal return (BHAR) har regressionstesterna genomförts, som kontrollerats med inklusive och exklusive företagsspecifika kontrollvariabler.   Resultat: Våra resultat visar att ägarstrukturen har en viss men begränsad påverkan på avkastningen. I intervallet 20 – 80 procent finns dock en tydlig positiv påverkan på avkastningen. / Title: The ownership structure’s impact on revenue of IPOs – an analysis of the Swedish market   Background: Thomsen and Persson (2007), Abrahamson and De Ridder (2014), Fama and Jensen (1983), Gilson (2006) and Michel et al. (2013), all front that company's ownership structure and that a controlling shareholder has a direct positive impact on a company's performance and its returns. This can be explained by the agentproblem that exist in a company. As it often happens big changes in ownership at IPOs (Initial Public Offerings) are studies of ownership structure's impact on performance, particularly interesting just at IPOs. There are also no in-depth studies on how ownership structure affects the return of Swedish companies.   Purpose: The purpose of this study is to explain how the ownership structure affects revenue for IPOs.   Method: This study looks at a total of 47 corporations, all of which were introduced to the Swedish market between 2006 - 2013. The selection of corporations has been categorised based on a range of ownership shares and then thoroughly analysed. Correlation tests have been completed in order to find a causal link between variables and also regression analysis to see how the risk adjusted return is related to a company's ownership structure. Through a Buy-and-Hold Abnormal Return (BHAR) regressiontests has been made, and verified by including and excluding corporation-specific control variables.   Result: Our results suggest that the ownership structure has certain but limited effect on revenue. It does, however, indicate that ownership shares within 20-80 percent will have a positive impact on revenue.

Page generated in 0.0462 seconds