Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur en öppen laboration kan påverka elever i grundskolans senare år. Undersökningen syftar till att se om man kan förändra elevers arbetssätt med en öppen laboration och vilken attityd elever har till öppna laborationer samt att undersöka om det finns någon särskild grupp med elever som främjas av öppna laborationer. Till grund för detta examensarbete ligger en undersökning som består av observation, enkäter och intervjuer och undersökningen är genomförd i två klasser i skolår åtta respektive skolår nio. Undersökningen visar att det kan finnas många positiva effekter med öppna laborationer. Många av eleverna var positiva till laborationen och tyckte att den var rolig att genomföra.

De potentiella nyttorna med öppna data för allmänhet och privata företag har från politiskt håll bedömts som betydande. Utöver ekonomiska nyttor förväntas öppna data skapa förutsättningar för bland annat nya innovativa tjänster och ett datadrivet kunskapssamhälle. Myndigheter och annan offentlig verksamhet har under de senaste åren satsat stora resurser på att tillhandahålla och publicera öppna data för att uppfylla lagstiftningen. På den kommunala sidan har publiceringen inte kommit lika långt. Studiens syfte är att undersöka hur långt svenska kommuner kommit i sin publicering av öppna data, möjliga faktorer som har inverkan på publiceringen samt om det finns något samband mellan publicerande av öppna data och användandet och tillhandahållandet av datadrivna tjänster inom och utanför den kommunala verksamheten. Denna kvantitativa enkätstudie riktades till kommunanställda med insikter om den egna kommunens arbete med öppna data och datadrivna tjänster. Resultaten antyder en ökad publiceringsgrad av öppna data bland kommunerna, men även brister gällande förväntningar, förståelse, stöd och tydlighet från de styrande nivåerna kopplat till arbetet med öppna data. Politiskt tryck för publicering av öppna data upplevs generellt i liten grad, men påverkar adoptionen positivt. Däremot hittades inget stöd för att uppfattade hinder påverkar adoptionsgraden. Studien visar att uppfattad beredskap, externt tryck och innovationskultur i viss utsträckning påverkar publicering av öppna data och användandet av interna datadrivna tjänster.

Syftet med den här studien är att undersöka hur lärare introducerar och arbetar vidare med likhetstecknet, med fokus på statisk och dynamisk framställning. Många ser det som en funktionssymbol som betyder att något ska räknas ut. Genom att undersöka hur verksamma lärare på lågstadiet introducerar och arbetar med likhetstecknet kan denna studie ge kunskaper om varför undervisningen går från en statisk framställning till ett dynamiskt vidarearbete och därför inte ger det resultat som önskas och eleverna behöver i framtida matematikundervisning. Studien utgår från två forskningsfrågor och det används kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade intervjuer. I resultatet visar det sig att likhetstecknet introduceras i samband med andra symboler såsom mindre än och större än. Det framkommer också att lärarna introducerar likhetstecknet med en statisk framställning, men att i det fortsatta arbetet övergår det till en mer dynamisk framställning när eleverna arbetar vidare själva i läromedel. Vår slutsats är att eleverna behöver återkommande undervisning i likhetstecknets betydelse under alla skolår och i de olika moment de stöter på i matematikundervisningen samt att eleverna redan i lågstadiet kontinuerligt behöver träna på att lösa uppgifter med öppna utsagor.

Med kollaborativt musicerande, öppna verk och ljudinstallationer som bakgrund, ämnar denna studie utröna hur tidigare erfarenhet av kollaborativt musicerande påverkar människors upplevelse i ett gemensamt ljudskapande, främst gällande deras utforskande, samverkan och interpersonella kommunikation. Två separata deltagargrupper med skilda grader av erfarenhet av kollaborativt musicerande har fått interagera med en interaktiv ljudinstallation, bestående av högtalare och mikrofoner. Utifrån gruppintervjuer och observationer tyder resultaten på olika tendenser de båda grupperna emellan. I just denna studie tycks erfarenhet av kollaborativt musicerande kunna leda till en stor variation i en persons utforskande av sin agens, såväl individuellt som kollektivt, i ett gemensamt ljudskapande, och detta huvudsakligen utan ett användande av verbal kommunikation. I en vidare samhällelig kontext skulle framtida studier kunna utföras kring samverkan, lyhördhet och hur vi tolkar och reagerar på varandras verbala och icke-verbala signaler, i både musikaliska och andra sociala sammanhang. Studiens artefakt som sådan skulle också kunna vidareutvecklas i kombination med samarbetsövningar, till exempel för barn och unga inom pedagogiska verksamheter.

In the 21st century data has become a very valuable resource, being collected by individuals, companies, organizations and governments. Unfortunately, as more and more data is being collected, more time is also spent on locking it up, centralizing power and knowledge to a few actors. Open data is an idea and field of research, with a clear aim to make data available to everyone without restrictions. Among various benefits, it has been suggested that open data has great economic potential, but since most people lack the necessary skills to make use of the data there needs to be an actor which creates a service around it. However, despite the predictions of wealth open data service creation is still in its infancy; few services are being created and most projects do not last beyond prototype stage. This thesis investigates reasons for why many open data applications (ODAs) do not continue developing and how one can overcome these obstacles. The study is carried out as a multiple case study on five Swedish cases that all were created during a publicly funded hackathon, Hack for Sweden. The cases are analyzed from multiple perspectives, including common reasons for startup failure, market failure theory and business model analysis. Findings suggest that the failure of an ODA is a multi-dimensional problem, which is in line with previous research on general startup failure. The study concludes that failure of an ODA can be attributed to factors related to the product and the entrepreneur(s), but also to general characteristics of ODAs. These characteristics come into play when the ODA aims to create value for society or a public actor. In such cases the study concludes that in order for more ODAs to develop sustainably and create value in the long-term, actors from the public sector must support and cooperate with ODA-creators in the development of the services. / Under 2000-talet har data blivit en mycket värdefull resurs och samlas in av individer, företag, organisationer och offentlig sektor. I takt med att mer och mer data samlas in spenderas tyvärr också mer tid på att begränsa åtkomsten till datan - vilket centraliserar makt och kunskap till ett fåtal aktörer. Öppna data är en idé och forskningsområde som syftar till att tillgängliggöra data för alla, utan restriktioner. Utöver transparens och andra demokratiska fördelar har det föreslagits att öppna data har en signifikant ekonomisk potential, men eftersom de flesta saknar nödvändiga kunskaper för att dra nytta av datan behövs det en aktör som bygger en tjänst kring den. Trots förmodan att öppna data har en stor ekonomisk potential ligger öppna data-tjänsteskapandet fortfarande i sin linda; endast ett fåtal projekt skapas och de flesta fortsätter inte efter prototyp-stadiet. Den här studien undersöker anledningar till varför många öppna data applikationer (ODA - akronymen följer den engelska termen "Open Data Application" för att undvika missförstånd) inte fortsätter utvecklas och hur man kan hantera dessa problem. Studien är utformad som en flerfallsstudie av fem svenska projekt som alla skapades under det offentligt finansierade hackathonet - Hack for Sweden. Fallen analyserades ur ett flertal perspektiv, däribland vanliga anledningar till varför startup:s misslyckas, toeri kring marknadsmisslyckanden, samt affärsmodellsanalys. Studiens resultat visar att orsaken till varför många ODA-projekt misslyckas är ett multidimensionellt problem, vilket är i linje med tidigare forskning på startup-misslyckanden i allmänhet. Studiens slutsats är att ett ODA-misslyckande kan tillskrivas faktorer kopplat till produkten och entreprenören, men också generella attribut hos ODAs. Dessa attribut har en avgörande roll när ODAn ämnar skapa värde för samhäller eller offentlig sektor. I sådana fall är slutsatsen att för att fler ODAs ska kunna utvecklas hållbart och skapa värde långsiktigt, måste aktörer från offentlig sektor finansiera och samarbeta med ODA-skaparna i utveckligen av ODAn.

Delning av data genom öppna data börjar bli allt mer vanligt i samhället. Samtidigt blir fordon på vägarna mer uppkopplade, tekniskt avancerade och samlar in mer data än tidigare. Öppna data i kombination med uppkopplade fordon i syfte att tillgängliggöra fordonsdata som öppna data har stor potential att bidra med värde till samhället. Denna studie identifierade och konkretiserade fem drivande och fem utmanande faktorer relaterade till potentialen för fordonsdata att utgöra öppna data. Studien applicerar en kvalitativ metod med en induktiv ansats. Sju informanter med varierande erfarenheter inom öppna data intervjuades genom semi-strukturerade intervjuer. Urvalet baserades främst på ett informationsurval. Studiens analys underbyggs av teoriområdena: databaserat värdeskapande, öppna dataekosystem och öppen innovation. Sammanfattningsvis är de drivande faktorerna som identifierats att data har ett högt värde, öppna fordonsdata kan bidra till förbättrade tjänster och infrastruktur, öppna fordonsdata främjar innovation, informationssäkerheten kan stärkas och slutligen att öppna dataekosystem främjar öppna data. De utmanande faktorerna är bristande interoperabilitet, komplicerade dataägarskapsförhållanden, att fordonsdata kan innehålla känsliga data och integritetsproblem, ekonomiska och strategiska hinder och till sist bristande kunskap och medvetenhet om öppna data. För att realisera värdet i fordonsdata som öppna data krävs det att fler aktörer delar öppna fordonsdata och bidrar till ett mer etablerat öppna dataekosystem. / Sharing data through open data is becoming increasingly common in society. Simultaneously, vehicles on the roads are becoming more connected, technologically advanced, and collect more data than before. Open data combined with connected vehicles, with the aim of making vehicle data available as open data, has great potential to contribute value to society. This study identified and concretized five driving and five challenging factors related to the potential for vehicle data to serve as open data. The study employs a qualitative method with an inductive approach. Seven interviewees with varying experiences in open data were interviewed through semi-structured interviews. The selection was mainly based on an information-oriented sampling. The study’s analysis is supported by the theoretical areas of data-based value creation, open data ecosystems, and open innovation. In summary, the identified driving factors are that data has high value, open vehicle data can contribute to improved services and infrastructure, open vehicle data promotes innovation, information security can be enhanced, and finally, open data ecosystems facilitate open data. The challenging factors are a lack of interoperability, complicated data ownership relationships, vehicle data potentially containing sensitive data and privacy issues, economic and strategic barriers, and finally, a lack of knowledge and awareness about open data. To realize the value of vehicle data as open data, more actors need to share open vehicle data and contribute to a more established open data ecosystem.

På grund av fördelar som bland annat flexibilitet, kostnadsbesparingar, och ökat samarbete mellan anställda har konceptet öppna kontorslandskap blivit en trend över hela världen. Flera studier har dock påvisat konceptets nackdelar där anställda och organisationer i helhet påverkas negativt, men ändå fortsätter organisationer att omvandla sina cellkontor till öppna kontorslandskap. Vissa verkar tycka om öppna kontorslandskap medan andra är mer negativt inställda. Denna uppsats har i syfte att undersöka vad medarbetare tycker om öppna kontorslandskap. Undersökningen tog plats på en kundserviceavdelning på ett pappersföretag. Åtta respondenter intervjuades då en kvalitativ studie utfördes. Vi har använt oss av bekvämlighetsurval och till viss del strategiskt urval, då vi hade en bekant som arbetade i det öppna kontorslandskapet på pappersföretaget som kunde förse oss med respondenter av intresse för studien. Relevanta begrepp och teorier presenteras i teoriavsnittet, för att förse läsaren med information och kunskap inom ämnet. Dessa teorier används även för att utforma intervjuguiden och hitta teman i det insamlade materialet från intervjuerna. Dessa teman kunde vi även använda oss av när vi analyserade materialet. Resultatet visade att inställningen till öppna kontorslandskap är högst individuell. Även om hälften av respondenterna var mer positiva och den andra hälften var mer negativa, fann vi att det var individuella skillnader i varför de var positivt eller negativt inställda. De anställdas inställning grundar sig i tidigare erfarenheter av andra kontorstyper, samt faktorer på arbetsplatsen såsom ljud/buller, ljusförhållanden, och luftkvaliteten. Unika fynd i studien var tystnaden i det öppna kontorslandskapet och hur detta påverkade de anställda. Utmärkande med just denna studie är att de flesta ljudkällorna som orsakade buller återfanns utanför det öppna kontorslandskapet.

Purpose – The purpose of this thesis is twofold: first to understand the various sustainable values open data (OD) can create, and second is to maximize the sustainable values created through a process a firm can follow.  Method – For this study, I used a single case study design on a Swedish firm within the power sector with an inductive and exploratory approach. Data has been collected in three waves with respondents in different roles having different experiences with OD. First five exploratory interviews, then nine semi-structured interviews to gain depth. At last, to validate the study’s findings I conducted an online seminar with six respondents. To analyze these interviews, the method of thematic analysis was utilized. Findings – The results indicate there are four dimensions of value, Economic, Social, Environmental, and Internal. In total, there are 11 first order codes describing which values can be expected when working with OD. Regarding the process the respondents emphasize on three dimensions: Preparation and pre-study, Implementation, and Usage and restrictions, each with two business practices related to them. Within these business practices a total of 14 activities has been identified to help implement an OD initiative within an organization. Theoretical contribution – This study contributes to the OD literature by highlighting different types of sustainable values connected to working with OD, and a process to do so. This study also contributes to the sustainable value creation literature by highlighting how sustainable value creation can be maximized through OD. At last, a framework has been devised to interlink all findings for a comprehensive understanding. Practical implications – This study provides both managers and employees with guidance into how an OD initiative can be implemented and how it positively can affect their organization leading them to creating sustainable values. The focal point being organizations who are not obliged to share by any directive, law, or regulation. Limitations and future research – This study, being a single case study, focused on details and depth, which can affect the generalizability of the study. Hence, future research in other industries is suggested to validate and extend my findings in another context. / Syfte – Syftet med denna uppsats är tvåfaldigt: dels att förstå de olika hållbara värden som öppna data (ÖD) kan skapa, dels att maximera de hållbara värden som skapas genom en process som företag kan följa.  Metod – För denna studie använde jag mig av en enfallsstudie på ett svenskt företag inom kraftsektorn med en induktiv och explorativ ansats. Data har samlats in i tre faser med respondenter som har olika roller och erfarenheter. Först genomfördes fem explorativa intervjuer, sedan nio semistrukturerade intervjuer och slutligen, för att validera studiens resultat, genomförde jag ett online-seminarium med sex respondenter. För att analysera dessa intervjuer användes tematisk analys. Resultat – Resultaten indikerar att det finns fyra dimensioner av värde, ekonomisk, social, miljömässig och intern. Totalt finns det 11 första orderns koder vilka beskriver värden som kan förväntas när man arbetar med ÖD. När det gäller processen betonar respondenterna tre dimensioner: Förberedelse och förstudie, Implementering samt Användning och restriktioner, var och en med två affärsmetoder relaterade till dem. Inom dessa affärsmetoder har 14 aktiviteter identifierats hjälpsamma för att implementera ett ÖD-initiativ inom en organisation. Teoretiskt bidrag – Denna studie bidrar till ÖD litteraturen genom att belysa olika typer av hållbara värden kopplade till att arbeta med ÖD, och en process för att realisera detta initiativ och fånga dessa värden. Denna studie bidrar även till litteraturen om hållbart värdeskapande genom att belysa hur hållbart värdeskapande kan maximeras genom ÖD. Slutligen har ett ramverk utarbetats för att koppla samman alla resultat för en heltäckande förståelse. Praktiska implikationer – Denna studie ger både chefer och medarbetare vägledning i hur ett OD-initiativ kan implementeras och hur det positivt kan påverka deras organisation och leda dem till att skapa hållbara värden. Där fokuset ligger på organisationer som inte är skyldiga att dela med sig av något direktiv, lag eller förordning. Begränsningar och framtida forskning – Denna studie, som är en fallstudie, fokuserade på detaljer och djup, vilket kan påverka studiens generaliserbarhet. Därför föreslås framtida forskning i andra branscher för att validera och utvidga mina resultat i ett annat sammanhang.

På vilket sätt kan vi hjälpa alla elever att bli förtrogna med matematikens uttrycksformer? Ett sätt är att bygga en stadig aritmetisk grund för eleverna där de befäster talens innehåll. Det är vad den här uppsatsen handlar om. Uppsatsen beskriver vad som skiljer användandet av del-helhetsrelationer från andra sätt att lösa öppna utsagor på. Uppsatsen beskriver även vilka kritiska aspekter om öppna utsagor som kan förekomma hos elever i årskurs 1 och 2. Uppsat-sen är skriven ur en fenomenografisk ansats med variationsteoretiska inslag eftersom de två teorierna är nära besläktade. Studien genomfördes genom filmade intervjuer med 11 elever som valdes ut genom en munt-lig och en skriftlig diagnos samt ett skriftligt arbetsblad. Resultatet visar att elever som använ-der automatiserade del-helhetsrelationer har en fördel när de löser öppna utsagor jämfört med elever som använder andra lösningsmetoder. Skillnaderna syns tydligt när det gäller lösandet av öppna subtraktionsutsagor där helheten saknas. En väg till den abstrakta förståelsen för tals del-helhetsrelationer går via fingertalen. Min slutsats är att eleverna redan tidigt i skolan måste få undervisning om fingertalen samt talens del-helhetsrelationer för att undvika att de utvecklar matematiksvårigheter. / How can we help all students to become confident with the concepts of mathematics? One way is to build a firm arithmetic foundation for students where they consolidate the content of the numbers. That is what this thesis is about. The thesis describes what differentiates the use of part-whole relationships from other ways to solve missing number bonds. The thesis also describes the critical aspects of missing number bonds that may be found in students in grades 1 and 2. The thesis is written from a phenomenographic approach with elements of variation theory, since the two theories are closely related. The study was conducted by videotaped interviews with 11 students selected through an oral test, a written test and a written worksheet. The result shows that the students who use auto-mated part-whole relationships when solving missing number bonds have an advantage com-pared to students who use other solving methods. The differences are clearly visible when it comes to solving missing number bonds in subtraction where the whole is missing. One path to the abstract understanding of the part-whole relationships goes through the finger num-bers. My conclusion is that the students must be taught the finger numbers and the part-whole relationships early in the education, to prevent them from getting into mathematical difficulties.

Öppna data är ett område som organisationer inom offentlig sektor förväntas arbeta med. Trotsdetta är det fortfarande ett område som visat sig vara problematiskt. En del av problematikenhärstammar i att det är svårt att veta vilket värde öppna data har, vilket är en faktor som ledertill att motivationen för kommunala verksamheter att prioritera öppna data är lågt. I den härstudien undersöker vi vilka utmaningar och framgångsfaktorer som existerar samt vilket värdesom förväntas komma fram av arbetet inom öppna data från ett kommunalt perspektiv.Resultatet av studien kommer från en flerfallstudie där fyra kommuner av olika storlek och tvårepresentanter från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) deltog. Genomsemistrukturerade intervjuer som tillvägagångssätt för att samla in empiriska data har mångautmaningar framkommit, främst relaterade till organisatoriska aspekter. Tekniska utmaningarhar enligt tidigare forskning varit utmanande, men upplevs inte som lika utmanande i dennastudie. Samtidigt framgår det att det är svårt att hitta konkreta framgångsfaktorer dåkommunala initiativ inom öppna data fortfarande inte kommit så långt. Det har också visat sigvara svårt att generera värde främst på grund av att det inte finns tillräckligt mångadatamängder publicerade. De data som dock finns publicerade från de olika kommunerna ärofta osammanhängande och svåra att förädla inom privat sektor. Medborgarna som i slutändanska kunna använda tjänster och produkter som baseras på öppna data har därför endast kunnatse begränsade effekter från öppna data. Avsaknaden av ett nationellt samarbete försvårararbetet med öppna data både för offentlig sektor att publicera data och för privat sektor attförädla data. Detta leder i sin tur till att inget värde kan skapas för medborgare. På grund avdetta har det inte uppvisats något konkret värdeskapande utan värdet av öppna data ärfortfarande en förväntning och inte en verklighet i termer av realiserat värde. / Open government data (OGD) is an area that organizations in the public sector expects to workwith. Despite this, OGD is an area that has been proven to be problematic. One part of theproblem can be derived from that it is currently unknown what value OGD has, which is afactor that gives OGD low priority in the public organizations. In this study, we examine thechallenges and success factors that exists for OGD initiatives in municipalities, and at the sametime we study the expected value of these initiatives. The result from the study comes from amultiple case study conducted with four municipalities and two representatives from SwedishAssociation of Local Authorities and Regions. With semi-structured interviews as an approachto gather empirical data, multiple challenges have emerged, mostly related to organizationalaspects. Technical challenges have according to earlier research been challenging, but in thisstudy, this was only perceived as a minor challenge. At the same it is difficult to find concretesuccess factors since OGD initiatives from municipalities still have much work ahead of them.We can also see clearly that it has been difficult to generate any sort of value, mostly becauseof the insufficient number of datasets published. The data that is published however, is mostlyincoherent between the different municipalities and difficult to refine from the private sector.The citizens, who ultimately is going to use services and products based on OGD have thereforeonly seen limited effects from OGD. The lack of national collaboration makes the work withOGD problematic both concerning publication of datasets from the public sector and therefinement of data from the private sector. This leads to a situation where no value can becreated for the citizens. Because of this, no concrete value creation has been shown and thevalue of OGD is still an expectation and not a reality in terms of realized value.