No description available.

Endast 1% av allt vatten på jorden är färskvatten som är tillgängligt för människan. I Europa är färskvattenresurserna hårt belastade och över 100 miljoner människor är drabbade av vattenstress. Enligt EUs handlingsplan – Att sluta kretsloppet bör färskvattenresurserna nyttjas effektivare. Tekniskt vatten är kommunalt avloppsvatten som renats till ändamålsenlig kvalité och kan vara en del av lösningen för att minska belastningen. Denna litteraturstudie diskuterar faktorer bakom produktion och användning av tekniskt vatten gällande juridiska krav för att skydda människors hälsa och miljön, ekonomiska kostnader och olika reningstekniker. Tre fallstudier från olika områden presenterades där sådant vatten används som hållbarhetsresurs inom jordbruks- och industrisektorn: Alicante, Noirmoutier och Terneuzen. Samarbete mellan flera parter och slutanvändare som efterfrågar stor vattenvolym verkar vara en framgångsrik strategi. Studien syftade även till att undersöka hur Sverige kan öka och effektivt nyttja tekniskt vatten, vilket visade sig vara svårt att besvara. Det finns ingen mall att utgå från gällande hur tekniskt vatten framställs och används på bästa sätt, utan konceptet behöver troligtvis skräddarsys utefter faktorer som reningsanläggningens placering samt kapacitet, efterfrågad volym, kvalitetskrav, avstånd till slutanvändare m.fl. Ytterligare forskning och arbete krävs för nå en mer kostnadseffektiv framställning som även säkerställer att människors hälsa och miljön skyddas långsiktigt.

Detta examensarbete inom grafisk design behandlar ämnet hållbart handlande med fokus på second hand. Idag konsumerar vi stora mängder nyproducerat vilket har en negativ påverkan på miljön. Med mitt arbete vill jag inspirera människor att tänka ett steg längre när de handlar. Frågeställningarna som utforskas är om vi med hjälp av grafisk design kan inspirera till ett mer hållbart handlande? Men också om vi kan få fler konsumenter att i första hand välja second hand? Det resulterar i en bok för nybörjare inom second hand där jag ger tips,inspiration och handledning om ämnet. Boken är menad att inspirera och öppna upp kreativitet för läsaren men på samma gång informera om vikten av hållbart handlande. / This graphic design thesis deals with the topic sustainably, focusing on second hand. Today we consume large quantities of newly produced, which has a negative impact on the environment. With my work, I want to inspire people to think a step further when shopping. The questions that are explored are whether we can, with the help of graphic design, inspire people for more sustainable action? But also if we can get more consumers to choose second hand in the first place? It results in a book for beginners in second hand where I give tips, inspiration and guidance on the subject. The book is meant to inspire and open up creativity for the reader but at the same time inform about the importance of sustainable action.

Nyutveckling och förvaltning av ett informationssystem står ständigt inför nya krav och förutsättningar. Utvecklingen skall ske på kortare tid och med ökad produktivitet. Ur förvaltningssynpunkt skall IT-systemen snabbt kunna anpassas till förändringar i verksamhet och teknik, samtidigt som dessa IT-system även skall ha en hög kvalitet och säkerhet. Allt detta kräver nya sätt att arbeta och att organisera IT-verksamheten på. Ett av dessa nya arbetssätt gäller hantering av mjukvarukomponenter. Den grundläggande idén med detta arbetssätt är att utveckling och förvaltning av IT-system inte skall basera sig på nyutveckling av mjukvara, utan på återanvändning av befintliga mjukvarukomponenter. Forskningsprocessen har haft en kvalitativ ansats med induktiva och deduktiva inslag. Datainsamlingen har skett via källstudier och intervjuer. Hanteringen av mjukvarukomponenter har studerats på två interna IT-avdelningar hos två myndigheter. Syftet har varit att kartlägga vad komponenthantering innebär och på vilket sätt arbetet på IT-avdelningarna har förändrats. Komponenthanteringen beskrivs ur ett praktikperspektiv, vilket innebär att IT-verksamhetens förutsättningar, handlingar, resultat och klienter analyseras. Avhandlingens resultat utgörs av en praktikteori för komponenthantering. Praktiken ”Komponenthantering” består av fyra subpraktiker: komponentanskaffning, komponentförvaltning, komponentbaserad systemutveckling och komponentbaserad systemförvaltning. Produkten av denna praktik är användbara IT-system. I avhandlingen diskuteras olika sätt att organisera denna praktik, samt vilka grundläggande förutsättningar som behövs för att bedriva denna praktik. Syftet med den praktikteori som presenteras är att den skall visa på hur intern IT-verksamhet kan bedrivas för att kunna möta de nya krav på effektivitet, förändringsbarhet, kvalitet och säkerhet som ställs på verksamheten.

Inom Europa kommer nästan en fjärdedel av allt avfall från byggindustrin. Avfallet utgörs till viss del utav bygg och rivningsavfall vilket ofta innehåller en stor del trä. Det gör att en effektiv och gynnsam process för hantering av bygg och rivningsavfall är eftertraktad. Här söks svar på ett antal forskningsfrågor kring Sveriges materialåtervinning och dess processer tillsammans med en jämförelse mellan Sveriges grannländer och dess återvinningsgrader. Olika sätt att materialåtervinna träavfall har identifierats men används för tillfället ej i stor utsträckning. Detta beror dels på att den mängd bränsle som behöver ersättas vid en utebliven energiåtervinning utgörs av fossila bränslen. Tillsammans med att hanteringen av träavfall som ska materialåtervinnas involverar ett antal extra resurskrävande processer. Till skillnad från en hantering av träavfall som slutar i energiåtervinning. Ett scenario där materialåtervinning är det effektiva alternativet går att uppnå men utifrån dagsläget är det mer lämpat att använda sig utav energiåtervinning då det kommer till träavfall.

Churches have been a central meeting place during centuries. Today, many churches are unused due to economic issues and decreased amounts of members. This project examines how these valuable buildings can be used in different ways to create new and reprogrammed meeting places. Our investigation is based on three relevant examples in three different contexts: St Paulskyrkan in Stockholm - representing the urban context, Tegelhuset Bricks in Malmö - representing the suburb context and Östra Nöbbelövs kyrka in Simrishamn - representing the rural context. By representing these three examples, we want to highlight the variety of demands, challenges and opportunities of this heritage. / Kyrkor har varit en central mötesplats under århundraden. Idag står många kyrkor oanvända på grund av bristande ekonomi och ett minskat antal medlemmar. Projektet undersöker hur dessa värdefulla byggnader kan användas på olika sätt för att skapa nya och omprogrammerade mötesplatser. Vår undersökning bygger på tre relevanta exempel i tre olika kontexter: St Paulskyrkan i Stockholm - som representerar den urbana kontexten, Tegelhuset Bricks i Malmö - som representerar förortskontexten och Östra Nöbbelövs kyrka i Simrishamn - som representerar landsbygdskontexten. Genom denna jämförelse vill vi visa olika behov, utmaningar och möjligheter som detta kulturarv ställs inför.

Denna studie granskar byggbranschens potential för resurseffektivisering inom byggproduktion. Granskning kring användbarheten av överblivet material vid bostadsproduktion undersöks för att vidare utreda ekonomisk lönsamhet av besparing av material. Syftet och målet med studien är att undersöka ifall byggproduktionens miljö- och ekonomiska kostnader kan minska i samband med resurseffektivisering. Detta genom att studera mängden överblivet material som uppstår vid ett bostadsprojekt samt granska eventuella faktorer som kan komma att påverka mängden överblivet material. Avslutningsvis utreds ifall det råder ekonomisk lönsamhet av att spara överblivet material via lagring till nästkommande projekt. Arbetet genomförs med stöd från byggentreprenören Peab AB. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Apart from the mining sector, the construction and demolition sector is the mainsource of waste and nationally the construction industry accounts for a third of thecountry's total waste generation. Every year, around 10 million tonnes of waste aregenerated as a result of construction and demolition measures in Sweden, of whichonly about ten tonnes are reused. Efforts should be made to move from today's linear material handling to circular systems where waste generation is prevented andproduced products are reused. This in order reduce the significant environmentalimpact the construction sector gives rise to in today's "take-make-dispose society". With the help of twenty construction and demolition companies, three recyclingcenters and Dala Återbyggdepå, this study aims to investigate the obstacles and opportunities that exist to achieve an increased degree of reuse of building materialsand products on a local scale in Dalarna. Through interviews, study visits and questionnaires, it was investigated why the degree of reuse today is so low and what thevarious actors require for increased work with reuse. The study shows that there is a great environmental benefit in reusing buildingmaterials and products compared to buying new. Despite this, 80% of the construction companies answer that only 0–10% of the waste that is generated will bereused. The main obstacles to increased reuse turn out to be of an economic nature,as reuse work is costly from a business economic point of view. Furthermore, theresults show a lack of competence regarding the environmental benefits of reuse,something the recycling centers suggest would increase the construction companies'incentives for intensified work with reuse. An additional reason for the low commitment that exists regarding the reuse issue is that the construction and demolitioncompanies feel uncertain about the customers' attitude towards reuse. The main opportunities for increased reuse of building materials turn out to be financial contributions to construction and demolition companies, improved marketing of Dala återbyggdepå, reuse adapted logistics at the recycling centers and information about the benefits of reuse. In order to obtain an increased degree ofreuse for building materials, measures are therefore required at several levels, notjust changes in the construction and demolition companies' material handling. Society should create conditions for the reuse of building materials so that it becomeseconomically profitable for construction and demolition companies to work onwaste prevention and in a circular manner. Furthermore, construction and demolition companies as well as its customers should be informed about the environmentalsavings that reuse gives rise to in order to motivate reuse work. / Bygg- och rivningssektorn är bortsett från gruvsektorn den främsta källan till avfalloch nationellt står byggbranschen för en tredjedel av landets totala avfallsuppkomst.Varje år uppstår omkring 10 miljoner ton avfall till följd av bygg- och rivningsåtgärder i Sverige, av vilket endast ett tiotal ton går till återbruk. Krafttag bör tas i syfteatt övergå från dagens linjära materialhantering till cirkulära system där avfallsuppkomster förebyggs och producerade produkter återanvänds. Detta för att minskaden betydande miljöpåverkan byggsektorn ger upphov till i dagens ”take-makedispose-samhälle”. Med hjälp av tjugo bygg- och rivningsföretag, tre återvinningscentraler och Dalaåterbyggdepå syftar denna studie till att undersöka vilka hinder och möjligheter somfinns för att uppnå en ökad återanvändningsgrad av byggmaterial och produkter pålokal skala i Dalarna. Genom intervjuer, studiebesök och enkätundersökningar undersöktes hur det kommer sig att återanvändningsgraden idag är så låg och vad deolika aktörerna kräver för ett ökat återbruksarbete. Studien visar att det finns en stor miljönytta i att återanvända byggmaterial och produkter jämfört med att köpa nytt. Trots detta svarar 80 % av byggföretagen att endast 0–10 % av det avfall som uppkommer går till återanvändning. De främsta hindren för ökat återbruk visar sig vara av ekonomisk karaktär, eftersom återbruksarbeteär kostsamt rent företagsekonomiskt. Vidare påvisar resultatet avsaknad av kompetens vad gäller miljönyttan med återanvändning, något återvinningscentralerna ponerar skulle öka byggföretagens incitament till intensifierat arbete med återbruk. Enytterligare orsak till det låga engagemang som finns vad gäller återbruksfrågan är attbygg- och rivningsföretagen känner osäkerhet kring beställarnas inställning till återanvändning. De främsta möjligheterna till ökat återbruk av byggmaterial visar sig vara ekonomiska bidrag till bygg- och rivningsföretagen, förbättrad marknadsföring av Dalaåterbyggdepå, återbruksanpassad logistik på återvinningscentralerna samt information kring nyttan med återbruk. För att få en ökad återanvändningsgrad för byggmaterial krävs alltså åtgärder på flera nivåer, inte enbart förändringar i bygg- ochrivningsföretagens materialhantering. Samhället bör skapa förutsättningar för återbruk av byggmaterial så att det blir ekonomiskt lönsamt för bygg- och rivningsföretag att arbeta avfallsförebyggande och cirkulärt. Vidare bör likväl bygg- och rivningsföretag som dess beställare informeras kring miljöbesparingen återbruk ger upphovtill för att motivera till återanvändning.

EU:s medlemsländer ska enligt avfallshierarkin röra sig uppåt i hierarkin beträffande sin hantering av textilavfall. I januari 2025 ska medlemsländerna ha implementerat separat fraktion av textilavfall i dess avfallshantering. Insamlingen av textila resurser kommer därav att öka i Sverige. Världens textilproduktion är en av de mest miljöbelastande industrierna i världen då den är resurskrävande gällande vatten, råvaror och energi. För att uppnå Sveriges generationsmål gällande miljö bör konsumenternas återanvändning av textilier öka och därmed minska konsumtionen av nyproducerad textil av jungfruligt material. Genom informationskampanjer gällande hållbar konsumtion kan intresset för secondhand-marknaden öka hos konsumenterna. En ökad kunskap om hållbar konsumtion och textilindustrins miljöpåverkan kan resultera i att konsumenter skapar en positiv attityd gentemot att köpa produkter med en låg miljöpåverkan samt kan det öka konsumenters värde kopplat till en ren miljö. Enligt VBN-teorin kan vetskapen om textiliers miljöpåverkan leda till att konsumenter känner ett ansvar till att konsumera hållbara varor. Därigenom kan konsumenter utveckla personliga normer för en hållbar konsumtion och positiva attityder gentemot beteendet. Vidare presenteras upplevda möjligheter och hinder för konsumenter till att agera enligt önskat beteende. Hög kvalitet på textilmaterialet ger ett ökat värde på begagnatmarknaden, organiserad sortering av kläder i fysiska secondhand-butiker förenklar letandet för konsumenten och en hög trivselfaktor i butiken har en positiv inverkan på kundens upplevelse under vistelsen. Vidare föreslås att mer resurser investeras i butikspersonal och central lokalisering av butik, då ökad service kan leda till ökad försäljning och en butik som är lättillgänglig kan öka flödet av kunder i butiken. Med ett ökat intresse och konsumtion av begagnade kläder kan Sveriges textilavfall ses som en resurs och konsumenter kan minska sin klimatpåverkan genom en minskad konsumtion av nyproducerade kläder. / According to the waste hierarchy, EU member states must move upwards in the hierarchy regarding their handling of textile waste. In January 2025, the member states must have implemented a separate fraction of textile waste in their waste management. The collection of textile resources will therefore increase in Sweden. The world's textile production is one of the most environmentally harmful industries in the world, as it is resource-intensive regarding water, raw materials and energy. In order to achieve Sweden's generation goals for the environment, consumers' reuse of textiles should increase and thus reduce the consumption of new textiles of virgin material. Through information campaigns on sustainable consumption, the interest in the second-hand market can increase among consumers. Increased knowledge about sustainable consumption and the textile industry's environmental impact, can result in consumers creating a positive attitude towards buying products with a low environmental impact and can increase the consumers' value linked to a clean environment. According to the VBN theory, the knowledge of the environmental impact of textiles can lead to consumers feeling a responsibility to consume sustainable goods. This allows consumers to develop personal standards for sustainable consumption and positive attitudes towards their behavior. Furthermore, consumers' perceived opportunities and obstacles are presented to help them act according to the desired behavior. A high quality of the textile material gives an increased value at the second hand market, organized sorting of clothes in physical second-hand stores simplifies the search for the consumer and a high comfort in the store has a positive impact on the customer's experience during their shopping. Furthermore, it is proposed to invest more resources in store staff and to locate the store centrally, as increased service can lead to increased sales and a store that is easily accessible can increase the flow of customers in the store. With an increased interest and consumption of second-hand clothing, Sweden's textile waste can be seen as a resource and consumers can reduce their climate impact by reducing consumption of new clothing produced of virgin material.

Den globala klimatkrisen är mer aktuell än någonsin och internationella mål reglerar utsläpp av växthusgaser, avfallshantering och återvinning. I Sverige står byggbranschen för både mer än 20 procent av landets utsläpp av växthusgaser och ger upphov till 30 procent av allt avfall. Trots regleringar och lagkrav återvinns mindre än hälften av byggsektorns avfall och många av de miljömål som berör branschen har varit, och är, svåra att uppnå. En del i arbetet med att uppnå målen handlar om hushållning med resurser, utfasning av farligt avfall och utformning av byggnader som anpassas för förändring i användning. Dessutom bör byggnader uppföras med komponenter som möjliggör demontering för att enkelt kunna återvinnas eller återanvändas, samt en övergång från linjära till cirkulära materialflöden. Projektering för demontering (PfD) innebär att redan i projekteringsskedet planera för återanvändning av byggnadsdelar och syftar till att underlätta framtida förändringar och slutligen hel, eller delvis, demontering. Riktlinjer och råd har tagits fram för att främja Projektering för demontering och därigenom även minska resursförbrukningen och underlätta återanvändning eller återvinning. Dessutom kan PfD förlänga byggnaders livslängd, främja utveckling av tekniska lösningar och skapa nya arbetstillfällen. Utmaningarna ligger i brist på kunskap, osäkerhet kring framtida lönsamhet samt avsaknad av kompletterande tjänster och digitala verktyg. Med utgångspunkt i företaget Norconsults arbete vid Byggkonstruktion &amp; arkitektur i Luleå och Piteå har möjligheter och utmaningar med PfD undersökts. Förutsättningar för implementering av teorin har kartlagts och ett metodförslag har tagits fram där resultatet baseras på en litteraturgenomgång efterföljt av en intervjustudie med fem projektörer. Utifrån intervjustudien med stöd i litteraturen är syftet med metodförslaget att det ska kunna användas av arkitekter och konstruktörer vid Norconsult i Luleå och Piteå för att påbörja implementeringen av PfD. Metodförslaget eftersträvar dock även att kunna nyttjas av projektörer vid andra företag. Intervjustudien visar att projektörerna ser stora miljömässiga fördelar med PfD, men även hälsofördelar och möjligheten att använda PfD i marknadsföringssyfte lyfts. De största utmaningarna ansåg respondenterna vara ekonomiska aspekter, förändrade arbetssätt och osäkerheter kring byggregler, ansvar och garantier. Vid intervjuerna framgick att ekonomiska incitament, ökad kunskap och förbättrad informationshantering krävs för att PfD ska gå att implementera. Respondenterna hade förslag på hur digitala verktyg kan utnyttjas för att främja demontering, och idéer kring marknadsplatser för andrahandsmaterial samt utveckling av branschgemensamma direktiv. Den framtagna metoden innehåller riktlinjer gällande utformning, konstruktion och administration med fokus på bland annat materialval, stomsystem och informationshantering. För att PfD ska få genomslag i den svenska byggbranschen krävs att konventionella metoder för upphandling, projektering och gestaltning måste anpassas för att öka efterfrågan på, och effektivt integrera, återanvända material och komponenter i tidiga skeden. Dessutom måste processer och informationshantering utvecklas så att materialförsörjning, digitalisering och kommunikation framtidssäkras. Implementeringen av PfD är även i högsta grad beroende av ekonomiska incitament, nya arbetssätt och utökade samarbeten mellan entreprenörer, beställare och projektörer. Dessutom bör kringliggande funktioner likt försäkringsbolag och banker involveras i processen för att stödja omställningen till en cirkulär byggbransch.