Aktieåterköpen har haft en stor utveckling globalt sett den senaste tiden och sedan det blev rättsligt tillåtet i Sverige år 2000 använder allt fler företag aktieåterköp som metod för att distribuera pengar till sina aktieägare. Tidigare forskning visar att företagsledningar innehar en stor handlingsfrihet när det gäller publicering av nyheter och de kan till stor del styra hur företagets interna nyhetsflöde utges till marknaden. Tidigare studier åskådliggör att företagsledningar utnyttjar denna handlingsfrihet och strategiskt publicerar information för att gynna sig själva. Manipulation av nyhetsflödet vid aktieåterköp är dock ett mycket outforskat område där de få studier som förekommer har genomförts i USA. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka och klargöra om och i vilken omfattning svenska företagsledningar manipulerar nyhetsflödet vid aktieåterköp med avsikten att gynna sig själva. Studien ska förklara om svenska företagsledningar medvetet ändrar innehållet och tidpunkten för deras nyheter i samband med aktieåterköp.  Tidigare amerikansk forskning påvisar att företagsledningar publicerar fler negativa nyheter innan ett aktieåterköp med intentionen att få en nedåtdrivande aktiekurs där aktierna återköps till ett lägre pris. Efter aktieåterköpet publiceras fler positiva nyheter för att driva upp aktiekursen igen. Uppsatsens studie visade att svenska företagsledningar publicerade fler negativa nyheter innan ett aktieåterköp och till viss del fler positiva nyheter efter ett aktieåterköp. Resultatet i uppsatsen innehöll en för hög signifikansnivå och därför var inte resultatet tillräckligt tillförlitligt för att vara statistiskt signifikant. Resultatet tolkas som att svenska företagsledningar inte manipulerar nyhetsflödet i samband med aktieåterköp i lika stor omfattning relativt företagsledningar i USA. Anledningarna till det är främst på grund av de påtagliga skillnaderna i ägarstruktur mellan Sverige och USA. Avslutningsvis diskuteras förslag till framtida forskning där det vetenskapliga arbetet om ämnesområdet skulle kunna utvecklas genom att utöka undersökningen till fler delar av Europa. På så sätt skapas en bredare bild över hur vanligt förekommande manipulation i samband med aktieåterköp är i olika delar av världen. / Share repurchases has increased a lot globally recently and since it was legally permitted in Sweden 2000, more companies use share repurchases as a method of distributing cash to their shareholders. Previous research implicates that corporate managers have a lot of control when it comes to publishing news and they can largely control the company's internal newsfeed that is published to the market. Previous studies illustrate that corporate managers trade on this control and strategic publishes information to benefit themselves. Manipulation of news feed when it comes to share repurchases is a largely unexplored area. The few studies that exist have been conducted in the United States. The purpose of this paper is to investigate and clarify if and to what extent Swedish corporate managers manipulate the news feed related to share repurchases with the intent to benefit themselves. The study will explain how the Swedish corporate managers consciously change the content and timing of their news related to share repurchases. Previous American research shows that corporate managers publish more negative news before a share repurchase with the intention of repurchase shares at a lower price. Following the share repurchase corporate managers published more positive news to push up the stock price again. This paper showed that Swedish company managers published more negative news before a share repurchase and some more positive news after a share repurchase. The result in this paper was not within the significance level and therefore was not the result reliable enough to be statistically significant. The result is interpreted as the Swedish corporate managers do not manipulate their newsfeed related to share repurchase as much as corporate managers in the United States. The reason for this is mainly due to the considerable differences in ownership structure between Sweden and the United States. Finally, we discuss suggestions for research in the future where the scientific work in the subject could be developed by extending the survey region to more parts of Europe. This would create a broader picture of how common manipulation related to share repurchase is in different parts of the world.

De höga beloppen och den växande populariteten associerade med företagsförvärv har lett till många försök inom forskningen att förutsäga vilka företag som blir förvärvade. Denna studie ämnar undersöka förvärvsmarknaden på Nasdaq OMX Nordic under tidsperioden 2002-2011. Syftet är att studera om marknadsvärdering, finansiella karaktärsdrag samt ägarstruktur påverkar sannolikheten att företag blir förvärvade. Populationen utgörs av 81 förvärvade företag under den studerade tidsperioden samt en kontrollgrupp av samma antal. Resultaten visar att marknadsvärdering och finansiella karaktärsdrag inte skiljer sig mellan förvärvade och icke-förvärvade företag och därför inte kan användas som instrument för förutsägelse av förvärvssannolikhet. Däremot kan vi, i linje med tidigare forskning på andra marknader, bevisa att företag där den grundande familjen är en stark ägare, med 10% av de röstberättigade aktierna som minimigräns, blir förvärvade i en lägre utsträckning.

Corporate Social Responsibility (CSR) är en pågående diskussion inom företagsekonomisk forskning, likväl som investeringseffektivitet är intressant för företagens lönsamhet. Vi undersöker huruvida ägarstrukturen i företag påverkar sambandet mellan CSR och investeringseffektivitet.

Hur ett företag väljer att finansiera sig och forma sin kapitalstruktur skiljer sig åt mellan företag och regioner. Med denna uppsats vill vi bidra till att fylla det tomrum som finns i forskningen kring kapitalstruktur för företag primärnoterade på Nasdaq Stockholm. Genom en kvantitativ ansats undersöker vi skillnader i kapitalstruktur utifrån ägarkoncentration, om största ägaren är en familj som kontrollerar bolaget samt om lönsamhet och mognadsgrad påverkar kapitalstrukturen. Vi använder multipel linjär regressionsanalys med ett urval om totalt 1012 observationer från räkenskapsåren 2009-2014, samt kontrollerar för fasta års- och branscheffekter. Vår studie finner att mogna företag i genomsnitt har en signifikant högre skuldsättning, däremot finner vi till skillnad från liknande studier att lönsamhet inte har en signifikant påverkan på ett företags skuldsättning. Vidare visar våra resultat att skuldsättningen sjunker med ökad ägarkoncentration samt att den är högre om företaget har en kontrollerande ägare som är en familj relativt icke-familj.

Svenska investmentbolag har historiskt sätt handlats till en substansrabatt och flera av investmentbolagen på Nasdaq Stockholm handlas så än idag. Denna studie undersöker om några av de mest diskuterade och studerade faktorerna inom ämnet har någon effekt på de svenska investmentbolagens substansrabatter. Faktorerna som undersöks i denna studie är förvaltningsavgifter, onoterade innehav, ägarstruktur i investmentbolagen och investor sentiment. För att mäta detta används en multipel regression där dessa faktorer används som oberoende variabler och där den beroende variabeln är substansrabatter. Studien mäter substansrabatter på svenska investmentbolag under tidsperioden 2007 - 2016 och inkluderar 13 stycken investmentbolag på Nasdaq Stockholm. Studiens resultat visar på att faktorerna förvaltningsavgifter och andel onoterade innehav har en signifikant påverkan på substansrabatter. Förvaltningsavgifter har en positiv påverkan på substansrabatter och andelen onoterade innehav i investmentbolagens portföljer har en negativ påverkan på substansrabatter.

Corporate Social Responsibility (CSR) har ägnats substantiell uppmärksamhet bland lagstiftare, akademiker och praktiker. Samhället ställer idag allt högre krav på företagens hållbarhetsarbete. Det huvudsakliga intresset har varit de olika drivkrafterna bakom CSR, där en potentiell determinant är företagens ägarstruktur. Tidigare forskning indikerar attf öretagens ägarstruktur är relaterat till företagens CSR-prestation. Denna studie undersöker huruvida ägarkoncentration, familjeägande samt institutionellt ägande påverkar företagens CSR-prestation i Sverige. Studien, (med en deduktiv ansats) vars teoretiska grund utgår ifrån agentteorin, använder detaljerad ägardata över svenska börsnoterade företag och Folksams Index för hållbart företagande används som mått på företagens CSR-prestation. Urvalet består av 718 företagsår från svenska börsnoterade företag för åren 2007, 2009, 2011 och 2013. Studiens empiriska resultat indikerar ett positivt signifikant samband mellan ägarkoncentration och CSR-prestation samt mellan familjeägande och CSR-prestation. Vidi nteraktionen mellan familjeägande och röstdifferentierade aktier föreligger ett signifikant negativt samband med CSR-prestation. Inget signifikant samband kunde påvisas för institutionellt ägande. Regressionsmodellerna kontrollerar för företagets storlek, lönsamhet, skuldsättning samt fasta effekter för bransch och år. Vårt resultat ger indikationer på att ägarstrukturen är av betydelse för företagens CSR-prestation.

Master Thesis in Business Administration, School of Business and Economics, Linnaeus University, 4FE17E, 2017 Authors: Anders Maase and Niklas Möllmark Supervisor: Anna Stafsudd Second supervisor: Håkan Locking Examiner: Karin Jonnergård Title: How does the ownership structure affect the firm’s performance in a Swedish context? Background: Ownership structure has been a hot topic ever since the first firms were founded and has since been affected by law, globalization and internationalization. Sweden has previously been characterized by a high ownership concentration as a result from ‘The Swedish Model’ but today there are international pressures that instead propagate a spread type of ownership. The views differ if Sweden is to continue advocating the concentrated ownership structure or shifting towards the Anglo-American corporate governance model. Purpose: To explain if and how ownership structure affects the performance of Swedish listed firms. Method: The study has a deductive research approach and the underlying theory is based on agency theory. The quantitative research method relies on ownership, board and financial data from 2011, 2012 and 2013. Conclusion: There is no significant relationship between ownership concentration and the firm’s performance, but between ownership structure there is significant evidence that foreign and institutional ownership affects the company's performance. Thus, it is possible that Sweden moves towards an Anglo-American type of corporate governance. / Examensarbete, Civilekonomprogrammet, Ekonomihögskolan vid Linnéuniverstietet, Företagsekonomi, 4FE17E, VT-2017 Författare: Anders Maase och Niklas Möllmark Handledare: Anna Stafsudd Medbedömare: Håkan Locking Examinator: Karin Jonnergård Titel: Hur påverkar ägarstrukturen bolagets prestation i en svensk kontext? Bakgrund: Temat ägarstruktur har debatterats sedan bolagens uppkomst och har sedan dess påverkats av lagstiftning, globalisering och en ökad internationalisering. Sverige har tidigare kännetecknats av en hög ägarkoncentration till följd av den svenska modellen men idag finns det internationella påtryckningar som istället förespråkar ett spritt ägande. Åsikterna går isär om Sverige ska fortsätta förespråka den koncentrerade ägarstrukturen eller övergå mot den angloamerikanska bolagsstyrningsmodellen. Syfte: Att förklara om och i så fall hur ägarstrukturen påverkar svenska börsnoterade bolags prestation.   Metod: Studien har en deduktiv forskningsansats där den teoretiska grunden utgörs av agentteori. Den kvantitativa forskningsmetoden bygger på ägar-, styrelse- och finansiell data från åren 2011, 2012 och 2013. Slutsats: Det råder inget signifikant samband mellan ägarkoncentration och bolagets prestation men mellan ägarstruktur finns det signifikanta belägg för att utländskt och institutionellt ägande har en negativ påverkan på bolagets prestation. Därmed är det möjligt att Sverige rör sig mot en angloamerikansk typ av bolagsstyrning.

Denna studie har undersökt ägarstrukturens påverkan på fotbollsklubbars finansiella prestation. Sambandet har studerats utifrån sportslig prestation som förklarande variabel. Sportslig prestation operationaliserades till antalet spelade matcher i den största multinationella fotbollsturneringen Champions League under den studerade perioden 2014–2019. Sportslig prestation adderade ett icke-finansiellt prestationsmått som inte återfinns i vanliga företag. Dataunderlaget bestod av såväl sportslig som finansiell data från urvalet på 18 fotbollsklubbar från de fem bästa fotbollsligorna i Europa. Både medieringstester och regressionsanalyser har genomförts. Inga betydande medieringseffekter har kunnat konstaterats men signifikanta samband inom den uppsatta analysmodellen har erhållits. Studiens resultat genererar en bra grund för vidare forskning inom ämnet.

ESG och hållbarhetsfrågor är ett område som utforskas i allt större utsträckning och växer stadigti relevans för investerare, företag och andra tänkbara intressenter. En av de mer centrala delarnaför detta ämne inom näringslivet är hur sambandet mellan ESG och ett företags ekonomiskaprestation fungerar. Tidigare forskar indikerar att det finns ett positivt samband mellan dem, detvill säga att ESG arbete tenderar att leda till ökad ekonomisk prestation. Denna studie syftar tillatt undersöka hur den karaktäristiska och unika svenska bolagsstyrningen påverkar dettasamband. Genom att använda en regressionsanalys ska starkt kontrollägande, som instansierasgenom röstvärdesdifferentiering, undersökas för att se vilken effekt detta har på sambandet.Ekonomisk prestation mäts genom ett redovisningsbaserat (EBITDA) samt ett marknadsbaseratmått (Market to Book Ratio) inom ramen av denna uppsats. Det primära fyndet som denna studiehittade är att det finns ett starkare positivt samband för företag som har röstvärdesdifferentieradeaktier jämfört med de som inte har det. Avslutningsvis sätts fynden i kontext till den relevantalitteraturen som används inom området och slutligen presenteras förslag till framtida forskning.

Denna studie syftar till att undersöka aktiemarknadens reaktion på tillkännagivande av VD-avgång för börsnoterade företag på Stockholmsbörsen, samt analyserar hur graden av ägarstruktur påverkar denna marknadsreaktion. Forskningsmetoden genomförs genom en eventstudie som baseras på ett urval av 181 tillkännagivanden av VD-avgångar, vilka sträcker sig över perioden 2013 till 2022. Resultatet visar på att tillkännagivanden av VD-avgångar har en negativ påverkan på aktiemarknaden, särskilt under eventdagen, med en signifikant negativ abnormal avkastning under eventfönstret (från 10 dagar före eventdagen till 10 dagar efter eventdagen). Vidare belyser studien genom regressionsanalys att graden av koncentrerat ägande inom företagen har ett positivt samband med marknadsreaktionen på en signifikansnivå om 15%, och därmed kan hypotesen inte accepteras.