<p>Sammanfattning</p><p>Psykiska problem som till exempel schizofreni framställs ofta som kroniska, trots att forskning visar att återhämtning är möjlig. Hopp som personal förmedlar under en återhämtningsprocess har en positiv inverkan på individens tillfrisknande. Syftet med vår uppsats är att finna sociala faktorer som är betydelsefulla vid återhämtning från psykiska problem. Sociala faktorer inbegriper även människors attityder till individer med psykiska problem. Vår frågeställning är: Vilka sociala faktorer bidrar till att en person med psykiska problem återhämtar sig? Med uppsatsen vill vi inge hopp till människor med psykiska problem samt till berörd personal.</p><p>Undersökningen är en kvalitativ studie baserad på intervjuer med sex medlemmar i RSMH, Riksförbundet för Social och Mental Hälsa. Teorier om återhämtningsfaktorer, avvikande individer, socialt samspel samt handlingsstrategier ligger till grund för den teoretiska förankringen i undersökningen. Intervjuerna analyserades med hjälp av meningskoncentrering. Nio olika teman framträdde varav åtta var sociala faktorer som ansågs betydelsefulla för återhämtningsprocessen. Individens egna resurser spelar en central roll, men det sociala samspelet har också stor betydelse. Majoriteten av personerna i studien har haft bra stöd av sina anhöriga, de har funnits till hands i svåra stunder. Det framkommer att personal som möter individen med respekt och förståelse påverkar återhämtningen positivt. RSMH har haft stor betydelse för personerna i vår undersökning. Här får man dela med sig av sina erfarenheter och hjälper på så sätt varandra. Att finna en mening med det som skett har visat sig vara viktigt för de flesta i undersökningen. Ekonomisk situation påverkar återhämtningen, är ekonomin god ökar möjligheten att vara delaktig i samhället. Det framkom även sådant som upplevdes som negativt för återhämtningen. Psykiatrins fokusering på symtom istället för att se helheten och samhällets attityder till personer med psykiska problem ses av de flesta i studien som negativt.</p>

Att vara med om ett trauma kan få långtgående konsekvenser så som att utveckla Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Denna studies syfte är att undersöka vilka faktorer som bidrar till återhämtning från PTSD. Totalt deltog åtta individer. Semistrukturerade intervjuer utfördes och dataanalys genomfördes enligt induktiv tematisk metod. Huvudresultaten pekade på att psykoterapeutisk behandling och en stark allians var viktigt vid återhämtningen. En aspekt handlade om att terapeuten gjorde någonting extra som inte förväntades i rollen som terapeut. Andra aspekter som hade betydelse var socialt stöd, arbete och att deltagarna upplevde sig själva som starka och egensinniga personer. Huvudresultaten ligger i linje med tidigare forskning om återhämtning från psykiska sjukdomar som framhåller vikten av att professionella visar mer av sin person i mötet med den hjälpsökande.

During sleep the majority of the body’s production of anabolic hormones is produced and sleep is a general anabolic state of being. It has been to our recognition that a powernap is 4-6 times more effective when it comes to sleep intensity than the last 1-2 hours of a traditional eight hour sleep. With this in mind, and that elite athletes worldwide often sleeps in between their training sessions. This study has tried to prove a hypothesis which comes from the assumption that you can recover and perform better during times with intensive periods with better distribution of your sleep. We have in this study let three test subjects take part of a six week long program with two different training periods for legs. During training period one they followed a schedule with two shorter strength training sessions per day and a training weight corresponding 65 % of 1RM. Also 8hour sleep per night was used. During training period two they follow the same schedule, the difference is that sleep is controlled to 7hours per night and one 1hour powernap per day (8hour total sleep). During both training periods the power output is registered with the help of musclelab to see how alert the leg muscles are, also tests of 1RM has been done. The results shows that power output during period two is more positive than the one in period one with higher shown values of watt at the ending of the week. However, the positive trend starts a little bit later than the one in period one. No actual conclusions can be made from this study and should only be seen as a pilot for a science area with few specific articles who are made from hypothesis like the one in this study.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hälso-, psykologiska och sociala förändringar i samband med bankrån och om det fanns kvarstående stressymtom efter rånet. Vidare undersöktes vilket krisstöd som erbjöds samt vad som hade betydelse för återhämtningen efter rånet. Fyra kvinnor intervjuades och materialet analyserades med tematisk analys. Resultatet visade att sju temaområden kunde urskiljas i den akuta stressfasen, där fem av dessa temaområden helt kunde kategoriseras som psykologiska förändringar. I ett tema kunde svaga hälsoförändringar skönjas och vissa sociala effekter framkom i ett tema. Under kvarstående besvär kunde fyra teman urskiljas och alla dessa kunde kategoriseras in under psykologiska förändringar. Här framkom inga kvarstående hälsoförändringar eller sociala effekter. Två teman kunde urskiljas i krisstöd och återhämtning. Ett tema beskrev omhändertagandet vid rånet och ett tema beskrev samtalets och stödets betydelse för återhämtning.

During football games neuromuscular fatigue occuring following eccentric movements such as sprint, jump and run that occur during games. To avoid injury, overtraining and performance decreases, it is important to know when players are recovered. The aim of the pilotstudy was to investigate physiological changes that occur during football matches and if they affect the recovery pattern after several games in professional football players. The method was divided into two sub-studies in which 12 professional footballers, in substudy 1 performed counter movement jump (CMJ) and drop jump (DJ) from 40 cm and fill out a recovery form for muscle soreness 36 hours before, 12-16 and 60-64 hours after 11 different competetive games. Blood samples were taken on the players in connection with one match to examine the activity of muscle enzyme creatine kinase (CK) and lactate dehydrogenase (LDH) of the players. In study 2 received nine professional players carry the same explosive jump that in sub-study 1 but then one hour before, 30 minutes and 50 hours for 3 different friendly games. The results were very varying. The main findings were that the trends in perceived muscle soreness after all matches were raised. Muscle enzymes CK and LDH were both elevated 16 hours after the match and was not back at baseline after 64 hours. The contact time in the jumping mat was higher than baseline in all three matches in the sub-study 2, 30 minutes after the match and it was not back to baseline in two of the matches after 50 hours. Conclusion: The results show trends that the recovery may vary in different matches. The results in the increased trend in muscle soreness and increased enzyme activity in the blood indicate that the players are not recovered 64 hours after the match. The increased contact time in hopes carpet in substudy 2 indicate that the function of the stretch-shortening cycle of the lower extremity are not recovered 50 hours after the match. Further studies are required to draw any major conclusions.

Syftet med denna studie var att se om ljus respektive mörk väggfärg hade någon inverkan på affekt och minnesprestation samt hur väggfärgen upplevdes/skattades. Ett experiment med en 2 (färg) x 2 (kön) mellanpersonsdesign genomfördes där 34 försökspersoner (20 män och 14 kvinnor) deltog. Resultatet visade att den ljusblå väggfärgen skattades som ljusare och skrikigare, jämfört med den mörkgrå väggfärgen som skattades som mörkare och diskretare. Inga signifikanta könsskillnader påvisades och inga signifikanta effekter av väggfärg på affekt och minnesprestation erhölls. Resultaten visade dock att försökspersonerna återhämtade sig emotionellt över tid samt att minnesprestationen samvarierade med affekt.

Syftet med studien har varit att undersöka hur anställda inom psykiatrins vårdavdelningar ser på relationsarbetet tillsammans med deras patienter samt även undersöka hur de arbetar i relationen för att främja patientens utsikter till återhämtning/tillfriskning. Studien är uppbyggd på kvalitativmetod med semistrukturerade intervjuer med åtta stycken anställda sjuksköterskor/undersköterskor från olika avdelningar inom psykiatrivården från en mellanstor stad i Sverige. För att underlätta sammanställning av resultat har en intervjuguide använts och genom den har teman tagits ut som använts som rubriker. I analysen har tolkningsramen använts för att skapa olika teman som sedan analyserats utifrån studiens resultat samt tolkningsram.  Resultatet av studien visar på att samtliga respondenter anser att hur relationen till deras patienter ser ut är viktig för vårdarbetet samt att det är önskvärt att sträva efter bra och stabila (bärande) relationer. Studien tar även upp vad respondenterna kallar svårigheter för att skapa bra relationer till patienten samt även de risker som kan förekomma när man strävar efter att skapa nära relationer med sina patienter.

Med en syn på barnet som aktivt och kompetent (Kampmann, 2004) och en ny läroplan för förskolan (Skolverket, 2010) som betonar lärande framför omsorg och omvårdnad (Halldén, 2007) är frågeställningen i detta arbete vilka möjligheter till avskildhet och vila barnen erbjuds, och själva kan ta sig, under förskoledagen. Detta har studerats genom enkäter, observationer och intervjuer som sedan samanalyserats.   Resultatet visar att barnen i liten utsträckning utöver den traditionella ”vilan” erbjuds avkoppling. Det visar också att ”vilan” inte alltid är den lugnaste stunden under dagen. Många barngrupper är stora under lång tid av dagen och, framför allt på äldrebarnsavdelningar, upplevs lokalerna trånga. Barn har olika strategier för att själva söka ro, antingen i närheten av någon vuxen eller genom att avskärma sig själva i barngruppen. Ofta försvåras strategierna av strukturella skäl, till exempel stora barngrupper i trånga lokaler, men den barnsyn som de vuxna i förskolan har påverkar också vilket bemötande barnens strategier får.   Det finns flera metoder för att medvetet arbeta för att tillgodose barns behov av en lugn stund, till exempel massage och yoga, men min studie visar att de sällan används regelbundet i verksamheten.

Som omvårdnadsansvarig sjuksköterska är uppgiften att tillgodose patientens olika omvårdnadsbehov. Nutrition tillhör ett av de mest basala omvårdnadsbehoven vilket dessutom har en betydande roll för det postoperativa förloppet. Undernäring är vanligt förekommande bland patienter med cancer varför det är viktigt att fastställa nutritionsstatus preoperativt och sätta in nutritionsstöd vid behov. Syftet med den systematiska litteraturstudien var att undersöka hur den preoperativa nutritionen har betydelse för det postoperativa förloppet hos cancerpatienter. Forskningsfrågan som ställdes var, vilka preoperativa omvårdnadsinsatser som påverkar det postoperativa nutritionsförloppet. I den systematiska litteraturstudien har 15 artiklar granskats och ur detta framträdde två övergripande kategorier: Hur kroppen påverkas av preoperativt nutritionsstöd samt hur kroppens preoperativa nutritionsstatus påverkar det postoperativa förloppet. Genom dessa två kategorier framträdde fyra underkategorier; komplikationer, sjukhusvistelse , förändrat blodstatus samt dödsfall relaterat till undernäring. Resultatet visar att nutritionstillägg före canceroperationer minskade komplikationerna hos de patienter som före operation hade ett försämrat nutritionsstatus. Hos välnärda patienter kunde inte detta resultat visas. Fler studier om vilka preoperativa insatser som har betydelse för det postoperativa förloppet bör utföras.

Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) är en komplex sjukdom med flera symtom som tillsammans påverkar livskvaliteten. Fatigue är ett vanligt men ofta outtalat symtom som påverkar individen i olika livssammanhang, känsloliv och på djupare existentiell nivå. Trots detta är det ovanligt att trötthet och behovet att vila tas upp som ett problem både av personen själv, närstående eller av sjukvården. Vila är ett av människans grundläggande behov och har betydelse för välbefinnandet. Syftet med studien är att beskriva betydelsen av vila och återhämtning i det dagliga livet hos personer med medelsvår KOL som upplever fatigue. Studien har utförts som en kvalitativ intervjustudie med en fenomenologisk ansats och analyserats med en beskrivande innebördsanalys. Resultatet har strukturerats och presenteras med hjälp av van Manens livsvärldsexistentialer under fyra teman; vilan och kroppen, vilan och tiden, vilan och platsen och vilan och relationerna. Studien visar att för personer med medelsvår KOL som upplever fatigue har vila och återhämtning betydelse. Vilan har flera dimensioner, den kan vara tvingande men också frivillig och läkande vilket påverkar livsvärlden på olika sätt. Sjukdomen medför att kroppen kräver vila och det dagliga livet anpassas efter kroppens förmåga. Behovet av vila varierar och samsjuklighet har stor betydelse för hur stor trötthet personen upplever. Resultatet belyser att deltagarna använder olika sätt att vila eller hämta kraft. De vilar när kroppen känns trött, vid behov av avkoppling, värk eller då tiden är långsam. Att hämta kraft sker oftast i samband med något energigivande och lustfyllt som promenader, fritidsintressen och socialt umgänge. Att ha olika strategier för vila och återhämtning är effektivt och underlättar det dagliga livet. Distriktssköterskan kan bidra med verktyg om betydelsen av rytm och rutiner för vila och återhämtning för ett ökat välbefinnande.