Titel: Ägarkoncentration och earnings management i svenska börsnoterade bolag.  Nivå: Kandidat Författare: Maja Johansson och Helene Schramm  Handledare: Jan Svanberg Datum: Januari 2024 Syfte: Att undersöka det potentiella sambandet mellan ägarkoncentration och earnings management bland företag noterade på den svenska börsen. Metod: Detta är en kvantitativ studie som syftar till att mäta och kvantifiera fenomen genom en deduktiv ansats. För att genomföra studien har data samlats in både i form av vetenskapliga artiklar som legat till grund för uppsatsens teorikapitel, samt variabler som använts för att utföra de beräkningar som syftat till att besvara frågeställningen. Insamling av data har skett både genom urvalsföretagens årsredovisningar och databasen Refinitive Eikon. I denna studie har den modifierade Jones modellen använts för att beräkna diskretionära periodiseringar, som i denna studie är ett mått på earnings management.  Resultat & slutsats: För att testa studiens två hypoteser genomfördes en multipel linjär regression som visade ett positivt och signifikant samband mellan ägarkoncentration och diskretionära periodiseringar. Likaså upptäcktes ett positivt samband mellan avkastning på totalt kapital och diskretionära periodiseringar, medan skuldsättningsgrad och företagets storlek inte uppvisar något fastställt samband med diskretionära periodiseringar. Slutsatsen av denna studies resultat blir därför att det föreligger ett samband mellan ägarkoncentration och earnings management.   Bidrag: Denna uppsats bidrar till ytterligare kunskap kring ägarkoncentrationens påverkan på earnings management i en svensk kontext där det råder hög ägarkoncentration. Fortsatt forskning: En förlängning av denna studie skulle kunna innefatta forskning som undersöker effekterna av earnings management och att genom en kvalitativ metod undersöka hur intressenternas beslutsfattande påverkas av fenomenet.  Nyckelord: Earnings management, ägarkoncentration, ägarstruktur, den modifierade Jones modellen, Agency theory

Tidigare studier har undersökt relationen mellan utdelning och olika typer av ägande, till exempel utländskt ägande, familjeägande och koncentrerat ägande. Undersökningarna har väckt en del intressanta frågor inom området och därför är syftet med denna studie att undersöka om ägarstrukturen har någon påverkan på utdelningen. Ägarstrukturen definieras som den ägaren med största procentuella aktiepost med hänsyn till både kapital- och röstandel. Undersökningen inkluderar 168 börsnoterade bolag och behandlar perioden 2012– 2022. Arbetets ekonometriska tillvägagångssätt innefattar två delar. I första delen utförs olika typer av paneldataregressioner avseende hela perioden. Därefter delas undersökningsperioden in i två olika tidsperioder, ett genomsnitt för varje bolag och period tas ut för att kunna behandlas som två tvärsnittsregressioner. Regressionerna utvärderas och tolkas främst utifrån signifikansnivå, koefficientvärden och determinationskoefficienter. Studien påvisar en positiv relation mellan största röstandel och utdelningsnivån, största kapitalandel har dock en negativ relation till utdelningsnivån. Dessa värden är statistiskt signifikanta men förklaringsgraden är låg och det bör tas i beaktning vid tolkning av resultaten. / Prior research has looked at the connection between dividends and various ownership structures, including family, foreign, and concentrated ownership. The goal of this study is to determine whether ownership structure affects dividends, as some intriguing questions in this area have been brought up by surveys. The owner holding the highest percentage of shares in this scenario, for both capital and voting shares, will be in the ownership structure. The survey spans the years 2012–2022 and comprises 168 listed companies. There are two components to the work's econometric approach. Several panel data regressions are carried out with respect to the full period in the first section. After splitting the survey period into two distinct time periods, an average is calculated for each company and period, which are then used to create two cross-sectional regressions. The significance level, coefficient values, and coefficients of determination are the main criteria used to evaluate and interpret the regressions. The study shows a positive relationship between the largest voting share and the dividend level; however, the largest capital share has a negative relationship with the dividend level. These values are statistically significant, but the degree of explanation is low, and this should be considered when interpreting the results.

Banker är katalysatorn i det finansiella systemet och har en viktig roll för ekonomins tillväxt och för att människors välfärd ska kunna växa. Att en bank är lönsam är inte av vikt enbart för den enskilda banken, utan för hela samhället i stort. Runt om i världen finns många olika sorters banker, som drivs på olika sätt och har olika ägarkonstellationer. Affärsbanker i Sverige ägs av flera tusentals aktieägare och drivs på en operativ nivå av en utvald VD. På en organisatorisk nivå så utgörs beslutsfattandet istället av en utvald styrelse. I Schweiz finns banker med olika ägarstruktur, där en av associationsformerna är partnerskapsbanker. Dessa bedrivs av partners, ofta väldigt få (8–10 personer) som agerar styrelse, ägare och VD. Det finns tidigare studier som undersökt hur lönsamheten påverkas hos banker, där dessa studier har sett till hur utländskt, statligt och privatägande har påverkat bankernas lönsamhet. Dessa studier uppvisar emellertid motstridiga resultat. Denna studie valt att belysa två extremfall, det vill säga banker med starkt centrerat ägarstruktur (partnerskapsbanker) och banker med extremt spritt ägande (svenska storbanker). Syftet med denna studie har varit att explorativt undersöka om banker med olika ägarstrukturer uppvisar lönsamhetsskillnader och vad dessa beror av. Detta genom en statistisk undersökning där ett antal vedertagna förklaringsvariabler används. En jämförande kvantitativ studie har tillämpats och i studien har tre stycken schweiziska partnerskapsbanker och tre stycken svenska affärsbanker jämförts med varandra samt analyserats under perioden 2014–2018. Den data som insamlats baseras på en nyckeltalsanalys samt en PEST-analys, där interna och externa nyckeltal samlats in. Där den insamlade data sedan har analyserats med konstruerade regressionsmodeller för att undersöka, vilka, eller om några av de utvalda förklaringsvariablerna förklarar lönsamheten. Genom studies resultat kan vi fastställa att lönsamhetskillnader mellan partnerskapsbanker och affärsbanker finns. Emellertid så kan vi konstatera att de förklaringsvariablerna som studien använts sig av inte kan förklara dessa lönsamhetskillnader på lönsamhetsmåtten räntabilitet på totalt kapital och räntabilitet på eget kapital. För att helt kunna undanröja misstanke om att förklaringsvariablerna inte är signifikanta, så krävs ytterligare forskning med en längre tidsperiod. Denna studie har en begränsning i antalet år, där den period som observerats lett till att studien fått färre observationer än önskvärt. Materialet som idag finns att tillgå är begränsat till åren 2014–2018. Detta beror på att de schweiziska partnerskapsbankerna först 2014 började publicera sina årsredovisningar offentligt. Studien sträcker sig till 2018 för att det är det längsta tillgängliga materialet som kan undersökas. Tidigare studier inom området som använder sig av samma förklaringsvariabler som valts i denna studie och dessa uppvisar statistiskt signifikanta värden på de flesta utvalda förklaringsvariablerna, med några undantag. En skillnad, mellan tidigare studier och denna som är av stor betydelse är att värdena baseras på längre tidsperioder alternativt att fler banker har observerats, vilket allt annat lika ger fler observationer. Studiens resultat analyseras sedan utifrån tidigare studier samt principal-agent teorin. / Banks could be seen as the catalyst for the financial system and therefore often seen as an important role for the economy's growth and for peoples’ wellbeing. It’s not only important for the bank itself to be profitable, but also for the country as a whole. Around the globe there are quite a large number of different banks, that is run differently and has different types of owner structures. Commercial banks in Sweden are owned by thousands and thousands of owners and are driven on an operative level by a CEO and with an executive board on an organizational level. In Switzerland there is a broad spectrum of different banks and different corporate forms. One of them is partnership banks, these banks have partners (i.e. owners) who work as CEOs’, executive board and owners combined. There are other studies that has analyzed the relationship between bank ownership and profitability. These studies show inconsistent results. This study aims to examine two extreme cases, Swedish banks with a broad ownership base versus swiss banks with a very limited number of owners to illustrate how the ownership affects the profitability. The study aims to examine why these banks exhibit different levels of profitability and if these differences can be explained by a few conventional explanatory variables. To examine these banks the study has done a comparative quantitative study, where three swiss partnership banks has been compared with three Swedish banks during the period 2014-2018. The data that has been gathered is based on a key-figure analysis and a PEST-analysis. The data has then been analysed with constructed regression models to understand, if or to which extent the explanatory variables explains the differences in profitability. The results of this study exhibit that there are differences in profitability between the Swedish and Swiss banks. However, the study can’t establish if most of the chosen explanatory variables are significant. And therefore, the study cannot establish whether or not these variables have an impact on the profitability key-figures return on equity and return on total capital. To be sure if these variables are significant or not, future studies need to examine a longer time period. This study has a shortage of data due to the swiss banks. These banks started to publish annual reports in 2014. It’s worth mentioning that previous studies that have used the same variables have been able to show that these are significant, or at least most of them. This is often due to longer examined time periods or a larger number of banks included in the data. The results of this study have been analysed and compared with previous studies and the agency theory.

Syfte: Sambandet mellan Corporate Social Responsibility (CSR) och Financial Performance (FP) är väl studerat liksom sambandet mellan FP och ägarkoncentration, dock är resultaten motstridiga. Få studier har tagit alla dessa dimensioner med FP, ägarkoncentration och CSR i beaktning. Denna studie syftar därmed till att förklara hur ägarkoncentrationen i europeiska företag påverkar sambandet mellan CSR och FP. Metod: Denna studie antar ett deduktivt tillvägagångssätt inom den positivistiska forskningstraditionen. Studien är baserad på 169 börsnoterade bolag från Europa sett över åren 2009–2017. Materialet har samlats in via databasen Thomson Reuters Datastream och har sedan analyserats i IBM SPSS (Statistical Package for Social Sciences). Resultat och slutsats: Studiens resultat återspeglar att företag i Europa agerar på en marknad med en hög ägarkoncentration där de lägger mycket resurser på CSR vilket förbättrar deras FP. Slutsatsen som kan dras är dock att ju högre ägarkoncentrationen är desto större risk är det att det positiva sambandet mellan CSR och FP försvagas. Examensarbetets bidrag: Denna studie lämnar ett unikt bidrag då det är den enda studien som undersöker ägarkoncentrationens påverkan på CSR och FP över flera olika länder och branscher. Det ökade intresset kring CSR och den lagstiftning som finns sedan 2014 kan skapa agentproblem som förvärras när ägarkoncentrationen är hög. Denna studie ämnar ge praktiska bidrag till företag och organisationer i Europa, genom att uppmärksamma denna agentproblematik som försvårar arbetet med CSR och i värsta fall kan orsaka en försämrad FP. Förslag till fortsatt forskning: Studien lämnar som förslag till kommande studier att använda ett annat mått på ägarkoncentration för att se om det kan ha en annan inverkan på resultaten av studien. Ett annat förslag är att mäta alla dimensioner av CSR separat för att tydliggöra om någon variabel inom CSR påverkar FP mer än någon annan. Som ett sista förslag kan studiens kombinerade FP-mått användas parallellt med lönsamhetsmåttet Tobins Q för att verifiera resultatet. / Aim: The relationship between Corporate Social Responsibility (CSR) and Financial Performance (FP) has been studied by many scientists, as well as the relationship between FP and ownership concentration but the results have been conflicting. Few studies have been done regarding all these dimensions on which influence ownership concentration has on CSR and FP, therefore this study aims to explain how the ownership concentration in European public companies affect the relationship between CSR and FP. Method: This study has a deductive approach within the positivist research tradition. The study is based on 169 listed companies from Europe over the years 2009-2017. The data has been collected through the database Thomson Reuters Datastream and analyzed through IBM SPSS (Statistical Package for Social Sciences). Result & Conclusions: The result of this study reflect that companies in Europe act in a market with a high ownership concentration where they spend a lot of resources on CSR, which improves their FP. This can be deduced from the conclusion; a higher ownership concentration weakens the positive relationship between CSR and FP. Contribution of the thesis: This study provides a unique contribution as it is the only study that investigates the impact of ownership concentration on CSR and FP across several countries and industries. The increased interest in CSR and the legislation that exists since 2014 can create agent problems that get worse when the owner concentration is high. This study intends to provide practical contributions to companies and organizations in Europe, where they observe this agent problem that complicates the work of CSR and, in the worst-case scenario, may cause a deterioration in the FP. Suggestions for future research: Further studies may use a different dimension of ownership concentration to see if it can have a different impact on the results of the study. Another proposal is to measure all dimensions of CSR separately to clarify whether any variable within CSR affects FP more than anyone else. As a final proposal, the study's combined FP measure can be used in parallel with the profitability measure Tobins Q to verify the result.

<p>Syftet med denna studie är att jämföra hur förekomsten av resultatmanipulering ser ut i företag med olika ägarstrukturer noterade på de svenska börslistorna under åren 2005-2008. Vi har valt att definiera tre grupper av företag: familjeägda företag, företag ägda av investmentbolag och övriga företag. För att identifiera skillnader i resultatmanipulering väljer vi att jämföra medelvärden på godtyckliga periodiseringar hos de olika företagsgrupperna genom ett oberoende t-test, sedan utförs regressioner för att försöka förklara potentiella skillnader. Studiens resultat visar i likhet med tidigare forskning att förekomsten av resultatmanipulering är lägre i familjeföretag i jämförelse med övriga företag. Vårt resultat tyder även på att det inte existerar någon signifikant skillnad mellan företag ägda av investmentbolag och övriga företag vad gäller förekomsten av resultatmanipulering.</p>

Syftet med denna studie är att jämföra hur förekomsten av resultatmanipulering ser ut i företag med olika ägarstrukturer noterade på de svenska börslistorna under åren 2005-2008. Vi har valt att definiera tre grupper av företag: familjeägda företag, företag ägda av investmentbolag och övriga företag. För att identifiera skillnader i resultatmanipulering väljer vi att jämföra medelvärden på godtyckliga periodiseringar hos de olika företagsgrupperna genom ett oberoende t-test, sedan utförs regressioner för att försöka förklara potentiella skillnader. Studiens resultat visar i likhet med tidigare forskning att förekomsten av resultatmanipulering är lägre i familjeföretag i jämförelse med övriga företag. Vårt resultat tyder även på att det inte existerar någon signifikant skillnad mellan företag ägda av investmentbolag och övriga företag vad gäller förekomsten av resultatmanipulering.

Background: Theoretical, it’s been questioned why dividends exists in companies based upon the fact that there is a separation between ownership and control. According to the agency theoretical perception, dividends is used as a manner to unify the interest of this separation, which in turn lower the agency cost, and increase the efficiency of companies. Purpose: The aim of this master thesis is to scrutinize and analyse the association between Swedish firms’ owner structure and owner types and their inclination to dividend. Method: We attack the problem with a hypothetical-deductive research method by using the existence of a universal theory, the agency theory. From our theoretical framework we propose a set of hypotheses. Through these hypotheses we intend to empirical investigate the agency theoretical explanations regarding ownership and dividend policy in Swedish public firms. The empirical material has been gathered from annual reports, Börsguide and Ägarna och Makten. The data has then been statistical processed and analyzed which consecutively resulted in our conclusions. Conclusions: The findings from our study indicate that ownership affects companies dividend policy. The most striking findings in our study show that there is a significant positive relationship with owner concentration and dividends. Comparing to other studies in the field this is a rather controversy conclusion. According to Schooley and Barney (1994) and Farinha (2003) our results confirm the proposal that there is a U-shaped relationship between internal ownership and dividends. Suggestions for further research: Our suggestion for further research is to expand our study by investigate a time-serie of data and compare Swedish listed firms with firms in other European countries. Further suggestion is to proceed the identification of ownership as a mechanism for corporate governance. Based on the fact that the market context in Sweden has developed, it would be of great interest to investigate ownership affection on the procurement of raising capital. / Bakgrund: Det har länge förts en kraftfull debatt om ägarstrukturens påverkan på företag. Viss teori har ifrågasatt varför utdelningar överhuvudtaget förekommer i företag där kontrollen är skild från ägarna. Enligt det agentteoretiska perspektivet är utdelning en metod att föra samman företagsledningens och ägarnas intressen, vilket samtidigt ökar företagetseffektivitet. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka och analysera sambandet mellan svenska företags ägarstruktur samt ägartyper och företags utdelningsnivå. Vi vill således undersöka ägandets påverkan på företags utdelningsnivå. Metod: Vi använder oss av ett hypotetiskt-deduktivt angreppssätt genom att vi utgår ifrån befintlig universell teori i form av agentteori. Utifrån vår teoretiska referensram har vi utformat hypoteser för att på så sätt empiriskt undersöka de agentteoretiska förklaringarna angående ägande och utdelningspolicy i svenska företag. Det empiriska materialet har vi samlat in från årsredovisningar, Börsguide samt Ägarna och Makten. Informationen har sedan statistiskt bearbetats samt analyserats vilket har mynnat ut i våra slutsatser. Slutsatser: Den generella slutsats vi kan dra genom vår studie är att ägarstruktur och ägartyper har en viss inverkan på företags utdelningspolicy. De mest utmärkande slutsatserna vår studie har visat är för det första ett signifikant positivt samband mellan ägarkoncentration och utdelningar. Jämfört med andra studier på området är detta en motsägande slutsats. För det andra, i enlighet med Schooley och Barney (1994) och Farinha (2003) bekräftar våra resultat antagandet att det finns en U-formad relation mellan internt ägande och utdelningar. Förslag till fortsatt forskning: Vårt förslag till fortsatt forskning är att utöka denna studie genom att undersöka en längre tidsperiod samt att jämföra svenska företag med företag i andra europeiska länder. Ytterligare förslag till vidare forskning är att fortsätta identifiera ägandet som en mekanism för hur företag styrs. Då det har skett en utveckling i Sverige beträffande själva marknadskontexten så anser vi det vara av intresse att utreda hur kapitalanskaffningen går till i svenska börsbolag.

<p>Background: Theoretical, it’s been questioned why dividends exists in companies based upon the fact that there is a separation between ownership and control. According to the agency theoretical perception, dividends is used as a manner to unify the interest of this separation, which in turn lower the agency cost, and increase the efficiency of companies.</p><p>Purpose: The aim of this master thesis is to scrutinize and analyse the association between Swedish firms’ owner structure and owner types and their inclination to dividend.</p><p>Method: We attack the problem with a hypothetical-deductive research method by using the existence of a universal theory, the agency theory. From our theoretical framework we propose a set of hypotheses. Through these hypotheses we intend to empirical investigate the agency theoretical explanations regarding ownership and dividend policy in Swedish public firms. The empirical material has been gathered from annual reports, Börsguide and Ägarna och Makten. The data has then been statistical processed and analyzed which consecutively resulted in our conclusions.</p><p>Conclusions: The findings from our study indicate that ownership affects companies dividend policy. The most striking findings in our study show that there is a significant positive relationship with owner concentration and dividends. Comparing to other studies in</p><p>the field this is a rather controversy conclusion. According to Schooley and Barney (1994) and Farinha (2003) our results confirm the proposal that there is a U-shaped relationship between internal ownership and dividends.</p><p>Suggestions for further research: Our suggestion for further research is to expand our study by investigate a time-serie of data and compare Swedish listed firms with firms in other European countries. Further suggestion is to proceed the identification of ownership as a</p><p>mechanism for corporate governance. Based on the fact that the market context in Sweden has developed, it would be of great interest to investigate ownership affection on the procurement of raising capital.</p> / <p>Bakgrund: Det har länge förts en kraftfull debatt om ägarstrukturens påverkan på företag. Viss teori har ifrågasatt varför utdelningar överhuvudtaget förekommer i företag där kontrollen är skild från ägarna. Enligt det agentteoretiska perspektivet är utdelning en metod</p><p>att föra samman företagsledningens och ägarnas intressen, vilket samtidigt ökar företagetseffektivitet.</p><p>Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka och analysera sambandet mellan svenska företags ägarstruktur samt ägartyper och företags utdelningsnivå. Vi vill således undersöka ägandets påverkan på företags utdelningsnivå.</p><p>Metod: Vi använder oss av ett hypotetiskt-deduktivt angreppssätt genom att vi utgår ifrån befintlig universell teori i form av agentteori. Utifrån vår teoretiska referensram har vi utformat hypoteser för att på så sätt empiriskt undersöka de agentteoretiska förklaringarna angående ägande och utdelningspolicy i svenska företag. Det empiriska materialet har vi samlat in från årsredovisningar, Börsguide samt Ägarna och Makten. Informationen har</p><p>sedan statistiskt bearbetats samt analyserats vilket har mynnat ut i våra slutsatser.</p><p>Slutsatser: Den generella slutsats vi kan dra genom vår studie är att ägarstruktur och ägartyper har en viss inverkan på företags utdelningspolicy. De mest utmärkande slutsatserna vår studie har visat är för det första ett signifikant positivt samband mellan ägarkoncentration och utdelningar. Jämfört med andra studier på området är detta en motsägande slutsats. För det andra, i enlighet med Schooley och Barney (1994) och Farinha (2003) bekräftar våra</p><p>resultat antagandet att det finns en U-formad relation mellan internt ägande och utdelningar.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Vårt förslag till fortsatt forskning är att utöka denna studie genom att undersöka en längre tidsperiod samt att jämföra svenska företag med företag i andra europeiska länder. Ytterligare förslag till vidare forskning är att fortsätta identifiera ägandet som en mekanism för hur företag styrs. Då det har skett en utveckling i Sverige beträffande själva marknadskontexten så anser vi det vara av intresse att utreda hur kapitalanskaffningen går till i svenska börsbolag.</p>

Sedan år 2005 måste samtliga svenska börsnoterade företag presentera sin finansiella information samtredovisningen av densamma i enlighet med standarden IFRS. Detta har resulterat i att företagsledningenssubjektiva tolkningar, något som skapat möjligheter för ledningen att påverka redovisningen. Detta kanförklaras genom Agency Theory och Positive Accounting Theory, vilka beskriver att ledningen antas ageraopportunistiskt, i syfte att maximera sin egennytta. Ledningen tenderar att manipulera företagsredovisning, varav goodwill kan användas som en resultatjusterare.Denna studie belyser hur ledningens handlingsutrymme påverkar företags redovisning av goodwill,betingat av den organisatoriska nivån. Studiens hypoteser formas utifrån organisationsnivåns olikafaktorer, vilka även testas för att se hur faktorerna påverkar företags redovisning av goodwill. För attundersöka studiens syfte används en positivistisk forskningsfilosofi och därmed kvantitativforskningsdesign, vilket präglas av en deduktiv ansats. Insamling av data har åstadkommits via företagsårsredovisningar, något som sedan sammanställts.Studiens resultat indikerar att ju högre skuldsättning och starkare ägarkoncentration, desto mindregoodwill redovisar ledningen. Har företag en låg skuldsättning och svag ägarkoncentration leder det tillökat handlingsutrymme och därmed en potentiellt högre andel redovisad goodwill.Studien bidrar till insikt kring hanteringen av goodwill och att ledningens handlingsutrymme har enpotentiell inverkan på redovisningen av goodwill. Dessutom tillför studien kunskap för vilka faktorer sompåverkar företags redovisningsval. Avslutningsvis bidrar uppsatsen till ökade möjligheter att jämförastudiens resultat med tidigare studier, vilket kan resultera i att ägarna kan få mer kännedom om hur debäst reducerar ledningens handlingsutrymme och dess opportunistiska beslut. / Since year 2005 all Swedish listed companies has to present their financials and accountingaccording to the standard IFRS. This has allowed the management to make subjectiveinterpretations, which in turn has elaborated opportunities to influence the accounting. Thosepossibilities can be explained by Agency Theory and Positive Accounting Theory, which presumethe management acting opportunistically, in order to maximize self-interest. Management tend tomanipulate companies accounting, whereof goodwill can be used as an adjuster of results.The thesis disambiguate how management discretion affect companies accounting of goodwill,contingent of the organizational level. The thesis hypothesis elaborates thru factors of theorganizational level, which are also tested in order to see how the variables affect businesscorporations accounting of goodwill. A positive research philosophy is used in order to analyze thethesis purpose. The data collection has been accomplished using the company's annual reports.The thesis results indicates that the higher debt and stronger concentration of ownership, the lessamount goodwill is accounted. If companies has a lower debt and weaker concentration ofownership, it increases management discretion and thereby a potentially higher amount of goodwill.The thesis contribute to knowledge about managing goodwill and that management discretion hasa potentially impact on the accounting of goodwill. Finally, the thesis contributes to increasedopportunities to compare the thesis results with previous studies, which may result in the ownersbeing able to get more knowledge of how they best reduce management discretion and itsopportunistically decisions.

The demand for corporate information sharing and increased transparency in financial reporting is something that has grown lately. Due to the growing demand, the voluntary disclosure field has become very interesting to study. By finding explanations for what causes variations in corporate voluntary disclosure, there is an increased understanding of information gap and transparency.This study investigates how the company’s size, profitability, debt to equity ratio and Swedish ownership structure affect companies’ voluntary disclosure through the annual report. Swedish ownership structure is of interest as it is dominated by control ownership and the use of differentiated voting rights, which has not been examined earlier. All Swedish companies listed on the Nordic Large Cap in 2016 are included in the study. The study is quantitative, and the method used for evaluating voluntary disclosure is valuation index. Regression analyzes examine the relationships between the factors and voluntary disclosure. Theories that support the outcome of the study are principal-agency theory and insider-outsider systems.The study’s results highlight a strong positive correlation between the company’s size and voluntary disclosure. The larger the company, the more voluntary disclosure. A negative correlation between control ownership and voluntary disclosure is discovered. Companies with control ownership disclose less voluntary information through the annual report. At the same time companies with dispersed ownership voluntary disclose more.The results of the study are of interest to researchers and stakeholders. For stakeholders, it is important to know that the size and ownership structure affect the company’s voluntary disclosure. The ownership structure, which is measured through different ownership models, is a contribution from a new aspect to the field of research for voluntary disclosure. / Efterfrågan på företags informationsdelning och ökad transparens i den finansiella rapporteringen är något som vuxit den sista tiden. På grund av den växande efterfrågan har den frivilliga informationens forskningsfält blivit väldigt intressant att studera. Genom att finna förklaringar för vad som orsakar variationer i företags informationsdelning fås en ökad förståelse för informationsgap och transparens.Denna studie undersöker hur storlek, lönsamhet, skuldsättningsgrad och svensk ägarstruktur påverkar företags frivilliga informationsdelning via årsredovisningen. Svensk ägarstruktur är av intresse då det domineras av ett kontrollägande och användning av differentierad rösträtt, vilket inte har undersökts tidigare. Samtliga svenska företag börsnoterade på Nordic Large Cap år 2016 studeras. Studien är av kvantitativt slag och metoden som används för värdering av frivillig informationsdelning är värderingsindex. Genom regressionsanalyser kontrolleras sambanden mellan faktorerna och frivillig informationsdelning.Teorier som stödjer resultatet i studien är principal-agentteorin och insider-outsidersystem.Studiens resultat framhäver ett starkt positivt samband mellan företagets storlek och frivillig informationsdelning. Desto större företaget är, desto mer frivillig information delar de med sig av. Ett negativt samband mellan kontrollägande och företags frivilliga informationsdelning upptäcks. Företag som är kontrollägda informationsdelar mindre via årsredovisningen. Samtidigt informationsdelar ägarspridda företag mer.Studiens resultat är av intresse för både forskare och intressenter. För intressenter är det viktigt att känna till att storleken och ägarstrukturen påverkar företagens frivilliga informationsdelning. Ägarstrukturen som mäts genom olika ägarmodeller är ett bidrag ur en ny aspekt till den frivilliga informationens forskningsfält.