Introduktion: Vårdrelaterade infektioner (VRI) är idag ett omfattande problem runt om i Europa och sjukvården står idag och i framtiden inför nya utmaningar. God hygien är avgörande för att motverka VRI, men trots det är beteendet för handhygien (HH) bristfälligt. Syfte: Att beskriva förebyggande åtgärder som kan förhindra att vårdrelaterade infektioner uppstår. Metod: Den här litteraturstudien har baserats på Polit och Becks (2012) nio-stegs-modell. Till litteratursökningen användes CINAHL och PubMed som databaser. Tio artiklar kvarstod efter en kvalitetsgranskning där fyra teman uppkom. Resultat: Miljöanpassning, aktivt ledarskap, kunskapsförbättring och repetitiva åtgärder var de teman studien grundade sitt resultat på. Miljöanpassning i form av isolering och rengöring av ytor hade en direkt förebyggande effekt på VRI. Kunskapsförbättring och repetitiva åtgärder som fungerar som påminnelser, tillsammans med ett aktivt ledarskap med goda förebilder var de bästa åtgärderna för att öka sjukvårdspersonalens följsamhet och gott beteende gällande HH, och därmed minska VRI. Slutsats: De viktigaste åtgärderna mot VRI visade sig vara utbildning, varierande påminnelser, återkoppling och aktivt samt engagerat ledarskap med goda förebilder inom teamet. Snabb isolering och rengöring vid specifik smitta visade sig också motverka att VRI uppstår.

Patienter med maligna blodsjukdomar kan få munproblem som kan medföra en sårig munslemhinna, detta kan leda till att bakterier kommer in i cirkulationen vilket i sin tur kan orsaka livshotande infektioner (Dickson & Porter, 2006). Att upprätthålla ett gott näringstillstånd är gynnsamt för tillfrisknandet vid cancersjukdom (Cunningham& Bell, 2000). På grund av munproblem och dess eventuella orsak till ett försämrat näringstillstånd studeras munproblem, BMI och åtgärder i uppsatsen. Syftet med den här uppsatsen var att via journaler från patienter som genomgått stamcellstransplantation (SCT) beskriva munproblem och body mass index (BMI) året efter SCT, eventuell relation mellan munproblem och BMI samt vilka åtgärder som dokumenterats vid munproblem. Resultatet baseras på en granskning av 20 (14 män och 6 kvinnor) patientjournaler från patienter som genomgått SCT på grund av olika maligna blodssjukdomar. Patienterna som studerades i uppsatsen har följts upp rutinmässigt och regelbundet på en hematologisk klinik under det första året efter SCT. De data som uppsatsen bygger på är framtagna från patientjournaler vid SCT samt vid de kontroller som görs 3, 6 och 12 månader efter SCT. Utav de 20 patienter som ingick i den här uppsatsen hade 75 % munproblem. En stor del, 90 %, av patienterna med munproblem hade minskat BMI vid 6 respektive 12 månader efter SCT, jämfört med BMI vid SCT. Hos patienterna utan munproblem hade 75 % ett minskat BMI vid 6 respektive 12 månader efter SCT jämfört med BMI vid SCT. Det framkom av resultatet att 70 % av patienterna med munproblem, som enligt journaldokumentation var retningsfria i munhålan efter 8 månader hade ett minskat BMI. Resultatet kunde inte påvisa någon direkt relation mellan munproblem och BMI utan att orsaken till patienternas viktnedgång troligtvis berodde på en kombination av de biverkningar som kommer av SCT. De åtgärder som var mest förekommande vid munproblem var smärtlindring och munfuktande medel enligt patienternas journaler. Vidare forskning inom området behövs, därför vore det intressant med en större studie för att se om de patienter som har svårighet att inta näring via munnen även hade munproblem och utifrån det framkomna resultatet studera om det finns ett samband mellan munproblem och ett sämre Subjective Global Assessment of nutritional status (SGA) värde.

Syftet med denna studie är att undersöka hur några pedagoger ser på begreppet utanförskap i förskolan, vilka metoder de använder sig av för att stärka barngruppen, samt hur de arbetar förebyggande mot utanförskap. Genom kvalitativa undersökningsmetoder såsom intervjuer och observationer har ett empiriskt underlag analyserats till ett resultat. I resultatet framkommer att begreppet utanförskap definieras olika beroende på vilket perspektiv det ses ifrån, det vill säga ett inre- eller yttre perspektiv. Utanförskap synliggörs främst när barn via kroppsspråk avvisar ett annat barn i lek och samspel. Vidare framkommer olika orsaker till varför ett barn kan hamna i ett utanförskap, dessa aspekter rör barns förståelse för sociala signaler, genustillhörighet, och språkliga kunskaper. Det används olika strategier i det förebyggande arbetet mot utanförskap, där grundverksamheten är mest central. Observation och kartläggning av verksamheten är även strategier pedagoger använder sig av i det förebyggande arbetet. Det råder olika uppfattningar om när en barngrupp är i behov av att stärkas. En handlingsplan arbetas fram när ett barn tydligt blir utsatt för diskriminering och kränkningar. Dock råder olika uppfattningar över var gränsen för utanförskap går.

In todays' society where the environment is in focus, it is important that companies take their responsibility (Naturvårdsverket, 2019). Company X, which is a Swedish listed third-party logistics company, is one of the companies that has realized their obligation and desire to reduce the environmental impact created by the warehouse operations. In this case, Company X does not settle for reducing the environmental impact of the most common parts of a warehouse, the company desires to take even greater responsibility.The purpose of the study is to contribute with an expanded meaning of the environmental impact of a warehouse operation. With a case-specific study of a third-party logistics warehouse, the purpose is further to contribute with the foundation for decision-making for future improvement work regarding the environmental impact of the company’s warehouse.The study defines the parts of a warehouse that should be considered when calculating the environmental impact of a warehouse operation. Furthermore, based on the defined parts, Company X's environmental impact is calculated in order to finally elucidate actions that companies can implement to reduce the environmental impact. This is done by answering the following three research questions. 1. Which parts of a warehouse should be considered when calculating the environmental impact of a warehouse? 2. What was company X's environmental impact of its warehouse in the year of 2018? 3. What actions can be identified in order to reduce the environmental impact of the warehouse operations for Company X?All calculations of the environmental impact, both before and after the identified measures, are gathered in an Excel file and presented in the study that follows. An established Excel tool for Company´s X further use is also presented. The tool enables continuously record of the previously defined parts of the warehouse and contribute to effective feedback of the impact of the recommended measures.If Company X implements the recommended measures that the study results in, the company can reduce the environmental impact with 85 082 kilos of CO2 equivalents, which is a reduction of 15.5 per cent based on data from the year of 2018. / I takt med ökad miljöpåverkan av jordens produktion och konsumtion ökar betydelsen av att företag tar ansvar över dess påverkan på miljön (Naturvårdsverket, 2019). En svensk börsnoterad tredjepartslogistiker, benämnd Företag X i följande studie, är ett av världens företag som har insett ansvaret och eftersträvar nu att minska miljöpåverkan som orsakas av företagets lagerverksamhet. Företag X har ett behov av att minska miljöpåverkan orsakad av de vanligaste delarna av ett lager samtidigt som företaget är benägna att ta ytterligare ansvar.Syftet med studien är att bidra med en utvidgad betydelse av miljöpåverkan av en lagerverksamhet. Med en fallspecifik studie av en tredjepartslogistikers lagerverksamhet är syftet vidare att bidra med en grund för beslutsfattande inför framtida förbättringsarbete avseende miljöpåverkan av företagets lager.Studien definierar de delar av ett lager som bör tas i hänsyn vid beräkning av miljöpåverkan av en lagerverksamhet. Vidare, baserat på de definierade delarna, beräknas företagets miljöpåverkan för det senaste verksamhetsåret. Slutligen identifieras åtgärder som företag kan implementera i syftet att minska miljöpåverkan. Ovanstående uppfylls genom att besvara följande tre problemformuleringar:1. Vilka delar i ett lager bör tas i hänsyn vid beräkning av en lagerverksamhets miljöpåverkan?2. Vad var företag X:s miljöpåverkan av dess lagerverksamhet år 2018?3. Vilka åtgärder kan identifieras i syfte att minska miljöpåverkan av lagerverksamheten för Företag X?Samtliga beräkningar av miljöpåverkan både före och efter de identifierade åtgärderna presenteras i studien och har sammanställts i en Excelfil, som även innehåller ett egetkonstruerat Excelverktyg för Företag X:s användning. Verktyget möjliggör kontinuerligt registrering av användning inom de tidigare definierade delarna av ett lager och bidrar till effektiv återkoppling av genomslagskraften av de rekommenderade åtgärderna.Vid implementering av rekommenderade åtgärder som studien resulterar i kan företag X minska miljöpåverkan av lagerverksamheten med 85 082 kilo CO2-ekvivalenter, vilket är en minskning med 15,5 procent baserat på data från år 2018.

Mänsklighetens klimatpåverkningar måste minskar, om det ska vara möjligt måste de fossila energikällorna reduceras för att sedan elimineras helt och hållet. I avsikt att åstadkomma detta måste samhällets energikonsumtion minskas och alternativa energikällor utvecklas både små- och storskaligt. Detta kan uppnås genom att antingen implementera små solcellsanläggningar i bostäders närområde eller klimatskal, men även genom konstruktion av större solcellsparker i avlägsna områden. I Sverige står bostads- och servicesektorn för en betydande del av landets totala energianvändning, där de största posterna är energi till uppvärmning, varmvatten och hushållsel. Av dessa anledningar undersöks här förutsättningarna för solenergi i centrala Jämtland, Östersund. Detta har genomförts med hjälp av teoretisk analys, manuella beräkningar och webbaserade beräkningsprogram. Genom att använda dessa verktyg har det fastställts att solkraft är en alternativ energikälla även i de nordiska länderna. Solkraft kan producera mer energi än vad villor konsumerar utan att anläggning blir överdrivet stor. För en villa med 10000 kWh i uppvärmningsbehov och 4000 kWh vardera för hushållsel och varmvattenanvändning. En solcellsanläggning på 80 m² och en solfångaranläggning på 13,2 m² täcker mer än hela villan energikonsumtion, det kan även säljas omkring 2000 kWh elektrisk energi till elnätet varje år. / To decrease the climate impact from humanity, fossil fuels must be reduced and then completely eliminated. In order to achieve this, society's energy consumption must be reduced and alternative energysources must be developed both in small- and large scales. This can be achieved by either implementing small solar systems in the residential area or in the buildnings climate scale, but also by constructing larger solar cell parks in remote areas. In Sweden, the housing and services sector accounts for a significant part of the country's total energy consumption, where the largest consumers are energy for heating, hot water and household appliances. For these reasons, the conditions for solar energy in central Jämtland, Östersund, are investigated. This has been done by means of theoretical analysis, manual calculations and web based computation programs. By using these tools it has been established that solar power is an viable source of power even in the Nordic countries. Solar power can produce more energy than the households consume without the setup becoming excessively large. For a households with 10000 kWh heating requirement, 4000 kWh each for households and hot water use, a solar cell setup of 80 m² and a solar collector plant with an area of 13.2 m², can produce more energy than the entire household’s energy consumption, it can also sell around 2000 kWh of electrical energy to the local powergrid each year. / <p>Betyg 2018-06-05.</p>

<p>Syftet med denna studie är att få en inblick i hur en utvald grupp lärare tänker och arbetar kring sambandet mellan elevers svårigheter i läs- och skrivinlärning i kombination med matematiksvårigheter. Lärare och speciallärare både i Sverige och i Finland som jobbar inom</p><p>dessa områden har intervjuats för att dela med sig av sina erfarenheter. Lärarnas syn och arbetssätt kring elevers svårigheter är i vissa sammanhang ganska nyanserade. Inom läs-, skriv och matematikinlärningen kan många likheter dras mellan lärarnas syn på problemet och deras arbete kring dessa. Synen på kombinerade svårigheter inom dessa ämnen ger en mer varierad bild. Trots detta kan man se att de flesta av lärarna uppfattar ett samband mellan</p><p>svårigheter inom dessa ämnen, oklarheterna ligger i orsakerna till dessa samband. Även om oklarheter kring orsakerna finns, kan man se att motivationen hos eleverna har stor betydelse för elevernas inlärning. För att kunna hjälpa dessa elever på ett önskvärt sätt krävs att skolorna får mer resurser i form av fler vuxna i klassrummen. Vuxna som kan hjälpa till med den normala undervisningen så att läraren får mer tid till att hjälpa de elever som behöver mer hjälp och stöd.</p>

<p>Vid årsskiftet 2010 blev ca 17000 långtidssjukskrivna i Sverige utförsäkrade från Försäkringskassan. De hänvisades till åtgärdsprogrammet Arbetslivsintroduktion hos Arbetsförmedlingen. Riksdagens snabba beslut angående de nya reglerna för sjukförsäkringen kom att kräva mer av den sjukskrivne individen än någonsin tidigare. Det kom också att kräva brådskande planering kring organiseringen och hanteringen av de nya reglerna från både Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens personal. Kunskapen var låg om hur de utförsäkrade upplevde hanteringen kring övergången och hur organiseringen och hanteringen kring regeländringarna skedde. Syftet med studien var att undersöka hur de utförsäkrade individerna upplevde övergången från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen samt undersöka om det fungerade som det var tänkt med hanteringen kring regeländringarna i sjukförsäkringen. En kvalitativ undersökningsmetod med semistrukturerade intervjuer utfördes med en handläggare från Försäkringskassan, en chef från Arbetsförmedlingen och fyra stycken utförsäkrade individer som gick på Arbetslivsintroduktionen. Undersökningen visade att idén med de nya regeländringarna i sjukförsäkringen var god men att övergången till Arbetsförmedlingen inte fungerade tillfredställande. Studien visade också att beslutet om regeländringarna angående utförsäkringen gick alldeles för snabbt, vilket personal vid Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen uppgav</p>

<p>Syftet med denna uppföljning var att ta reda på vilka upplevelser som några tidigare deltagare har av ROS-projektet i Malung (ROS är en förkortning av FAROS), ett samarbetsprojekt mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Vi ville se om den hjälp deltagarna fått har påverkat hur deras liv ser ut idag, en tid efter projektet. Det finns många arbetslösa som är sjukskrivna och kan behöva extra hjälp för att komma vidare. För att förhindra att individerna ”faller mellan stolarna” finns idag många olika samverkansprojekt, med olika samhällsaktörer inblandade. I de allra flesta fall står Arbetsförmedling och Försäkringskassa som huvudaktörer.</p><p>En kvalitativ metod har använts i form av en intervjustudie med sju individer som varit deltagare i ROS. Resultatet som vi fått fram pekar på att ett samverkansprojekt som detta är av stor betydelse för individerna. Det har gjort att deltagarna fått ett bättre självförtroende och lett till att de vågat pröva nya vägar för att komma ut i arbete igen.</p>

<p>Syftet med uppsatsen var att ta reda på vad arbetsmarknadspolitiska åtgärder har för betydelse för arbetslösa ungdomar, både psykiskt och socialt. Frågor som vi ville ha svar på var varför ungdomarna går en arbetsmarknadspolitisk åtgärd och vad den betyder för dem. Hur det är att vara arbetslös och om deras situation förändrats sedan de började på åtgärden. Vi ville även se om det är någon skillnad mellan åtgärderna i Halmstad jämfört med Varberg.</p><p>Vi har använt oss av kvalitativ metod genom att göra intervjuer med sju ungdomar samt personal från arbetsförmedlingen och arbetsmarknadsenheten. Fokusering har legat på den sociologiska visionen enligt Mills, Becks individualisering, Baumans arbetsetik och kontroll på den egna individen, social exkludering och Foucaults disciplineringsprocess. Resultatet visar att de flesta uppskattar den arbetsmarknadspolitiska åtgärden som de har blivit erbjudna att delta i, för att det gör att de inte känner sig rastlösa. Ungdomarnas personliga situation hade inte förändrats efter att de började på åtgärden men deras sociala situation hade förbättrats.</p>

<p>Detta arbete handlar om mobbning. Syftet är att ta reda på vad pedagogen ska göra då den upptäckt mobbning. Jag har valt att avgränsa till mobbning mellan barn/elever. Även om fokus riktar sig mot pedagogen tas även målsman och elever upp, eftersom de är viktiga parter i detta sammanhang.</p><p>Mobbning finns i alla åldrar och försämrar skolprestationer. Vad och hur vuxna talar påverkar barn och elevers beteenden. Grupparbeten, gruppaktiviteter och lekgrupper kan pedagogen använda sig av för att skapa bra sammanhållning och gemenskap i klassen eller gruppen.</p><p>Val av metod i detta arbete är fyra intervjuer. Två med lärare i årskurs 1-3, en förskolepedagog och en gruppintervju på tre pedagoger som arbetar inom förskolan. Resultatet blev bland annat att lärarna arbetar olika beroende på om det är verbal-, fysisk- eller tyst mobbning, medan förskolepedagogerna får den vardagliga kontakten med föräldrar. Arbetet utvärderas av skribenten i metoddiskussionen.</p>