Hultsfreds kommun håller just nu på att föra över sina accesspunkter till ett nytt system som ska hantera dessa. I samband med detta, har de fått önskemål om att lägga upp ett öppet nätverk som personal och elever kan använda till sina privata enheter istället för att ta från sin surfpott. Här har då en undersökning genomförts på Albäcksskolan, där man har kollat på hur detta påverkar accesspunkterna när fler enheter ansluter sig mot dessa. En spectrumanalys har också genomförts för att optimera vilka kanaler som accesspunkterna ska använda. Det öppna nätet har även strypts till 3Mb/s och denna hastighet har utvärderats om den räcker för att utföra de dagliga sysslorna. Till sist har även en täckningskarta tagits fram för att se om täckningsytan går att förbättra. Det blev en väldigt liten ökning i antal enheter och påverkan på accesspunkterna blev därför inte särskilt stor. Det bedöms i nuläget inte att accesspunkterna påverkas så pass mycket att de behöver stärka upp med fler eller bättre accesspunkter. Spectrumanalysen visar konstanta störningar på tre kanaler i en lokal på skolan, där då dessa kanaler tas bort från accesspunkten. Strypningen på det öppna nätet bedömdes vara tillräckligt för att utföra vardaliga sysslor som mail och surf. Täckningen på Albäcksskolan var bra, men några förbättringar kan göras t.ex ta bort överflödiga och flytta till områden med sämre täckningsyta, samt flytta på några för att optimera täckningen ytterligare. / The municipality of Hultsfred is just about to bring over its access points to a new system that will handle these. In associate with this, they have had the desire to set up an open network that staff and students can use for their private devices instead of taking from their own mobile surf. Here has a survey been done at Albäcksskolan, where i have looked at how this affects access points, when more wireless devices join them. A spectrum analysis have also been done to optimize which channels that the access points use. The open network has been limited to 3Mb/s per user and this speed have been evaluated if it is enough for the daily tasks. A map over the wireless coverage area have been developed to see if this can be improved. There was a very small increase in the number of units and the impact on the access points was therefore not particularly high. It is estimated that the access points are not affected to the point so that they need to strengthen with more or better access points. The spectrum analysis shows constant interference on three channels in one place in the school, and as a solution, these channels will not be used there. The speed limitation on the open network is judged to be sufficient for the daily tasks such as e-mail and surfing the net. The wireless coverage  in Albäcksskolan is good, but some improvements can be made, for example remove some of the access points that are overkill and move them to places that need some extra coverage, as well as move some of the access points to optimize coverage further.

Denna studie redovisar information om nyttorna med öppna geodata. Resultatet ger en indikation över att stora samhällsvinster uppstår vid tillgängliggörande av öppna data. I studien redovisas vinsten av satsningar på öppna geodata för de nordiska länderna. Rapporter från de nordiska länderna indikerar stora samhällsvinster genom nya eller förbättrade innovationer och tjänster. I den fallstudie som genomförs redovisas de genomsnittliga leveranstiderna för Svenska kraftnät och deras pågående infrastrukturprojekt, Sydvästlänken. Om de beställningar Svenska kraftnät gjort mellan 2011-2015 räknas ihop visar denna studie att de väntat i totalt 1457 arbetsdagar på leveranser. Den genomsnittliga leveranstiden för geografisk information som Svenska kraftnät beställt från Lantmäteriet är 5,2 arbetsdagar per order. Resultatet av mer öppna data skulle betyda stor tidsbesparing för Svenska kraftnät och även andra myndigheter.

Det huvudsakliga syftet med denna studie är att öka förutsättningarna för Örebro kommun att bedriva ett framgångsrikt arbete med öppna data. Genom att analysera nuläget med avseende på öppna data, dels nationellt, dels inom kommunen, ämnar studien att presentera ett antal rekommenderade strategiska åtgärder som bedöms vara lämpliga för att förbättra arbetet med öppna data i Örebro kommun. Rapporten ska, förutom att fylla ett utbildande syfte internt, utgöra ett underlag för framtida beslut angående öppna data centralt inom kommunen och i kommunens förvaltningar. Två workshopar och intervjuer med interna och externa aktörer genomfördes för att identifiera utmaningar, potentiella målbilder och aktiviteter relaterade till öppna data inom Örebro kommun. Dessa analyserades utifrån tidigare forskning om öppna data i offentliga organisationer. Resultaten visar att kommunen i Örebro bör öka den organisatoriska förmågan, skapa engagemang hos medborgare och underhålla en mer målorienterad strategi för öppna data. / The release of public sector information as open data is expected to bring various benefits such as citizen participation, transparency and innovation. In recent years’ open government data has been getting more attention at various levels of government causing several frameworks and manuals to be published. These publications aim to help local governments by providing guidance on how open data efforts should be organized and implemented in practice and a common to these reports is that they contain general descriptions and guidelines that are addressed to all public organizations working with open data. This demands that the proposed practices must be customized when adapted by a specific organization. The municipality of Örebro has an ongoing commitment to open data. Since the interest in open data started to take off in Sweden, the municipality has periodically released new open data sets and on three occasions conducted hackathons with an open data theme. However, the recent introduction of a new municipal management, as well as the loss of an open data key figure, has impeded the continued work with open data in Örebro. Therefore, there is reason to examine what measures should be taken to improve the efforts of open data release in the municipality. In this study interviews and workshops were conducted to identify barriers, goals and activities related to open data in order to bring forward empirically supported recommendations that help the organization to overcome barriers and work towards a more streamlined open data process. The results suggest that the municipality in Örebro should make efforts to increase organizational capabilities, nurture citizen engagement and support a more goal-oriented strategy for open data.

Syftet med studien är att undersöka om interaktion som innebär kommunikation isyfte att lösa gemensamma problem, distraktioner tillika störande ljud, identitetsom avser hur individen ser på sig själv i förhållande till kontexten, har ett sambandmed det upplevda, dagliga lärandet. Studien har kvantitativ design och detinstrument som används är en webbenkät. Enkäten består av påståenden medfärdigställda svarsalternativ och skickades ut till medarbetare i fem organisationer.Respondenterna arbetar i medelstora öppna kontorslandskap i södra Sverige, därantalet medarbetare är mellan 10-24 i varje landskap. Svar från 33 respondenteranvänds i resultatet. Resultaten pekar på att det finns ett positivt samband mellaninteraktion och lärande samt identitet och lärande. Studien kan inte visa någotsamband mellan distraktioner och lärande. Studiens resultat indikerar attrespondenterna upplever ett lärande på arbetsplatsen. I slutsatsen framkommer detatt fler faktorer behöver undersökas för att fastställa att ett lärande sker.

No description available.

No description available.

No description available.

En gymnasielärare ska testa elevernas olika matematiska förmågor och för att eleverna ska kunna visa de olika förmågorna måste matematikuppgifterna vara utformade på ett sådant sätt så att eleverna får möjlighet till att visa de olika förmågorna. Därför är matematikuppgifter önskvärda som kan testa flera olika förmågor samtidigt och därför baseras den här uppsatsen på en matematikuppgift som uppfyller detta villkor. Skolverkets matematiska förmågor ställs också mot ett ramverk av MCRF (Mathematical Competency Research Framework) i en diskussion. Uppgiften som uppsatsen baseras på handlar om att ta reda på om 𝑓 𝑥 = % &'() har ett största värde då 𝑥 ≥ 0 och uppgiften tilldelades en klass som läste kursen matematik 4 på gymnasiet. Eleverna fick arbeta med uppgiften två och två utan några hjälpmedel utöver penna och papper, där två av grupperna blev ljudinspelade under tiden de arbetade med uppgiften. Samtliga gruppers lösningar samlades sedan in och analyserades för att se hur eleverna grep sig an den öppna matematikuppgiften men också för att se vilka matematikkunskaper de visade. Resultatet från undersökningen visade att eleverna grep sig an uppgiften genom att antingen använda en analytisk eller grafisk metod. Det visade sig också att det fanns svårigheter i att derivera den sammansatta funktionen och att se att funktionen inte var definierad för alla värden på x. Lösningarna visade även på att eleverna behöver bli påminda om en del räkneregler och att en del av de matematiska kompetenserna var svåra att visa i de skriftliga lösningarna.

Abstract Syftet med detta arbete var att studera  villkoren för att stärka  konsumenten s, den enskilde medborgarens, den boendes inflytande gentemot de kommersiella IT-aktörerna i samband med bredbandsutbyggnad i svenska kommuner. Det har varit  konsumentnyttan  vid utbyggnad av bredbandsnäten i svenska lokalsamhällen som har varit förem ålet för den föreliggande studien. Utbyggnaden av en IT-infrastruktur  påverkar samhällsutvecklingen och därmed också samhällsplaneringen.   En övergripande frågeställning var hur kommuner och bostadsföretag medverkar i konsumenternas värdeskapande processer i samband med etableringen av en IT - stödd servi ceinfrastruktur i lokalsamhället. En organiseringsmodell utvecklades och prövades. Operatörsoberoende och konsumentinflytande är viktiga faktorer för att bedöma konsumentens valmöjligheter i det serviceutbud  som oftast är tillgängligt, huvudsakligen på teleoperatörernas villkor. En analysmodell för detta togs fram och dess kategorier utgjorde grunden för utformning av frågor i samband med en större enkät och uppföljande intervjuer med företrädare för kommuner  och kommunägda bostadsbolag.   Organiseringsmodellen , också kallad idealmodellen, utgjorde en grund för en analysmodell. Analysmodellen utgjorde underlag för fallstudierna och avsåg att analysera bredbandsnätens operatörsoberoende/öppenhet (grad av konkurrens) och konsumentens inflytande vid användning av nätet .  Sammansättning av tjänsteutbudet, konsumenten s företrädare  för bredbandsfrågorna  och  slag  av tjänster på nätet var andra parametrar. Slutligen var också eventuella effekter i  lokalsamhället  en viktig fråga för studien.    Studien ger en en blandad bild av utvecklingen under den tid den genomfördes. Bostadsföretagen visade ett uttalat intresse att för hyresgästernas räkning utforma IT - systemen i fastigheterna för de boendes trygghet, säkerhet,  komfort och energihushållning . De underlättade också ofta byte av operatörer. Något längre gående intresse hos bostadsföretagen eller deras ägare kommunerna att utnyttja den nya infrastrukturen till att stärka det lokala samhällets funktioner och stärka medborgarnas/de boendes inflytande över erbjudna tjänster (utöver mer än en internetoperatör) kunde dock inte identifieras. Tjänster, även kommunala tjänster som utvecklas har i praktiken alltid en utgångspunkt i ett producentintresse. Idealmodellen, i den  mening som var utgångspunkt för studien, blev inte realiserad någonstans.    I idealmodellen har ett lokalt nät (ett slags intranet) en viktig funktion genom att skapa möjlighet till delaktighet och kommunikation mellan lokala aktörer. En mötesplats borde kunna skapas för lokala aktiviteter. Samhällsengagemanget (politiken) borde vara det som drev detta men saknas uppenbarligen. Även kommersiella drivkrafter saknas. Frågan förblir olöst. Kan det möjligen vara så att de värden ett lokalsamhälle av tradition ger åt sina medborgare inte längre är efterfrågade? Skapar IT -samhället i stället helt nya nätverk som är oberoende av lokalsamhället och hur det fungerar? Intresset för det lokala minskar och ingen samlande struktur synes existera som  – med IT som hjälpmed el  – vill knyta människorna samman i den lokala kontexten. Nya utmanande forskningsfrågor skymtar. / <p>QC 20120508</p>

No description available.