The aim of the current study is to study characteristics of high-risk cancer cells within the childhood disease neuroblastoma (NB) by mapping regrowth after treatment with the chemotherapy doxorubicin (doxo). The cell-line SK-N-BE(2)-C (BE(2)-C) was used as a model. Results from a previous study by Hultman et al., (2018) have indicated that while a majority of BE(2)-C cells could be shown resilient to a 1 μM dose of doxorubicin (doxo), only a very small fractions had the capacity for immediate replication following a single or double treatment of doxo (“remaining replicating cells”; RRC). The current study aims to investigate if RRC are responsible for regrowth. Cultured BE(2)-C cells were exposed to doxo and labelled with the nucleoside analogues EdU (5-ethynyl-2’-deoxyuridine) and BrdU (5-bromo-2-deoxyuridine). The results from the current study indicated that the RRC subpopulation might not be responsible for regrowth since the nucleoside labelling was not shown to be present in the cells of the regrowing colonies. However, technical challenges, e.g. the settings of thresholds for EdU and BrdU detection, in combination with the dilution of DNA markers in replication, call for further studies using additional methods, e.g. isotope markers, in order to firmly conclude that other subpopulation(s) than the RRC population are responsible for regrowth. Apart from studying cell populations responsible for regrowth, a pilot study was performed including another combination of treatment using an ATM-inhibitor (KU-60019) together with the chemotherapy doxo. There were some measurement points missing, but the current results indicate that regrowth is postponed when the ATM-inhibitor is added in combination with single or double treatment of doxo. The research procedures and processes involved in this thesis, are similar to those included in the syllabi for the natural science subjects for the upper secondary school. This underlines the importance of studying inquiry and laboratory work. A literature review was performed, analysing current research on open-and closed ended laboratory work. Ten research articles were collected and characterized by natural science subject, type of laboratory style (open or closed) and student learning competences. Findings from the current study indicate that open-ended laboratory work promotes student interest in the subject. The learning competences problem-solving ability and procedure ability are most commonly studied in laboratory work based on the results from the current study. / Syftet med studien är att studera hög-risk cancerceller inom barncancersjukdomen neuroblastom (NB), genom att kartlägga återväxt efter kemoterapi-behandling med doxorubicin (doxo). En multiresistent neuroblastom cell-linje med hög-risk egenskaper, SK-N-BE(2)-C( BE[2]-C), användes som modell. Enligt en tidigare studie på BE(2)-C celler, utförd av Hultman et al., (2018), kan efter en enkel eller dubbelbehandling med doxo majoriteten av cellerna överleva, men endast en mycket liten andel kan också omedelbart fortsätta dela sig. Dessa celler benämndes som ”kvarvarande replikerande celler” (RRC). I denna studie undersöktes hypotesen att RRC är ansvariga för återväxt efter doxo-terapi, hypotetiskt återspeglande situationen vid återfall hos patienten. BE(2)-C celler odlades in vitro i petriskålar, behandlades med doxo, och analyserades sedan i mikroskop genom att använda två kemiska markörer för cell-delning; EdU (5-etynyl-2’-deoxyuridin) och BrdU (5-bromo-2-deoxyuridin). Intressant nog, men något oväntat, indikerar resultaten att RRC troligen inte är ansvariga för återväxt. Detta skulle då tyda på att återväxten orsakas av andra cellpopulationer, utan förmåga att omedelbart efter kemoterapin fortsätta dela sig. Dock förekom tekniska utmaningar med valda metoder, t.ex. gränsvärdena för EdU- och BrdU-detektering, i kombination med utspädningen av DNA-markörer vid replikation. Därför krävs ytterligare studier med användning av andra metoder, t.ex. isotopmarkörer, för att fastställa vilka subpopulationer som är ansvariga för återväxt. Utöver att studera cellpopulationer ansvariga för återväxt så genomfördes även en pilotstudie med en kombination av doxo och annan typ av kemoterapi riktad mot cellens förmåga att reparera DNA skador; en ATM-inhibitor (KU-60019). Pilotstudien indikerar att återväxten av BE(2)-C förskjuts vid närvaro av KU-60019, både i kombination med enkel eller dubbelbehandling av kemoterapin doxo. Det naturvetenskapliga arbetssättet i denna studie, vilket inkluderas i ämnesplanerna för de naturvetenskapliga ämnena för gymnasieskolan, understryker betydelsen av att studera laborativt arbete. En litteraturstudie genomfördes med fokus på öppna och slutna laborationer. Tio forskningsartiklar analyserades och karaktäriserades; typ av laborationsstil (öppen eller sluten) och elevers lärandekompetenser. Resultatet från denna studie indikerar att öppna laborationer bidrar till att öka elevers intresse. Vidare visar resultatet att laborativt arbete i skolan inkluderar utvecklingen av främst problemlösningsförmågan och procedurförmågan. Forskningsprocedurer och processer involverade i detta examensarbete diskuteras.

Syftet med denna studie var att undersöka skolår 4 elevers förståelse av likhetstecknet. Vi ville även studera hur symbolen presenteras i elevernas läroböcker och mot bakgrund av tidigare forskning diskutera hur detta kan påverka deras förståelse av begreppet. I studien använde vi oss av tre insamlingsmetoder: en kvantitativ undersökning, kvalitativa intervjuer och en textanalys av läroböcker för skolår 3 och 4. Vår undersökning visar att även om eleverna uppvisar bra förståelse av likhetstecknet när de löser uppgifter av strukturell typ, har de svårigheter med att muntligt beskriva likhetstecknets funktion. Textanalysen synliggör att andelen utsagor av operationell typ som framhävs i läroböckerna för åk 3 minskar betydligt i läroböckerna för åk 4. Från vår studie drar vi slutsatsen att matematikböckernas ensidiga presentation av likhetstecknet kan vara anledningen till elevers bristande förståelse av dess innebörd.

Ett övergripande examensmål för naturvetenskapsprogrammet är att eleverna ska utveckla ett naturvetenskapligt förhållningssätt enligt gällande läroplan. Detta innefattar ”förmåga till kritiskt tänkande, logiska resonemang, problemlösning och systematiska iakttagelser” (Lgy11). Öppna laborationer är en undervisningsform som syftar till utvecklandet av dessa förmågor och som därför rekommenderas av Skolverket. Men hur ser kemilärare på öppna laborationer och deras användbarhet i undervisningen? Vad använder de sig av för stöd och hjälp när de ska planera undervisning genom öppna laborationer utifrån läroplanen? Denna studie syftar till att ur ett läroplansteoretiskt perspektiv utforska gymnasielärares tankar kring hur det är att använda öppna laborationer I kemiundervisningen på gymnasiet. Tre lärare som vid studiens genomförande använde sig av öppna laborationer i sin undervisning intervjuades. Dessutom undersöktes två webbaserade kemilärarresurser med avseende på vilken typ av stöd gällande öppna laborationer de erbjöd, i vilken utsträckning och på vilket sätt. Studien visar på att lärarnas övergripande syfte med öppna laborationer var att få eleverna att tänka, vilket speglar hur öppna laborationer syftar till att ge elever möjlighet att utveckla ett naturvetenskapligt förhållningssätt. Vid planerande av öppna laborationer i undervisningen litar lärarna i studien huvudsakligen på egen beprövad erfarenhet. Dessutom pekar studien på att inte bara konkreta ramfaktorer, såsom undervisningstid och grupper inverkar på lärarnas planering, utan också det ”undervisningsklimat” som råder på skolan i allmänhet. / A main objective according to the Swedish national curriculum of the science program in upper secondary school is for the students to develop the ability of scientific reasoning. This includes the abilities of chritical thinking, logical reasoning, problemsolving and systematic observations. The objective of open laboratory practices (inquiry-based laboratory) teaching pedagogics is for the students to develop their scientific reasoning skills. Thus, such pedagogical methods are recommended by Skolverket. But what do teachers think about inquiry-based laboratory practices and its application in class? What kind of support do they have when, according to the curriculum, including inquiry-based laboratory practices in their chemistry classes? This study aims to explore teachers view on using inquiry-based laboratory practices in chemistry class, from a curriculum theory perspective. Three teachers, who were using inquiry laboratory pedagogics at the time of the study, were interviewed. Two online resourses for chemistry teachers were also investigated regarding what type of information and support they contained regarding inquiry-based laboratory teaching material. What type of material and to what extent was it available? This study shows that the teachers’ main goal with inquiry-based laboratory practices was to make the students think, mirroring how the pedagogic of inquiry-based laboratory practices aims to develop students scientific reasoning. Teachers mainly rely on their own experience when planning inquiry-based laboratory practices. Additionally, this study also suggests that not only framing factors such as time and group size influence on how teachers plan their open laboratory classes, also the teaching and learning climate of the school in general influences how the teachers open up the laboratory practices towards inquiry.

Syftet med denna studie var att undersöka effekter av olika typer av målsättningar (öppna mål och specifika mål) på motivation (intresse/njutning, press/spänning, upplevd motivation) och prestation (distans) i en promenaduppgift hos individer som inte utför regelbunden fysisk träning. Målsättning har visats vara den mest frekvent använda strategin inom interventioner för att öka fysisk aktivitet hos friska, inaktiva vuxna. Nuvarande tillämpning baseras ofta på specifika mål men öppna mål utmanar målsättningsprincipen om att mål ska vara specifika. Det finns en avsaknad av forskning på effekter av öppna mål och därav avser denna studie att experimentellt utöka den befintliga kunskapen. Deltagarna var 14 individer som inte utförde regelbunden fysisk träning och som var mellan 20 och 32 år gamla (M=23.64, SD=3.37). Studiens design var en experimentell studie med inomgruppsdesign med tre nivåer av den oberoende variabeln målsättning (specifika mål, öppna mål och inga mål) och dess effekter på de beroende variablerna motivation och prestation. Deltagarna besökte en idrottshall vid två tillfällen där de utförde tre försök av en 6-minuters promenaduppgift och besvarade frågeformulär gällande motivation. Vid ena tillfället utförde deltagarna ett försök i kontrollförhållandet (inga mål) följt av två försök med specifik målsättning. Vid andra tillfället utförde de ett försök i kontrollförhållandet följt av två försök med öppen målsättning. Beroende t-tester visade att deltagarna visade statistiskt signifikant högre värden i intresse/njutning och upplevd motivation när de delgavs specifika mål i jämförelse med kontrollförhållandet. Specifika mål ledde även till statistiskt signifikant större ökning i upplevd motivation mellan kontrollförhållandet och specifik målsättning i jämförelse med kontrollförhållandet och öppen målsättning. Vidare presterade deltagarna statistiskt signifikant högre när de delgavs öppen och specifik målsättning i jämförelse med kontrollförhållandet. Resultatet föreslår att specifika mål och öppna mål är fördelaktiga för att öka prestation i jämförelse med inga mål och att specifika mål är fördelaktiga för att främja motivation hos individer som inte utövar regelbunden fysisk träning. Detta resultat går i linje med tidigare forskning och tillämpning som förespråkar specifika mål för att främja motivation och prestation. / The purpose of this study was to examine the effects of different types of goals (open goals and specific goals) on motivation (interest/enjoyment, pressure/tension, perceived motivation) and performance (distance) in a walking task among individuals who do not engage in regular physical exercise. Goal-setting has been shown to be the most frequently used strategy in interventions to increase physical activity in healthy, inactive adults. Current practice often rely on specific goals but open goals challenge the goal-setting principle that goals should be specific. There is a lack of research on the effect of open goals and therefore this study aims to experimentally expand existing knowledge. The participants were 14 individuals who did not engage in regular physical exercise and were between 20 and 32 years old (M=23.64, SD=3.37). The study design was an experimental within-group design with three levels of the independent variable goal-setting (specific goals, open goals, and no goals) and its effects on the dependent variables of motivation and performance. Participants visited a sports hall on two occasions where they performed three trials of a 6-minute walking task and answered questionnaires regarding motivation. In one session, participants conducted a baseline trial (no goals), followed by two trials with specific goal setting. In the other session, they conducted a baseline trial followed by two trials with open goal setting. Dependent t-tests indicated that participants showed significantly higher values in interest/enjoyment and perceived motivation when assigned specific goals compared to the control condition. Specific goals also led to a significantly greater increase in perceived motivation between baseline trial and specific goal-setting compared to baseline trial and open goal-setting. Furthermore, participants performed significantly higher when assigned open and specific goal-setting compared to the control condition. The results suggest that specific and open goals are beneficial for increasing performance compared to no goals, and specific goals are beneficial for promoting motivation in individuals who do not engage in regular physical exercise. This finding aligns with previous research and practice advocating for specific goals to enhance motivation and performance.

The inner crust of a neutron star is explored, using nuclear models andimplementing them in an open quantum system formalism. The purposeof the investigation is to extract valuable dynamics of the predictednuclear clusters that may exist in this region. We begin by setting up thenuclear models to extract the total energy per particle per system in orderto see if the results are corroborated with the works of others. Thereafter,the single-particle energies of the nuclear clusters are extracted. Theseenergies are then used in the Lindblad formalism to work out the timedependenceof the density matrix, which will allow us to extract thetime-dependence of the average energy of the system in interaction withan environment. / Den inre skorpan hos en neutronstjärna utforskas genom att användakärnmodeller och implementera dem i en öppen kvantumsystemformalism.Syftet med undersökningen är att extrahera värdefulladynamiska egenskaper hos de förutsagda kärnkluster som kan existerai detta område. Vi börjar med att etablera kärnmodeller för att extrahera den totala energin per partikel per system för att se omresultaten överensstämmer med andras arbeten. Därefter extraherade enskilda partikelenergierna hos kärnklusterna. Dessa energieranvänds sedan i Lindblad-formalismen för att beräkna tidsberoendetav densitetsmatrisen, vilket kommer att tillåta oss att extraheratidsberoendet av systemets genomsnittliga energi i interaktion med en miljö.

Klimatförändringar och människans negativa påverkan på miljön har väckt en allt större debatt. Höjda havsnivåer och allt högre dagvattenflöden orsakade av de klimatförändringarna skapar problem och skada på samhället vi lever i. Det ställer i sin tur högre och nya krav på hanteringen av dagvatten och planeringen runt det, problematiken ökar även till följd av att städer exploateras och förtätas. Dessa faktorer gör det viktigt att tydliggöra och uppmärksamma hållbar dagvattenhantering samt hållbara dagvattenlösningar i urbana miljöer. Arbetet undersöker hur hållbar dagvattenhantering samt hur öppna dagvattenlösningar kan gestaltas, utformas och integreras i en redan befintlig stadsmiljö. Till hjälp används kvalitativ forskningsstrategi samt metoderna kvalitativ textanalys och platsanalys för att besvara forskningsfrågorna. I resultatet av studien framgår olika identifierade riktlinjer och principer som lagt grunden för det framtagna gestaltningsförslaget. Gestaltningsförslaget syftar till att integrera öppna dagvattenlösningar i befintlig stadsmiljö med fokus på hållbar dagvattenhantering. Detta för att utveckla och förbättra befintlig dagvattenhantering, minska spridningen av föroreningar samt förebygga risk för översvämningar. För att uppnå det syftet så har mål och tillhörande strategier tagits som grund till gestaltningsförslaget. Kandidatarbetet gestaltar ett område i Karlshamn för att utveckla och förbättra befintlig dagvattenhantering. De framtagna lösningarna karaktäriseras av öppna dagvattenlösningar som kan integreras i en redan befintlig miljö samt förbättra och öka platsens kvaliteter. I arbetet har ett gestaltningsförslag tagits fram för att uppnå hållbar dagvattenhantering med integrerade öppna dagvattenlösningar för det valda området. Förslaget har utgått ifrån platsens behov och förutsättningar. Utifrån studien framgår det att hållbar dagvattenhantering i befintlig stadsmiljö kan utformas och gestaltas på flera olika sätt beroende på de behov och förutsättningar som finns lokalt på den valda platsen.

I denna studie undersöker jag de svenska och engelska översättningarna av Bonjour tristesse av Françoise Sagan från 1954 och av Le chapeau de Mitterand av Antoine Laurain från 2012 och hur adekvans- eller acceptansinriktade de är (Toury, 1978/1995; Lindqvist 2005). Jag undersöker vilka översättningsstrategier som använts för att översätta abstrakta substantiv och kulturspecifika begrepp med hjälp av Vinay och Darbelnets (1958) och Pedersens (2007) teorier för att urskilja eventuella tendenser och mönster. Slutligen undersöker jag om resultaten kan säga något om de svenska respektive brittiska litterära systemens öppenhet på 2010-talet jämfört med 1950-talet. Resultaten visar att översättningarna av Le chapeau de Mitterand är adekvansinriktade vad gäller båda variablerna medan översättningarna av Bonjour tristesse är adekvansinriktade men vad gäller kulturspecifika begrepp mer acceptansinriktade. Den engelska översättningen från 1950-talet är mindre adekvansinriktad än den från 2010-talet. Det kan vara så att det brittiska litterära systemet har blivit mer öppet och att det svenska systemet fortsätter att vara öppet och att detta påverkat översättarnas översättningsstrategier men den slutsatsen går inte att dra baserat på mitt material och min metod. / In this paper I examine the Swedish and English translations of Bonjour tristesse by Françoise Sagan from 1954 and of Le chapeau de Mitterand by Antoine Laurain from 2012 and if they are acceptable or adequate in Toury’s (1978/1995) terms. Based on the theories of Vinay and Darbelnet (1958) and Pedersen (2007)  I examine the strategies of translation that are used by the translators to identify patterns. With the results in hand I analyse if they show signs of openness of the Swedish and British literary system in the 1950s and 2010s. I found that the translations of Le chapeau de Mitterand are adequate based on both variables whereas the translations of Bonjour tristesse are both adequate and acceptable, but still more adequate then the latter. It may be the case that the British system has become more open with time and that the Swedish one remains open and that this has affected the translators strategies, but based on my material and method this conclusion cannot be drawn.

Elever ska få möjlighet att utveckla sina muntliga förmågor. Syftet med studien är att undersöka muntlighetskulturen i klassrummet med utgångspunkt i lärares sätt att formulera frågor i helklassundervisning. Vi fokuserar därför på att undersöka lärarens roll när det kommer till den muntliga miljön vid ett undervisningstillfälle. För att uppnå studiens syfte gjordes två ljudinspelade observationer där elevernas svarsfrekvens observerades samt att lärarnas frågor analyserades i efterhand och kategoriserades med öppna- och slutna frågor. Sedan kategoriserades samtliga frågor med hjälp av begreppet frihetsgrader. Observationerna gjordes i två olika klasser, båda i årskurs 5. Vi observerade två lärare under två svensklektioner. Resultatet visar att 33 av 40 elever fick chansen att svara på frågor under lektionerna. Lärarnas strategier för att fördela frågor påverkade fördelningen av frågorna. Analysen av frågorna visar att eleverna har möjlighet att svara fritt på 14 av 49 frågor som ställdes under observationerna. Resultatet framhäver att lärarens frågor påverkar muntligheten i klassrummet, lärares tekniker för formulering av frågeställning och tekniker för att avgöra vem som ska svara på frågan är av stor vikt och något lärare bör reflektera över vid planeringen av undervisningen.

Rapporten behandlar ämnet att göra det enklare att öppna plastpåsar och görs på uppdrag av Leif Gustavsson vid Binar Elektronik AB i Trollhättan. Arbetetet utförs i kursen Examensarbete för högskoleingenjörsexamen i innovationsteknik och design, MSGC12 vid fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap på Karlstad universitet under våren 2013. Idag sker öppnandet av påsar ofta genom att ett tumme-pekfingergrepp skjuvar isär påsens väggar. Informationssökningen visar att behovet av en lösning som gör det enklare att öppna olika typer av plastpåsar i butik och inom hushåll är mycket stort för människor både med och utan funktionsnedsättning. Dels ur ett användningsperspektiv, då operationen kräver en hög motorisk förmåga men även ur ett smittspridningsperspektiv, då fingrarna ofta måste blötas med saliv för att åstadkomma tillräckligt hög friktion mot påsen för att skjuva upp den. Eftersom individen då får i sig de bakterier hon har på handen och för sina munhålebakterier vidare när hon tar i ett annat föremål. Även om ett fåtal patent påträffas inom området finns inga lösningar tillgängliga på marknaden för föreskrivna hjälpmedel eller för produkter inom egenansvar. Utifrån uppdragsgivarens krav, egna premisser, vad som observeras i butik och framkommit från intervjuer med butiksvan säljare, hygiensköterska, arbetsterapeut, utredare vid socialtjänsten samt vid samtal med Reumatikerförbundet har en produktspecifikation gjorts. Specifikationen ställer bland annat krav på användarvänlighet, att kunna brukas i butik och inom hushåll, att minimera smittspridning, att hjälpa funktionsnedsatta samt att tillåta storserietillverkning till låg kostnad. Konceptgenerering sker tillsammans med kurskamrater som är bekanta med den kreativa processens metodik och med reumatiker som är väl bekanta med behovet. Det leder till att ett trettiotal konceptuella lösningar tas fram som sedan utvärderas med hjälp av eliminerings-, relativ besluts- och kriterieviktsmatriser samt spindelvävsdiagram som bygger på den kravspecifikation som tidigare definierats. Den valda lösningen konfigureras och testas vid prototyptillverkning med återkoppling till den slutliga användaren, för att sedan få sin slutkonstruktion och mönsterskyddas. Lösningen är en produkt som orsakar skjuvning med sin osymmetriska u-form genom att armarna i sträcks i olika riktningar vid kompression samtidigt som dess gap är försett med friktionsmaterial som gör att påsens väggar skjuvas isär. Produktens enkla form gör det enklare att öppna plastpåsar samtidigt som den minimerar smittspridning och tillåter storserietillverkning till låg kostnad. Enkelheten gör det även möjligt att ge indirekt skydd av den tekniska funktionen genom mönsterskydd av form. Produktens material, tillverkning och dimension behöver dock specificeras noggrannare genom produkttest så att konstruktionen tillåter lämplig skjuvning för att kunna öppna en plastpåse. / The report deals with the subject of making it easier to open plastic bags and is commissioned by Leif Gustavsson at Binar Elektronik AB in Trollhättan. The work is performed within the course Degree project for Degree of Bachelor of Science in Innovation and Design Engineering, MSGC12 at the Faculty of Health, Nature and Engineering Science at Karlstad University in the spring of 2013. Today the opening of the plastic bags often is performed by a thumb-index finger grip that shears apart the walls of the bag. The research shows that the need for a solution that makes it easier to open different types of plastic bags in stores and within households is very high for people with and without disabilities. Both from a usage perspective when the operation requires a high motor performance but also from a contamination perspective when fingers often have to be soaked with saliva to provide sufficient friction against the bag to shear it up. The individual then ingests the bacteria she has on her hand and passing her oral cavity further on when she touches another object. Although a few patents were found within the area there are no solutions available in the market. Based on the requirements from the employer, the author’s own terms, what is observed in the store and emerged from interviews with experienced seller, health nurse, occupational therapist, researcher at the social services and in conversation with the Swedish Rheumatism Association a product specification was made. The specification includes requirements on ease of use, to be managed in-store and in households, to minimize the spread of infection, to help the disabled and to allow large series manufacturing at a low cost. Concept generation was performed together with fellow students who are familiar with the methodology of the creative process and with rheumatics who are well acquainted with the need of making it easier to open plastic bags. Approximately thirty conceptual solutions are developed, which is being evaluated by means of elimination, relative decision-making and criterion-weight matrixes and web charts based on the product specification previously defined. The final choice of solution is configured and prototypes constructed. Feedback from the user leads to the final product design and the design was protected. The product causes shearing with its asymmetrical U shape by stretching its arms in different directions during compression while its mouth is provided with friction material that allows the walls of the bag to be sheared apart. The product's simple design makes it easier to open plastic bags while at the same time minimizing the spread of infection and allowing large series manufacturing at a low cost. The simplicity also makes it possible to provide indirect protection of the technical function through design. Although the product’s materials, manufacturing and dimension needs to be specified more accurately by tests to confirm that the design allows adequate shear to open a plastic bag.

Abstract  Title: Network construction and innovation performance – the variation of search depth and search breadth in Open Innovation networks.  Authors: Robin Cianelli, Jenny Nilsson and Sarah Wennström  Supervisor: Henrik Sällberg  Department: School of Management, Blekinge Institute of Technology  Course: Bachelor’s thesis in Business Administration, 15 credits  The study aimed to investigate how companies construct there open innovation networks and how they in turn affects the innovation presentation. It was distinguishing between the product innovation and the process innovation to investigate if the companies constructed different open innovation networks for different innovation types. This was investigated by looking at how many different extern collaborators the companies were using and how deep these collaborations were. The studies hypotheses were that the search depth and the search width would have a positive influence on the innovation presentation and that the search depth and the search width would have a greater impact for the product innovation than the process innovation. To investigate this a selection of 91 small and middle big Swedish companies in the manufacturing industry where asked to answer a web survey and our collected data was processed by multiple regression analyzes. The results showed that search depth and width in open innovation networks had a positive influence on the innovation performance when the company wanted to do product innovations, but only search depth showed a significant positive correlation for process innovation. This could be explained with the fact that processes innovations are very complex and can look very different even within the same industry. / Abstrakt  Titel: Nätverkskonstruktion och innovationsprestation - Variationen av sökdjup och sökbredd i öppna innovationsnätverk  Författare: Robin Cianelli, Jenny Nilsson och Sarah Wennström  Handledare: Henrik Sällberg  Institution: Managementhögskola, Blekinge Tekniska Högskola  Kurs: Kandidatarbete i Företagsekonomi, 15 högskolepoäng  Studien ämnade undersöka hur företag konstruerar sina öppna innovationsnätverk och hur det i sin tur påverkar innovationsprestationen. Det särskildes mellan produktinnovation och processinnovation för att undersöka om företagen konstruerade olika öppna innovationsnätverk för olika innovationstyper. Detta undersöktes genom att se till hur många olika externa samarbetspartners företagen använde sig av och hur djupa dessa samarbeten var. Studiens hypoteser var att sökdjup och sökbredd skulle påverka innovationsprestationen positivt och att sökdjup och sökbredd skulle ha större påverkan för produktinnovation än för processinnovation. För att undersöka detta fick ett urval på 91 svenska små till medelstora företag i tillverkningsbranschen svara på en webbenkät och vår insamlade data bearbetades sedan med multipla regressionsanalyser. Resultatet visade att sökdjup och sökbredd i öppna innovationsnätverken påverkade innovationsprestationen positivt när företaget ville innovera inom produkt, men att enbart sökdjup kunde uppvisa ett signifikant positivt samband för processinnovation. Detta förklarades med att processinnovationer är väldigt komplexa och kan skilja sig väldigt även inom samma bransch.