Syftet med studien är att få ökad kunskap om hur digitala verktyg kan användas för att stödja elevers lärande i naturvetenskap i årskurs 4–6. Syftet besvaras via frågeställningen ”Hur används digitala verktyg i det naturvetenskapliga klassrummet och hur beskriver lärare i årskurs 4–6 dess betydelse för att synliggöra samt stödja elevernas lärande i naturvetenskap?” Studien har genomförts med kvalitativa intervjuer av tre naturvetenskapslärare och klassrumsobservationer i samma lärares klasser där naturorienterande ämnen (NO) undervisas. Intervjuerna ljudinspelades och transkriberades. Studien visar att alla de NO-lärare som deltog i studien använder digitala verktyg för att stötta elever med olika behov. Både elever i svårigheter och elever som behöver större utmaningar kan stöttas då digitala verktyg hjälper lärarna att individualisera uppgifterna. Digitala verktyg hjälper eleverna att ta ansvar för sitt eget lärande i NO, bland annat genom att det har blivit enklare att inhämta information. Motivation är en annan viktig aspekt med digitala verktyg, elever visar gärna upp sina naturvetenskapliga arbeten när de med hjälp av digitala verktyg kan göra sina arbeten snygga och strukturerade. Det gör att eleverna samtidigt synliggör sitt lärande för läraren. / <p>NO</p><p>Naturorienterande ämnen</p><p>Naturorienterande ämnenas didaktik</p>

Studiens syfte är att synliggöra hur elever i årskurs 4-5 beskriver och karaktärisera begreppen fast, flytande och gasform. Studien ämnar även att lyfta fram vilka uppfattningar elever har om materiens fasövergångar.   Studien är kvalitativ och baseras på semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes på en skola i södra Sverige, där 20 elever från årskurs 4 och 5 deltog i undersökningen.    Resultatet i denna studie visar att det finns en variation i elevers beskrivande och hur de karaktärisera begreppen fast-, flytande- och gasform. Resultatet visar att eleverna beskriver och karaktärisera begreppen fast, flytande och gas på två nivåer, det de kan se och uppleva (yttre egenskaper), samt det som de inte kan se (inre egenskaper) med blotta ögat. Det som framkom är att eleverna främst väljer att beskriva begreppen med yttre egenskaper först där de utgår från vad de kan se och sina upplevelser av materiens faser. Vidare visar resultatet att det finns svårigheter för elever att kategorisera vilken fas materien befinner sig i vid kategorisering av konkret rekvisita.     I resultatet av elevernas uppfattningar om fasövergångarna upptäcktes det sex kategorier i studien: förflyttning av materia, förklaring som inte beskriver processen, förklaring med fasövergångens process, animistiska beskrivningar, kemisk reaktion och förändring i partiklarnas storlek. Elevernas uppfattningar är varierande och visar att det finns brister i begreppsbildningen för faserna och fasövergångarna. En annan brist som också upptäcks är förståelsen för massans bevarande.

Syftet med denna studie är att få en inblick i bedömning av laborationer i kemi och vilka svårigheter som kan finnas med det. Studien är kvalitativ och har fyra stycken forskningsfrågor som besvaras i resultatdiskussionen. Vad är lärares motiv till att genomföra laborationer i kemi? Vilka utmaningar ser lärare med laborationer i kemi? Hur ser lärare på bedömning av laborationer i kemi? Vilken/vilka bedömningsmetoder använder sig lärare av när de bedömer laborationer i kemi? För att ta reda på detta genomfördes 6 intervjuer med verksamma lärare i åk 4-9. Alla lärare är behöriga i ämnet NO och arbetade som NO-lärare när intervjuerna genomfördes. Det visade sig att flera lärare bedömde eleverna genom att göra observationer av laborationerna, de använde dock olika metoder för att dokumentera den kunskap eleverna visade sig ha. Lärarna använde laborationer i kemi till största del för att befästa elevernas kunskaper på ett effektivt sätt. I vissa avseende, som till exempel vid frågan om vad de ser att elevernas största utmaning med laborationer i kemi är, hade lärarna liknande svar. I andra avseenden, som exempelvis vid frågan om vad de själva ser som sin största utmaning vid laborationer i kemi, hade lärarna skilda svar.

Meningen med vårt arbete är att först bringa klarhet i begreppet historiemedvetande, dess historiska framväxt, definition och didaktiska möjligheter. Därefter vill vi undersöka huruvida lärare inom ämnet historia i grundskolan årskurs 4-6 förstår och använder sig av begreppet som ett syfte. Majoriteten av forskningen visar på att det finns likheter i tankegångarna kring hur begreppet ska tolkas. En förenklad förklaring på synen är att dåtid- nutid- och framtidsperspektiv i samspel producerar ett historiemedvetande. Olika forskare fokuserar mer på en eller flera av tidsdimensionerna och lägger större tyngd på dessa i skapandet av historiemedvetandet. Oenigheterna kring begreppet historiemedvetande i forskningen ligger i förklaringsmodellen där allt rör sig i en gråskala utan en exakt definition av svart eller vitt. Det är också här vårt motiv för studien kommer in då vi saknar en förklaringsmodell som är fullständig och inte går att ifrågasätta. Ingångspunkten för arbetet grundar sig i ett sociokulturellt perspektiv, där Vygotskij menar att det är i samspelet mellan individ och grupp som faktisk kunskap produceras. Under samma förutsättningar som individen är en del av sin sociala och kulturella miljö, där interaktion med resten av gruppen skapar kunskap och identitet, så skapas också historien. Metoden som tillämpats i undersökningen av historiemedvetande som fenomen inom grundskolan, kommer ske enligt kvalitativa intervjuer.  Historiemedvetande som begrepp är så pass abstrakt att vikten av ett personligt möte med undersökningsobjektet är av stor magnitud och därför lämpar sig intervjun som undersökningsmetod bäst.

Syftet med den här studien var att klargöra hur verksamma lärare i matematikämnet i årskurs 4-6 anpassar sin undervisning för att ge de matematiskt särbegåvade eleverna den stimulans de behöver. Undersökningen består av ostrukturerade kvalitativa intervjuer genomförda med verksamma lärare i matematik / <p>Matematik</p>

Studiens syfte är att synliggöra vilka ändamål lärare har vid användning av IKT imatematikundervisning i årskurs 4-6. Studien ämnar även undersöka hur IKT kanstimulera de fem matematiska förmågorna utifrån grundskolans läroplan. Studien är empirisk och insamlad data består av observationer, intervjuer ochlektionsplaneringar. Insamlad data analyseras med stöd av det sociokulturellaperspektivet, där Vygotskys teori om mediering och den proximala utvecklingszonenligger i fokus. Vidare ställs matematiska förmågor mot studiens insamlade data.Förmågorna baseras på Niss samt Boesen, Lithner och Palms matematiska kompetenser.Kompetenser som ligger utanför de förmågor som är beskrivna i grundskolans läroplanomfattas inte av studien. Resultatet visar att lärare främst använder IKT i syfte att låta elever träna sinamatematiska förmågor samt för att skapa en variation i undervisningen som kan tilltalaeleverna. Lärare använder även IKT för att visuellt presentera olika lösningar ochstrukturer. Resultatet av observationerna synliggör också att IKT kan stimulera de femmatematiska förmågorna. Analysen påvisar att de digitala verktygen underlättarförmedling av kunskap såväl som utbyte av kunskap.

Forskning pekar på att skönlitteratur främjar elevers lärande och utveckling. Syftet med denna studie är att undersöka vad lärare anser om att använda skönlitteratur som kompletterande läromedel i undervisningen av samhällsorienterade ämnen i årskurs 4—6. Genom att svara på frågorna hur lärare ser på skönlitteratur generellt, vilka för- och nackdelar de anser finns samt vilka undervisningsmetoder lärare använder sig av har syftet besvarats. Undersökningen genomfördes med en kvantitativ metod i form av enkäter där insamlad data sedan analyserats ur ett didaktiskt perspektiv såväl som sociokulturellt perspektiv.Resultatet visade att majoriteten lärare anser att skönlitteratur har en positiv påverkan på lärande och utveckling. Resultatet visar även att majoriteten använder skönlitteratur i undervisningen av samhällsorienterade ämnen och att de då använder sig av en variation undervisningsmetoder. Trots den positiva inställningen till skönlitteratur i undervisningen anser majoriteten att deras arbetsplatser inte ger dem tillräcklig goda förutsättningar för att genomföra en fullgod undervisning. / <p>SO</p><p>Samhällsorienterande ämnen</p><p>Samhällsorienterande ämnenas didaktik</p>

Litteraturstudien behandlar textuniversums roll i svenskundervisningen i årskurs 4–6. Textuniversum skapar möjligheter att utveckla elevers läs- och skrivförmåga oavsett vilken nivå eleven befinner sig på (Tjernberg, 2013:50). För att få en översyn om i vilken utsträckning elever läser böcker användes frågeställningen: Hur ser elevers läsvanor ut i årkurs 4–6? Nästa fråga blev: På vilka sätt använder lärare sig av textuniversum för att utveckla elevers läs- och skrivförmåga? Forskningen som presenteras i denna litteraturstudie visar att textuniversums multimodala texter också kan vara en gynnsam ingång för elever med läs- och skrivsvårigheter. Därför behandlar tredje frågeställningen: Hur kan textuniversum underlätta för elever med läs- och skrivsvårigheter?Tre olika textuniversum presenteras; J.K. Rowlings Harry Potter, Astrid Lindgrens Pippi Långstrump och Walt Disneys Kalle Anka. De är valda för att ge en tydlig bild av vad textuniversum är och för att påvisa variationen mellan olika textuniversum. I enlighet med skollagen (§9, 2010:800) ska alla barn i det svenska skolsystemet ha rätt till en likvärdig utbildning. Textuniversums didaktiska tillämpning i klassrummen kan nå alla elever oavsett kunskapsnivå. Lärare kan med fördel arbeta tematiskt med olika textuniversum, framförallt i svenskämnet men även ämnesöverskridande. Forskningen som analyserats i resultatdelen påvisar att arbete med multimodala texter och vidgat textbegrepp är gynnsamt för elevers läs- och skrivutveckling. Arbete med textuniversum där olika textuttryck används, exempelvis fanfictionskrivande eller bild och ljud, främjar elevers motivation till läsande samt får dem att bli bättre skribenter.

I denna kvalitativa studie har syftet varit att undersöka hur sex lärare i den svenska skolan undervisar i samhällskunskap i årskurserna 4-6. Kursplanen för samhällskunskap innehåller mycket stoff och lärare tvingas göra prioriteringar angående hur mycket av undervisningstiden som ska läggas på varje moment. Syftet i denna studie har varit att undersöka och analysera vilka delar i det centrala innehållet som lärare prioriterar och vilka faktorer som påverkar den prioriteringen. Syftet har även varit att få en inblick i hur mycket lärare undervisar i samhällskunskap jämfört med i andra SO-ämnen, vilken del värdegrunden har i undervisningen, vilken feedback lärarna får och hur det påverkar undervisningen och vilken syn lärarna har på det centrala innehållet i samhällskunskap. Det som framkom i denna studie var att de flesta av lärarna undervisade lika mycket eller mer i samhällskunskap jämfört med i övriga SO-ämnen. Det innehåll som flest lärare prioriterade i undervisningen var hur samhället är uppbyggt och fungerar, där flera nämnde politik, ekonomi och lag och rätt, samt information och medier. Faktorer som alla lärare i studien uttryckte påverkade deras prioriteringar var läroplanen, aktuella händelser och elevernas intresse. Andra faktorer som några av lärarna tyckte hade stor inverkan på deras prioriteringar var läromedel, klassammansättning, lärarnas egna kunskaper och intressen, storleken på arbetsområden och vad arbetslaget på skolan hade bestämt var viktigt. Vilka ämnen som lärarna undervisade i verkade också påverka deras undervisning då lärarna arbetade ämnesintegrerat mellan de ämnen de undervisade i. Få lärare var nöjda med den feedback de fick från lärarkollegor och skolledning. Samtliga lärare var däremot generellt positiva till det centrala innehållet, men några tyckte att det var omöjligt att hinna med allt under årskurserna 4-6. Några tyckte att det var bra att det centrala innehållet var lite luddigt formulerat i och med att det skapade frihet för lärarna. En lärare ville att en del om det mångkulturella samhället skulle ges plats. / <p>Godkännande datum; 2018-05-31</p>

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa i årskurs 4-6 arbetar för att gestalta kursplanens syfte, centrala innehåll och kunskapskrav – det vill säga de didaktiska frågorna vad, hur och varför – i undervisningen. Vår litteraturgenomgång visar att det undervisningsinnehåll som lärare i idrott och hälsa ofta använder sig av, domineras av bollekar och bollspel. Detta lyfts fram i litteraturen som problematiskt, eftersom annat viktigt undervisningsinnehåll, i och med detta, missgynnas och får för liten plats i undervisningen. Den forskning som vi har funnit behandlar denna problematik med utgångspunkt i vad Lpo 94 med tillhörande kursplan i ämnet idrott och hälsa framhåller. Vi har utifrån vår litteraturgranskning förstått det som att det ännu inte finns forskning gjord på hur lärare i idrott och hälsa gestaltar den nya läroplanen – Lgr 11 – i sin undervisning och därför har vårt intresse väckts för att undersöka detta. Genom halvstrukturerade intervjuer med sju lärare i ämnet idrott och hälsa har vi fått kunskap om dessa lärares didaktiska val, då de planerar och genomför sin undervisning. Resultatet visar att lärarna utgår ifrån kursplanen i idrott och hälsa (Lgr 11) när de planerar sin undervisning och därigenom väljer innehåll samt aktiviteter. Något som samtliga lärare framhåller är att olika lekar är den mest återkommande aktiviteten i undervisningen. Det finns både likheter och skillnader mellan lärarnas tankar om hur de ser på ämnet, vad de har för mål med undervisningen, hur de planerar undervisningen samt hur de ser på kursplanen i idrott och hälsa. Exempel på dessa likheter är bland annat att lärarna vill att eleverna ska tycka att ämnet är roligt samt att de lyfter ämnets betydelse för folkhälsan. En av de skillnader som vi har uppmärksammat i resultatet är hur lärarna planerar sin undervisning, vissa av dem använder sig av pedagogiska planeringar – där syfte, innehåll och kunskapskrav uttrycks tydligt – medan de andra använder sig av mer knapphändigt beskrivna planeringar.