Spelling suggestions: "subject:"naturvetenskapliga"" "subject:"naturvetenskaplig""
1 |
Att arbeta med begreppsförståelse i naturvetenskapsundervisning : En studie om hur lärare i årskurs 2-4 arbetar med naturvetenskapliga begreppMaria, Friberg January 2014 (has links)
Syftet med undersökningen är att undersöka hur lärare anger att de arbetar med att skapa begreppsbildning inom NO-ämnena för elever i årskurs 2-4, hur man arbetar för att eleverna ska anamma och förstå begrepp som bearbetas i undervisningen. Studien har genomförts med 8 pedagoger, varav 2 arbetar i årskurs 2, 2 som arbetar i årskurs 3, 3 lärare som arbetar i årskurs 4 och en lärare som arbetar i årskurs 1-3. Tanken med studien var att som blivande lärare i NO-ämnena få ta del av lärares goda exempel på hur begreppsförståelse skapas. Resultatet visar att samtliga lärare har många goda exempel på metoder för att arbeta med begreppsbildning men att alla metoder inte används av alla lärare. Samtliga lärare belyser vikten av kommunikation i begreppsbildningen och att det är något som måste ske kontinuerligt i undervisningen.
|
2 |
Gymnasieelevers upplevelser av fysiklaborationer : -Hinder och möjligheter av ett arbete under utveckling / Students’ experiences of physics laborations in the upper secondary school level : -Obstacles and opportunities of a work in progressBondeson, Kristina January 2008 (has links)
I gymnasieskolans kursplan för fysik är ett av målen att eleverna ska delta i planering och genomförande av enkla experiment. Eleverna ska introduceras i ett naturvetenskapligt arbetssätt som delvis består av undersökningar under laborativa former. Laborationer tar ofta en stor del av fysikundervisningen i anspråk. Inte sällan byggs undervisningen upp kring laborationerna. Den sociokulturella och konstruktivistiska teoribeskrivningen framhåller att lärande sker under processer då individen är aktiv. Fysikundervisningen bör alltså ha goda förutsättningar för elevernas lärande. Trots det är det många elever som har svårt att nå målen i fysik och intresset för att läsa fortsättningskurser minskar. Syftet med studien är att undersöka om det finns några speciella hinder under laborationen, som verkar negativt för elevernas lärande. Här undersöks elevernas uppfattningar om organisationen, framställningen och efterarbetet av laborationerna. Arbetet avser också söka svar på vilka metoder som är att föredra för att skapa gynnsamma förutsättningar för lärande. Studien bygger på en enkät som dels består av fasta svarsalternativ, dels av öppna frågor. Enkäten utfördes av 150 gymnasielever på fem olika skolor i Stockholmsområdet. Samtliga elever läser på naturvetenskapliga programmet i åk 1-3. Resultatet av studien visar att elever uppfattar laborationerna som goda lärsituationer då situationen präglas av enkelhet. Det innebär att instruktionerna är enkla att följa, lärarens vägledning är god och experimentet enkelt går att tolka på ett korrekt sätt. När eleverna kunde se händelseförloppet ansåg eleverna att det var lättare att ta till sig kunskaperna. Enkätsvaren antyder att eleverna föredrar lektionsaktiviteter som styrs av läraren där eleverna är mindre aktiva. Föreläsningar och demonstrationer är exempel på sådana situationer. Sådan undervisning kräver mindre resurser och är alltså ekonomiskt försvarbar. Att undersöka laborationens roll i undervisningen och effekt på elevernas kunskapsutveckling är därför viktigt.
|
3 |
Gymnasieelevers upplevelser av fysiklaborationer : -Hinder och möjligheter av ett arbete under utveckling / Students’ experiences of physics laborations in the upper secondary school level : -Obstacles and opportunities of a work in progressBondeson, Kristina January 2008 (has links)
<p>I gymnasieskolans kursplan för fysik är ett av målen att eleverna ska delta i planering och genomförande av enkla experiment. Eleverna ska introduceras i ett naturvetenskapligt arbetssätt som delvis består av undersökningar under laborativa former.</p><p>Laborationer tar ofta en stor del av fysikundervisningen i anspråk. Inte sällan byggs undervisningen upp kring laborationerna. Den sociokulturella och konstruktivistiska teoribeskrivningen framhåller att lärande sker under processer då individen är aktiv. Fysikundervisningen bör alltså ha goda förutsättningar för elevernas lärande. Trots det är det många elever som har svårt att nå målen i fysik och intresset för att läsa fortsättningskurser minskar.</p><p>Syftet med studien är att undersöka om det finns några speciella hinder under laborationen, som verkar negativt för elevernas lärande. Här undersöks elevernas uppfattningar om organisationen, framställningen och efterarbetet av laborationerna. Arbetet avser också söka svar på vilka metoder som är att föredra för att skapa gynnsamma förutsättningar för lärande.</p><p>Studien bygger på en enkät som dels består av fasta svarsalternativ, dels av öppna frågor. Enkäten utfördes av 150 gymnasielever på fem olika skolor i Stockholmsområdet. Samtliga elever läser på naturvetenskapliga programmet i åk 1-3.</p><p>Resultatet av studien visar att elever uppfattar laborationerna som goda lärsituationer då situationen präglas av enkelhet. Det innebär att instruktionerna är enkla att följa, lärarens vägledning är god och experimentet enkelt går att tolka på ett korrekt sätt. När eleverna kunde se händelseförloppet ansåg eleverna att det var lättare att ta till sig kunskaperna. Enkätsvaren antyder att eleverna föredrar lektionsaktiviteter som styrs av läraren där eleverna är mindre aktiva. Föreläsningar och demonstrationer är exempel på sådana situationer. Sådan undervisning kräver mindre resurser och är alltså ekonomiskt försvarbar. Att undersöka laborationens roll i undervisningen och effekt på elevernas kunskapsutveckling är därför viktigt.</p>
|
4 |
Laborationer för integration och naturvetenskapligt lärande? : Aspekter på ett laborativt möte / Laborations for Intregration and To Learn Natural Science? : Aspects on an Investigatory Session.Hörnblad, Emma January 2017 (has links)
I den här studien har en naturvetenskaplig laboration genomförts som en gemensam aktivitet för en gymnasieklass som läser Biologi 1 och en språkintroduktionsklass som läser NO. Aktiviteten har sedan utvärderats med avseende på elevernas tillägnande av det naturvetenskapliga innehållet, deras användande av naturvetenskapligt språk, vilka kommunikationsvägar som uppstod, elevernas försök till samarbete, samt elevernas och lärarnas subjektiva upplevelser. Studien visade att den här typen av aktiviteter är genomförbara på ett mycket heterogent elevunderlag avseende både etniska-, sociala och förkunskapsmässiga faktorer. De naturvetenskapliga laborationerna har därmed en potential i att fungera som verktyg både i ämnesinlärning och som arena för integration. Vidare visade studien på behovet av kommunikationsverktyg utöver listor med ämnesspecifika ord och begrepp både för elever med svenska som andraspråk och med svenska som modersmål. För utveckling av det naturvetenskapliga språket föreslås en utförligare uppföljning av laborationsaktiviteten än den som gjordes inom ramen för den här studien.
|
5 |
Samhällsfrågor i svenska gymnasiets matematikundervisning / Societal issues in mathematics education in Swedish upper secondary schoolsMotzi, Edward January 2022 (has links)
No description available.
|
6 |
Hur bedöms naturvetenskapligt arbetssätt på kemilaborationer?Andersson, Martin January 2006 (has links)
Naturvetenskapsprogrammet på gymnasiet ska verka för att eleverna övas i ett naturvetenskapligt arbetssätt. Laborationer är en stor del i ett naturvetenskapligt arbetssätt, och därför är det intressant att studera hur lärare bedömer detta under laborationer. Arbetets syfte var att undersöka några kemilärares bedömning av naturvetenskapligt arbetssätt under kemilaborationer. Hur bedömer lärarna naturvetenskapligt arbetssätt under laborationer och vilka problem upplever de i den bedömningen? Datainsamling skedde i huvudsak med semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fyra kemilärare på fyra olika gymnasieskolor. Intervjuerna föregicks av en kort elevenkät. Lärarna fick i alla utom ett fall själva välja ut den klass som skulle få göra enkäten. Arbetet har givit svar på hur de olika lärarna bedömer eleverna under kemilaborationerna. Det har visat sig att tre av de fyra lärarna upplever att det är svårt att bedöma hela det naturvetenskapliga arbetssättet. Dessa tre lärare bedömer ändå stora delar av det naturvetenskapliga arbetssättet. Den kvarvarande av de fyra lärarna upplever att bedömningen av ett naturvetenskapligt arbetssätt fungerar bra tack vare arbete med ämnesövergripande projekt. Arbetet ger förutom diskussion kring resultatet också förslag på strategier för att fokusera laborationer och bedömning på ett naturvetenskapligt arbetssätt.
|
7 |
Användningen av modersmål under kemiundervisning : En intervjustudie i årskurs 1 på gymnasiet / Use of mother tongue in the chemistry classroom.Thewalim, Yasar January 2019 (has links)
I denna studie undersöks hur tvåspråkiga elever använder (beskriver hur de använder) modersmål under kemiundervisning. Syftet med denna studie är att bidra till ökade kunskaper om hur lärare kan stötta elever som ännu inte fullt behärskar undervisningsspråket under kemilektioner. Rapporter visar att elever som inte ännu behärskar undervisningsspråket får sämre betyg i naturvetenskapliga ämnen i skolan än eleverna som har undervisningsspråket som modersmål. Målet med denna studie är ge uppslag för framtida undersökningar inom området. Data inhämtades genom intervjuer med elever från en gymnasieklass i årskurs 1 som läser kemi. Undervisningen ägde rum på svenska men under lektionen fick eleverna som inte har svenska som modersmål möjlighet att använda sitt modersmål som resurs på tre olika sätt: de fick använda digitala verktyg (mobiltelefoner eller bärbara datorer), samtala med sina klasskamrater som delar deras modersmål eller få hjälp av modersmålstalande ämneslärare. Elevintervjuerna visade att eleverna använder sitt modersmål på olika sätt. Ibland hjälpte användningen av modersmålet eleverna att förstå innehållet bättre, men i vissa fall spelade det inte så stor roll. Slutsatser som kan dras från denna studie är att de nämnda resurserna behöver vara bättre samordnade för att ge bästa resultat och att eleverna då får den hjälp som de behöver. Elevers modersmålskunskaper och tidigare skolgång har stor betydelse för hur de lär sig kemi.
|
8 |
Rustad för framtiden? : En studie om vad elevsamtal i SNI-undervisning handlar om.de Gysser, Isabell January 2016 (has links)
Syftet med den här studien är att ta reda på om naturkunskapsundervisning i en svensk mellanstadieklass kan dra fördel av att elever får samtala kring en samhällsfråga med naturvetenskapligt innehåll. Utöver detta syftar studien till att försöka förstå om elever, genom bidrag till diskussioner, visar upp en handlingskompetens. Studien ställer upp två frågor. Vad talar eleverna om när en samhällsfråga med naturvetenskapligt innehåll är fokus för en lektion? Vad i samtalen kan tyda på utveckling av handlingskompetens? Femton elevpars respons på sju påståenden kretsat kring kärnkraft och fossila bränslen har analyserats i en modell som bygger på nyckelord och som gett output i form av nio teman. I ett andra led har temanas grad av förekommande mätts och slutligen har temana kategoriserats in i dimensioner för handlingskompetens. Mest framträdande i elevsamtalen visade sig temat ämneskunskaper vara. Det är ett motsatt utfall jämfört med vad andra forskningsresultat på samma område visar. Den här studien berör möjliga orsaker till detta. Dimensionerna i handlingskompetens utgörs av ett kognitivt-, ett socialt-, ett personligt samt ett värderingsbaserat perspektiv. Alla dessa dimensioner finns representerade i elevsamtalen. Eleverna hanterar verklighetsförankrade och icke-tillrättalagda frågor med mer eller mindre självständigt tänkande och reflekterande handling. I detta kan lärare se möjligheter i sitt arbete att uppfylla styrdokumentens krav och dra nytta av detsamma i bedömningsaspekter. Diskussioner i studien leder fram till nya obesvarade frågor för vidare forskning på området. Vad kan påverka vad elever samtalar om i SNI-undervisning och är lärare rätt rustade för att bedriva undervisning såsom denna?
|
9 |
"Heter de barrfällare då?" : En studie av förändringen i elevers sätt att samtala om vinterekologi / Pupils’ conversations about science : A study of the change in pupils' ways of talking about winter ecologyÖhman, Ida January 2017 (has links)
Syftet med den här kvalitativa studien är att öka förståelsen för hur elever i grundskolans årskurs 1 – 3 använder och utvecklar sitt språk under ett tematiskt arbete i naturvetenskap. Genom deltagande observation i en åldersintegrerad klass med årskurserna 1 – 3 besvarades studiens forskningsfråga. I undervisningens olika situationer användes filmkamera, ljudinspelning och fältanteckningar som metod, vilket gav ett rikt datamaterial att analysera. Vid analysen av datamaterialet användes den fenomenografiska forskningsansatsen, i vilken fem kvalitativt skilda kategorier i elevernas sätt att samtala om ämnesinnehållet framträdde. För att ta reda på vilka faktorer som påverkade elevernas sätt att samtala användes även det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att eleverna i studien förändrar sitt naturvetenskapliga språk över tid. Förändringen i språket påverkades av olika faktorer så som användandet av material, artefakter och situationerna eleverna befann sig i samt att eleverna i hög grad approprierade lärarens språkbruk i undervisningen.
|
10 |
"Månen är på semester"- En undersökning om barns föreställningar om jorden, månen och solen / "The moon is on vacation"- A study about childs conceptions about the earth, the moon and the sunÅhman, Linn January 2003 (has links)
Syftet med denna studie var att undersöka vad elever har för uppfattningar om förhållandena mellan jorden, månen och solen. De områden somhar undersökts har gällt storlek, avstånd och rörelse. Denna studie har också undersökt hur elever uppfattar att månens faser uppkommer. Försök har också gjorts att utröna var deras uppfattningar härrör från. Undersökningen är baserad på 20 intervjuer med elever där deras egna teckningar av de undersökta fenomenen har utgjort grunden. Genom en kvalitativ fenomenografisk analys av intervjuerna har jag kategoriserat elevernas uppfattningar. Resultatet visar att elevernas uppfattningar ofta skiljer sig från den vedertagna vetenskapliga och att deras uppfattningar grundar sig på bilder eller modeller från TV och böcker, där förhållandena mellan objekten aldrig är de riktiga. Även om elever har haft undervisning i skolan så har de kvar sina egna föreställningar. Det visar sig också att det finns ett klart samband mellan elevernas intresse och deras resultat. / The main purpose with this study was to explore students conceptions about the relations between the earth, the sun and the moon. The fields that have been investigated are size, distance and movement. This study has also investigated how students interpret the origin of the phases of the moon. Attempts have been made to find out where the students conceptions originate from. The study is based on 20 interviews with students where their own pictures about the investigated phenomena are the base. By doing a qualitative phenomenographical analysis of these interviews I’ve done categories of the students conceptions. The result shows that students conceptions often differs from the accepted scientific and that their conceptions are a result of pictures and models from TV and books, where the relations between the objects never are the real. Even if the students have had education they still keep on to their own conceptions. It also shows that there are a distinct connection between the students interest and their result.
|
Page generated in 0.0647 seconds