Who would not like a profit of more then 95 % in a day? Investors in Sweden had thatopportunity, if they had bought a certain stock on the primary market and sold it on the firsttradable day at the Stock Exchange. Most of that profit fell into the hands of institutionalinvestors. The reason for this extraordinary profit was the underpricing of that specific stockduring its initial public offering (IPO).Our report aims to analyze the relationship between offer price, underpricing and theownership structure of stocks. Our investigation is based on all IPO’s on the Stockholm stockexchange during the years between 2000 and 2005. Through our analysis we have found factssaying that companies can determine their ownership structure by setting their introductionprice high or low. A high offer price will have more institutional investors than if the price islow. On the other hand the high offer price will also create a greater underpricing which leadsto a higher initial return and greater transformation of wealth between old and new shareholders. / Vilken investerare skulle tacka nej till en positiv avkastning motsvarande drygt 95 % under enbörsdag? Den möjligheten fanns för investerare som köpte aktier i ”nya” bolag och såldedensamma under introduktionsdagen på Stockholmsbörsen. Underprissättningen av aktier iSverige är normalt inte så stor, men trots det kan vinster göras genom investeringar i företagsom kommer att introduceras på börsen. Mellan åren 2000 och 2005 noterades 116 nya bolagpå Stockholmsbörsen. Av dessa nya bolag var 30 stycken faktiska börsintroduktioner, vilkadärmed ingår i undersökningen. Bland de introducerade bolagen var den genomsnittligainitiala avkastningen + 3,43 %. Skillnaden mellan aktien med högst och den med lägst initialavkastning var under perioden 165,38 procentenheter och introduktionskursen varierademellan 7,50 och 161 kronor per aktie.Undersökningen fokuserar på sambandet mellan introduktionskurs och underprissättningkopplat till ägarstruktur vid börsintroducerande företag och de efterföljande arton månadernaefter introduktion. Syftet är att analysera dels introduktionskursens påverkan påintroduktionsrabatt och ägarstruktur, och dels samband mellan ägarstruktur ochunderprissättning vid börsintroduktion. Genom att undersöka samtliga börsintroduktioner påStockholmsbörsen mellan åren 2000 och 2005 har undersökningen skapat en bild av dessasamband. Då ingen tidigare känd studie undersökt hur introduktionskurs och underprissättningpåverkar ägarstrukturen vid en börsintroduktion samt tiden därefter, anser vi därför dennauppsats vara unik.Vi har med vår undersökning kommit fram till att det finns ett samband mellanintroduktionskurs, underprissättning och andelen institutionellt ägande. Debörsintroducerande företagen kan påverka ägarstrukturen och därmed också påverka hur storandel av den välfärdsöverföring som uppstår vid en börsintroduktion som skall fördelas tillprivata investerare respektive institutionella ägare. Vår undersökning visar att ägarstrukturenpåverkas i första hand genom det pris som fastställts på primärmarknaden. Vi förklararsambandet mellan introduktionskurs och ägarstruktur med att en hög introduktionskurs ger enrelativt hög andel institutionellt ägande. Vår undersökning visar även att samma antagandenger en hög introduktionsrabatt.

Från intressenter och investerare finns ett tilltagande intresse för hållbarhet och större svenska företag måste numera publicera en hållbarhetsredovisning. Ägarstrukturen i Sverige utmärker sig med hög förekomst av ägare med röststarka aktier. Det finns indikationer på att kvaliteten på hållbarhetsredovisningar kan påverkas av olika faktorer, där ägarstruktur ingår. Syftet med studien är därför att undersöka om det föreligger ett samband mellan röststarka ägare och kvalitet i företagets hållbarhetsredovisning. En regressionsanalys över svenska noterade bolag för räkenskapsåret 2019 (n = 238) genomfördes. Kvalitet på hållbarhetsredovisning bestämdes genom en skala med 14 komponenter utifrån Global Reporting Initiative (GRI)-ramverket. Kontroll gjordes för faktorer som kan påverka hur företagen redovisar hållbarhet. Resultaten visade att röststarka ägare inte är associerat med högre eller lägre kvalitet på hållbarhetsredovisning, men det negativa sambandet var nära signifikant (p = 0,144). Svenska företag är förmodligen angelägna att redovisa hållbarhet oavsett ägarstruktur. Vidare skiljer sig sannolikt inte informationsmiljön mellan företagen i lika hög utsträckning mot övriga världen.

Denna undersökning syftar till att utreda om det föreligger ett samband mellan företags rådande ägarstruktur och hur mycket goodwillnedskrivningar som görs. Undersökningen syftar även till att undersöka om goodwillnedskrivningarna i sådana fall ger värderelevant information till företagens investerare. För att uppnå undersökningens syfte har vi samlat in sekundärdata från 30 europeiska företag mellan åren 2011-2020. De statistiska analyserna är utförda genom ett X²-test och en modell som mäter värderelevans. Studiens resultat visar på att det föreligger ett samband mellan företagens ägarstruktur och antal goodwillnedskrivningar.  Resultaten indikerar även att rådande ägarstruktur har en påverkan på goodwillnedskrivningars värderelevans. Slutsatsen är att företagen i undersökningen som kännetecknas av ett spritt ägande har mer frekventa nedskrivningar av goodwill som ger upphov till värderelevant information. Detta i jämförelse med företagen som karaktäriseras av semi-koncentrerat respektive koncentrerat ägande, som har färre goodwillnedskrivningar som inte gav värderelevant information till investerare.

Corporate Governance är ett väletablerat begrepp inom både akademisk forskning och i företagsvärlden. Tidigare forskning inom området har till stor del varit av kvantitativ natur och denna kvalitativa studie bidrar till en djupare analys av ett företag som nyligen genomgått ett ägarbyte där de gamla och de nya ägarna är av olika ägartyper. Studien fokuserar på att analysera hur företaget hanterar förändringen av ägare och hur Corporate Governance samt ekonomistyrning förändrats efter bytet av ägare. Studien har genomförts genom främst intervjuer med nyckelpersoner i fallföretaget samt med skriftliga källor från media, från fallföretaget samt från företagets ägare. Dessa har varit grunden i analysen som genomförts där teman har identifierats och analyserats. Analysen har huvudsakligen gjorts med stöd i agentteori och stödjande modeller för Corporate Governance och ekonomistyrning. Analysen och slutsatsen tyder på att relativt stora förändringar har skett gällande både Corporate Governance och ekonomistyrning, trots att ägarbytet skett nyligen.

Sedan 30-talet har många stora svenska företag kontrollerats av investmentbolag i ett pyramidliknande kontrollägarsystem. Även de företag som inte ingår i en pyramid ägs ofta av en stark kontrollägare, 90 % av Sveriges börsnoterade bolag karaktäriseras av detta. Sverige är det enda land i världen som tillåter alla slags metoder som separerar kontroll och ägande. Vi presenterar i vår uppsats teorier och lärobokskunskaper som behandlar dynamiken inom utdelnings- och kapitalstruktursprocessen och dess påverkan på ett företags marknadsvärde. Som en naturlig följd av detta presenterar vi också lite färskare material från svenska forskare där hypoteser om överkapitalisering och överinvestering bland svenska noterade företag behandlas. En utgångspunkt i undersökningen är en forskningsrapport skriven av Martin Holmén, Uppsala Universitet, och Peter Högfeldt, Handelshögskolan i Stockholm, 2005, samt Ekonomirådets rapport ”Ägarmakt och omvandling” (Tson Söderström (red.) 2003) som lägger särskilt fokus på företag som ingår i ett pyramidägande samt de som har en väldigt stark ägarkoncentration. De behandlar bland annat frågan om dessa företag gör överinvesteringar. Vi har som syfte att göra en kvalitativ undersökning av svenska börsnoterade bolag utifrån skillnader i ägarstrukturen, det vill säga om företaget har spritt ägande eller en stark kontrollägare alternativt kontrollägargrupp. Vi söker en djupare förklaring bakom detta fenomen och därför har vi valt att göra en kvalitativ studie där vi intervjuat fem börsnoterade svenska företag som alla representerar olika storlekar varav tre av dem har starka kontrollägare och två har en väldigt spridd ägarstruktur. Ett av bolagen vi intervjuat ingår i ett pyramidägande. Vi har på ett deduktivt tillvägagångssätt sökt teorier inom ämnena utdelning, kapitalstruktur och överinvesteringar. Vår ambition är att skapa oss en bild av hur beslut om utdelning, återinvesteringar och kapitalstruktur växer fram hos företag med olika ägarstruktur. Genom undersökningen har vi kunnat se att det finns skillnader mellan de båda ägarstrukturerna beträffande kapitalstruktur och utdelningspolitik men även likheter. Kapitalstrukturen ägnas större intresse och arbete hos de företag med spritt ägande, vilket kan ha en förklaring i hotet om uppköp eller övertagande. Agerandet hos alla företag gällande kapitalstrukturen stämmer bäst med den så kallade ”Trade-off”-teorin. Utdelningspolitiken påverkas av ägarstrukturen, där de med koncentrerat ägande verkar vilja ha möjligheten till bibehållen kontroll över kapitalet, detta visar sig i lägre utdelningsmål. Alla företag såg utdelningspolitiken som ett sätt att signalera till sina aktieägare. De flesta ansåg också att soliditeten i företaget prioriterades framför utdelningsmålen. Ingen av de teorier som vi presenterar här angående pyramidägda bolag verkar stämma överrens med de svar vi fick från respondenten från det pyramidägda företaget.

<p>I Sverige tillämpas Svensk Kod för Bolagsstyrning (Koden). Denna infördes för att öka förtroendet för svenska företag på kapitalmarknaden. Uppsatsen undersöker om samband finns mellan antal avvikelser från Koden och företagens ägarstruktur. Teorier som används är institutionell teori och agentteori. Med hjälp av teorierna har hypoteser konstruerats. Vid hypotesprövning för år 2007 framkom att det fanns ett samband mellan antalet avvikelser och ägarstruktur. I uppsatsen har även år 2006 undersökts för att se om samma resultat skulle erhållas för detta år. Så var dock inte fallet. Vårt resultat för år 2006 skiljer sig från en tidigare undersökning av år 2006 utförd av Lindén Lindsö & Nilsson (2007). En trolig förklaring till dessa skillnader i resultat för år 2006 är Lindén Lindsö & Nilssons (2007) bristfälliga metod för att räkna avvikelser.</p><p> </p><p>Skillnaden i antalet avvikelser i de båda grupperna för år 2007 förklaras med hjälp av agentteori där herrelösa företag har ett större behov av bevakning. Institutionell teori används för att förklara likheter inom grupperna. Den tredje delen av undersökningen jämför år 2006 med år 2007. Denna jämförelse är möjlig då samma metod har används. Det framkommer att en skillnad finns och en möjlig förklaring till att åren gav olika resultat är hypotestestets korrektion för ties.</p>

Problembakgrund: Ska ett företags verksamhet drivas för att maximera aktieägarvärde eller tillgodose alla intressenters intressen är en fråga som varit fokus för mycket forskning. Många forskare har undersökt vad som påverkar valet av bolagsstyrningsprincip, där ägarstruktur och styrelsesammansättning har lyfts fram som betydande faktorer. Resultaten är dock motstridiga. Eftersom tidigare forskningar har genomförts i olika länder och under olika tidsperioder finns det en god anledning att undersöka om/hur institutionella förhållanden kan påverka sambandet mellan ägarstruktur/styrelsesammansättning och val av bolagsstyrningsprincip. De institutionella miljöer som avses undersökas är Sverige och Kina. Syfte: Syftet med denna studie är att förklara sambandet mellan ägarstruktur/styrelsesammansättning och val av bolagsstyrningsprincip samt hur detta samband påverkas av olika institutionella miljöer. Metod: En deduktiv forskningsansats har legat till grund för studien och teorier som använts och applicerats är aktieägarteori, intressentteori, agentteori, upper echelon teori och institutionell teori. Data för denna kvantitativa forskning hämtas huvudsakligen från Datastream, årsredovisningar från svenska och kinesiska börsnoterade företag gällande åren 2013-2015, företagens hemsidor samt ett sammansatt styrelsematerial. Resultat: När den svenska och kinesiska datan testades tillsammans har det inte påvisats något signifikant samband mellan ägarkoncentration, institutionell ägare som störst ägare, andelen oberoende styrelseledamöter, staten som störst ägare, andelen kvinnliga styrelseledamöter och val av bolagsstyrningsprincip. Institutionella förhållanden har inte heller haft någon signifikant påverkan på sambandet mellan ägarstruktur/styrelsesammansättning och val av bolagsstyrningsprincip. När data för respektive land testades separat har det inte påvisats något signifikant samband mellan studiens beroende och oberoende variabler, förutom att det på den kinesiska marknaden har observerats ett signifikant positivt samband mellan andelen oberoende styrelseledamöter och aktieägarorinterat värdeskapande samt mellan staten som största ägare och aktieägarorienterat värdeskapande gällande den svenska marknaden. / Background and problem: Should a company's business be run to maximize shareholder value or meet all stakeholders´ interests is a question that has been the focus of much research. Many researchers have investigated what influences the choice of corporate governance principle, where ownership structure and board composition have been highlighted as significant factors. However, the results are contradictory. Since previous researches have been conducted in different countries and during different periods of time, there is a good reason to investigate whether institutional conditions may affect the relationship between ownership structure / board composition and the choice of corporate governance principle. The institutional environments investigated are Sweden and China. Purpose: The purpose of the study is to explain the relationship between ownership structure / board composition and the choice of corporate governance principle and how this relationship is influenced by various institutional environments. Method: A deductive research approach has been the basis of this study and theories used and applied are shareholder theory, stakeholder theory, agent theory, upper echelon theory and institutional theory. Data for this quantitative research is mainly gathered from Datastream, annual reports from Swedish and Chinese listed companies for 2013- 2015, corporate websites and a composite board material. Results: When the Swedish and Chinese data were tested together, there has been no significant correlation between owner concentration, institutional owners as the largest owner, the proportion of independent directors, the state as the largest owner, the proportion of female board members and the choice of corporate governance principle. Institutional conditions have not had a significant effect on the relationship between ownership structure / board composition and the choice of corporate governance principle. When data for each country was tested separately, there has been no significant correlation between the study's dependent and independent variables except that in the Chinese market there has been a significant positive correlation between the percentage of independent directors and shareholder-oriented value creation and between the state as the largest owner and shareholder-oriented value creation concerning the Swedish market.

Bakgrund: Svenska företag har visat sig vara bland de bästa i världen på hållbarhetsredovisning. Tidigare studier har försökt hitta förklaringsfaktorer för att definiera vilka faktorer som ökar den mängd hållbarhetsupplysningar företag rapporterar frivilligt. Ägarstrukturens påverkan på hållbarhetsredovisning är ett relativt outforskat område och ska därför förklaras i den här studien.   Syfte: Syftet med uppsatsen är att genom en kvantitativ metod förklara hur ägarstrukturer påverkar hållbarhetsredovisning hos Large-Cap- och Mid-Cap företag noterade på Nasdaq OMX Stockholm.     Metod: Ämnet har testats utifrån skapandet av hypoteser och empiriska observationer. En innehållsanalys har gjorts genom granskning av 173 företags års- och hållbarhetsredovisningar, noterade på Nasdaq OMX Stockholm. Hållbarhetsredovisningen har studerat dels utifrån det ekonomiska perspektivet och dels utifrån det miljö och samhällsmässiga perspektivet.   Resultat/slutsats: Utifrån vår analys av de olika ägarstrukturerna och deras påverkan på hållbarhetsredovisning har slutsatsen blivit att det inte finns något större samband mellan de två.   Bidrag/framtida forskning: Ägarstrukturens förklaringsgrad visade sig vara låg då få signifikanta samband fanns mellan ägarstrukturer och hur de redovisar hållbarhet. Framtida forskningsförslag är att genom en kvalitativ och kvantitativ metod jämföra skillnader gällande hållbarhet som företag redovisar och deras faktiska hållbarhetsaktivitet.

Ägarstruktur har konstaterats vara en viktig del i ett bolags styrmekanism och det har sedan länge pågått en debatt kring vad som karakteriserar en optimal ägarstruktur. Ägarskapet sägs ha en varierad grad av påverkan beroende på typ av dominant ägare. Vi undersöker hur två av de största ägartyperna, familjeägande och institutionellt ägande, påverkar ett bolags värdeskapande när de anses vara dominanta ägare. Urvalet består av 216 icke finansiella bolag listade på Stockholmsbörsen mellan 2010–2015. Resultatet undersöks genom en OLS-regression och visar att både familjeägande och institutionellt ägande har ett positivt samband med ett bolags värdeskapande. Undersökningen studerar även huruvida graden av ägarkoncentration, användandet av röstdifferentierade aktier och aktivt familjeägande påverkar ett bolags värdeskapande.

Volatilitet innehar en central roll inom aktiemarknaden och finansieringssektorn, men endast ett fåtal studier i Sverige har undersökt hur aktieprisvolatilitet påverkas av ägarstruktur. Syftet med denna studie är att belysa sambandet med hjälp av manuell inhämtad och unik ägardata från Visby. Ägarstruktur delas in i fem konkreta ägarstrukturvariabler: storleken på ägarbasen, andelen småägare, ägarbredd, institutionellt ägande och utländskt ägande. Vi finner inget stöd i vår regressionsanalys att ägarstruktur påverkar volatilitet i någon större utsträckning. Tolkningen av resultatet indikerar att andra variabler är betydligt viktigare för volatiliteten än ägarstrukturvariablerna.