Av egen erfarenhet har jag märkt att läsning inte längre ses som intressant hos dagens elever. Medier som finns i dagens samhälle har tagit över och den traditionella läs-och skrivundervisningen sker idag ofta från en dator. Syftet med utvecklingsarbetet är att öka elevernas läs-och skrivutveckling, genom en traditionell undervisning som inte sker via datorn som de är vana vid och att ge dem en inblick i hur samhället vi lever i har förändrats, inte bara livsmiljön utan även vårt sätt att kommunicera med varandra. Jag har valt att genomföra ett Astrid Lindgren-tema i årskurs fyra där eleverna får läsa, skriva, rita, uttrycka sig muntligt och dramatisera. Efter att ha utvärderat temat såg jag en positiv förändring på elevernas syn på läsning och skrivning och att det traditionella undervisningssättet visade sig vara lärorikt och positivt för eleverna, vilket förhoppningsvis leder till att eleverna får en fortsatt positiv syn på läsning och skrivning på detta sätt. Förutom denna rapport har utvecklingsarbetet presenterats vid oppositionsseminarium den 9 juni 2011 genom en Power point-presentation för att visa fotografier på elevernas arbeten

No description available.

Syftet med denna studie har varit att undersöka multiplikation i läromedel från årskurs fyra för att se vad som påverkar multiplikationens struktur och innehåll. För att undersöka detta har studien utgått från följande frågeställningar: ”Hur framställs multiplikation i läromedlen, utifrån begreppen klassifikation och inramning?”, ”Hur förändras läromedlen mellan olika läroplaner, utifrån begreppen klassifikation och inramning?” samt ”Hur skiljer sig multiplikationens klassifikation och inramning mellan de olika läromedlen?”. Studien utgår från ramverket skapad av Bernstein med inspiration från Prytz. De begrepp som ramverket utgår från är intern klassifikation, inramning tempo och inramningorganisation. Läromedelsanalysen är huvudsakligen kvalitativ men med kvantitativa inslag i form av tabeller. Resultatet i studien visade att läromedlen varierade utifrån begreppen klassifikation och inramning. Det framgick även att läromedlen i studien påverkades minimalt av läroplanernas innehåll, istället var författarnas egna intresse i fokus vilket främst influerade läromedlens innehåll och struktur. Slutligen framgick att eleven hade olika mycket makt i läromedlen, det vill säga att läromedlen gav eleven olika mycket utrymme i sitt lärande. En del läromedel var tydliga med vad eleven skulle lära sig och andra läromedel gav mer utrymme att själv välja metod i uppgifterna. En vanligt förekommande introduktion till multiplikation i läromedlen var upprepad addition som ett flertal studier riktar kritik mot. Slutsatsen är att läromedel varierar enligt studiens ramverk. Faktorer som exempelvis läroplan hade en liten påverkan på läromedlets innehåll och struktur. Mönster fanns istället i läromedelsserier och hos den enskilda författaren.

Syftet med denna studie var att undersöka hur barn med övervikt och fetma upplever skolidrotten i förhållande till normalviktiga barn. Undersökningsgruppen bestod av barn i årskurs fyra i en kommun från nordvästra Skåne. Sammanlagt deltog 76 barn med fördelningen 35 flickor och 41 pojkar varav 52 normalviktiga, 19 överviktiga och fem barn med fetma. Datainsamlingen genomfördes i form av gruppenkäter som delades ut, besvarades och samlades in vid samma tillfälle. Enkäten inleddes med frågor om hur barnen upplever skolidrotten, hur läraren och kompisarna behandlar barnet i fråga för att sedan komma in på hur det är att byta om och duscha tillsammans med kompisar. Avslutningsvis behandlar enkäten frågor om barnens fritidsaktiviteter. Resultaten visade att barnen oavsett kroppsvikt generellt sett mådde bra av alla aktiviteter medan procenttalet för de normalviktiga sjönk när de besvarade hur de mådde inför skolidrotten. Resultatet visade även att barnen överlag tyckte om att idrotta på fritiden, skillnaden mellan normalviktiga, överviktiga och barn med fetma var väldigt liten. Slutsatsen av resultatet var att överviktiga och barn med fetma inte upplevde skolidrotten mer negativt än normalviktiga barn.

Studiens syfte var att undersöka betygets påverkan på undervisningen. Metodvalet var en semistrukturerad intervjuform där lärare och rektorer medverkade. Analysmetoden i studien är fenomenografisk. Resultaten visade att lärarna inte anser att betygsättning påverkar undervisningen. Betyg kan ses som en metod för att motivera elevers lärande och det kan även vara en stressfaktor. Resultatet visade att betyg kan vara fördelaktigt då eleverna blir förberedda för framtida utmaningar exempelvis betyg i högstadiet och gymnasiet. Utmaningen för lärarna blir att få eleverna att titta på matrisen och inte endast bokstaven i betyget. Slutsatsen som kan dras av studiens resultat är att feedback till elever bidrar till ett utvecklat lärande. Ett betyg utan feedback bidrar inte till elevers lärande. Skolverkets införande av betygsättning från årskurs fyra har ifrågasatts och vår studie belyser både för och nackdelar med fenomenet.

Syftet med denna studie är att belysa några elevers upplevelser av konkreta lässtrategier, i form av läsfixarna, i undervisningen. Studiens fokus ligger på elevernas upplevelser och därför har vår undersökning en kvalitativ ansats. Datainsamlingen har skett genom fem gruppintervjuer med barn i årskurs 1-2 respektive 4 på två skolor. Resultatet visar att eleverna har en positiv syn på läsfixarna som en del av undervisningen. Vi har också kunnat identifiera fyra stadier eleverna tillsynes går igenom för att uppnå en djupare läsförståelse. Med resultatet som grund bedömer vi att läsfixarna kan bidra till att utveckla flexibelt användande av kognitiva strategier vid läsning.

Detta utvecklingsarbete undersöker om arbete med bild gynnar elevernas språkutveckling samt om elevernas förståelse för att uttrycka sig med bild ökar. Arbetet undersöker även om eleverna får en bredare uppfattning om vad bild kan vara. Studien är genomförd med 9 elever i år 4. Eleverna har provat på olika sätt att arbeta med bild och eleverna har fått uttrycka sig muntligt, skriftligt och med kroppen. Utvecklingsarbetet visar en tydlig utveckling hos eleverna framförallt när det gäller det kroppsliga och muntliga språket. Även det skriftliga språket har utvecklats under arbetets gång. Eleverna har haft en positiv inställning till arbetet och har enligt dem själva och pedagogerna utvecklats mycket. Slutsatsen är att detta utvecklingsarbete har utvecklat barnens språk men även andra områden såsom att lyssna på varandra, samarbeta, arbeta med personer som de inte är vana att arbeta med, respektera och ta hänsyn till varandra.

In the school political debate that is conducted in Sweden the question of grading is an ongoing topic of discussion. During the past year there has been a lively discussion about introducing grade from year four as suggested by the right wing parties. The purpose of this study is to set the teaching faculties’ view and arguments in relation to the politicians' opinion in the ongoing debate about the proposal of introducing grades from year four. Furthermore, the aim is to investigate how central the didactic arguments are in relation to other arguments in the current debate. To achieve the purpose of this study, the following questions was created: How do the teaching faculty and the politicians argue around the proposal of introducing grades from year four? Which beliefs about the functions of grades exist among these actors? Which learning models and didactic perspectives exist in the debate and how does these relate to the beliefs about the functions of grades? This study is based on a qualitative method in terms of a contextual idea analysis. The theoretical basis is composed of theories about the different functions of grades, didactic perspective and learning models. The focus consist of investigating how the teaching faculty and politicians discuss the proposal in different articles. The reason for choosing this focus is to highlight the teaching faculties’ point of view in the debate which commonly is overshadowed by the politicians. The results show that the teaching faculty is critical of the proposal of introducing grades from year four, whereas the opinions among the politicians varies. The main criticism is that the proposal would involve a further waste of the school's already inadequate resources. Further criticism is that grades from year four would not work beneficial to the pupils due to different reasons.

Syftet med studien är att studera vilken syn sju elever i årskurs fyra och fem har på konkret material i matematikundervisningen. Metoden som användes för att samla in data var sju semistrukturerade elevintervjuer. Resultatet visar att elevernas syn på användning av konkret material är att det ska ge dem ett visuellt stöd för konkretisering av abstrakt matematik där siffror och symboler dominerar. Resultatet visar även att eleverna tycker att konkret material ska ingå i undervisningen. Slutsatser som kan dras från den här studien stämmer överens med det teoretiska ramverk som används i tolkning av data, om eleverna lär sig med hjälp av modeller eller om elever använder sina kunskaper till att konstruera modeller. En konsekvens av denna studie kan vara att lärare behöver utveckla sin ämnesdidaktiska kompetens så att undervisningen harmonierar med centralt innehåll för årskurs fyra till sex i den rådande läroplanen för skolan.

Syftet med denna studie är att synliggöra lärares uppfattning av ett för eleven vardagsnära innehåll, och dess möjligheter och utmaningar i engelskundervisning. Studien har en kvalitativ ansats, då den ämnar undersöka lärares uppfattningar. Den insamlade empirin baseras på en kvalitativ enkätundersökning som publicerats i Facebook-gruppen Engelsklärare årskurs 4-6. Enkätundersökningen har även mailats till rektorer för Karlshamn kommun och Malmö stad för vidarebefordran till behöriga och verksamma engelsklärare för årskurs fyra till sex. I resultatet framgår att engelsklärare för årskurs fyra till sex har tagit reda på vad som är elevers vardag. Engelsklärare för årskurs fyra till sex uppfattar att ett för eleven vardagsnära innehåll skapar möjligheter i form av att: eleven kan relatera till innehållet och ser en nytta med det engelska språket samt skapar intresse för lärande. Tidsbrist och lärobok med ett förutbestämt innehåll uppfattas som utmaningar.  Vidare syftar även studien till att undersöka vad undervisande engelsklärare för årskurs fyra till sex har för uppfattning kring hur de extramurala sammanhang där elever möter engelska påverkar engelskundervisning. I resultatet framgår att lärare uppfattar att den engelska elever möter utanför skolan bidrar till ökad heterogenitet i engelskklassrummet, eftersom extramural engelska korrelerar positivt med elevers kunskaper i engelska. Vidare framkommer att lärare uppfattar en skillnad mellan den engelska elever möter i och utanför skolan, där man skiljer på skolengelska och extramural engelska.