Syftet med denna studie är att undersöka hur elever samtalar när de möter en uppgift som syftar till att öva deras förmåga att använda ett naturvetenskapligt arbetssätt. Undersökningen genomfördes genom att fyra grupper om två elever fick en uppgift där de formulerade frågeställningar kring en isballong (en frusen vattenballong). Samtalen spelades in på band. Inspelningarna transkriberades och analyserades med hjälp av en praktisk epistemologisk analys utifrån tre olika kategorier: samtal inom diskursen, samtal om diskursen och samtal utanför diskursen. Resultatet av undersökningen visar att de flesta eleverna har, trots att de har ringa eller ingen erfarenhet av att arbeta med natruvetenskapligt arbetssätt, ganska lätt att ta till sig uppgiften. Resultatet visar även att det inte är samtal som ligger utanför ramen för uppgiften som utgör det största hindret för eleverna att arbeta med uppgiften, utan i stället att det är samtal som rör uppgiftens utformning.

<p>Syftet med denna studie var att undersöka vad elever har för uppfattningar om förhållandena mellan jorden, månen och solen. De områden somhar undersökts har gällt storlek, avstånd och rörelse. Denna studie har också undersökt hur elever uppfattar att månens faser uppkommer. Försök har också gjorts att utröna var deras uppfattningar härrör från. Undersökningen är baserad på 20 intervjuer med elever där deras egna teckningar av de undersökta fenomenen har utgjort grunden. Genom en kvalitativ fenomenografisk analys av intervjuerna har jag kategoriserat elevernas uppfattningar. </p><p>Resultatet visar att elevernas uppfattningar ofta skiljer sig från den vedertagna vetenskapliga och att deras uppfattningar grundar sig på bilder eller modeller från TV och böcker, där förhållandena mellan objekten aldrig är de riktiga. Även om elever har haft undervisning i skolan så har de kvar sina egna föreställningar. Det visar sig också att det finns ett klart samband mellan elevernas intresse och deras resultat.</p> / <p>The main purpose with this study was to explore students conceptions about the relations between the earth, the sun and the moon. The fields that have been investigated are size, distance and movement. This study has also investigated how students interpret the origin of the phases of the moon. Attempts have been made to find out where the students conceptions originate from. The study is based on 20 interviews with students where their own pictures about the investigated phenomena are the base. By doing a qualitative phenomenographical analysis of these interviews I’ve done categories of the students conceptions. </p><p>The result shows that students conceptions often differs from the accepted scientific and that their conceptions are a result of pictures and models from TV and books, where the relations between the objects never are the real. Even if the students have had education they still keep on to their own conceptions. It also shows that there are a distinct connection between the students interest and their result. </p>

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare kan använda sig av äventyrspedagogik för att synliggöra ett naturvetenskapligt fenomen. Fokus kommer ligga på förskollärarens kommunikation gentemot barngruppen, samt hur barnen reagerar på och tar emot det naturvetenskapliga fenomenet. Studien utgår från en kvalitativ ansats. För att uppnå vårt syfte så har vi observerat en barngrupp och en förskollärare på en Naturförskola som arbetar utifrån äventyrspedagogik. Empirin som samlats in har analyserats med hjälp av den didaktiska triangeln, det vill säga att fokus har legat på relationerna mellan förskollärare, innehåll och barn. Resultatet visar att förskolläraren använder sig av en mängd material samt olika uppdrag för att fånga barns intresse inom äventyrspedagogiken och på så vis blir det naturvetenskapliga fenomenet synligt. Vidare diskuteras förskollärarens användning av material och vilken betydelse kommunikationen har för barns lärande.

This project is about finding out if SSI (socioscientific issues; in Swedish:SNI) is a good method to use to make students more interested and motivated to learn science in the courses Nk1 and Nk2 in the Swedish upper secondary school. Many reports suggest that using socioscientific issues in the classroom when teaching will indeed raise the students will to learn. As SSI is a student-active method using recent, relevant and authentic questions from our society, the students often find the teaching more relevant and thus stimulating. The method used is a survey about SSI sent to science teachers in the upper secondary school, with questions about SSI; if they know what it is, if there are any advantages and disadvantages and how they think that the students have experienced the method. I am focusing my project on the topic biodiversity and if SSI is working well to teach about biodiversity.

Syftet med detta examensarbete är att genom en kvalitativ undersökningsmetod ta reda på hur lärare lär ut naturorienterande begrepp till sina elever. Arbetets mål är att få en bild av NO-lärares perspektiv på sin undervisning i förhållande till forskning. För att ta reda på relevant information inom detta område genomfördes en kvalitativ undersökning där lärare intervjuades om deras undervisning bl. a av begreppen fotosyntes och friktion. Resultatet utgår från empiri anknutit till utförda lärarintervjuer för att ge läsaren förståelse och kunskap om olika problem som kan uppstå vid undervisning av naturorienterande begrepp. En tydlig svårighet som alla de deltagande lärarna upplyste om, är att få eleverna att förstå innebörden av ett begrepp och sedan att få dem att använda sig av ett mer naturvetenskapligt språkbruk. Alla de deltagande lärarna anser att de svårigheter som elever har inom de naturorienterande ämnena beror främst på grund av att det naturvetenskapliga språket skiljer sig enormt från elevernas vardagliga språkbruk. Det gör att ämnesspråket som används i naturorienterad undervisning kan uppfattats vara komplext och främmande. Det är lärarens ansvar att lära ut alla dessa abstrakta begrepp genom att göra dem gripbara och kända för eleverna. Det är många elever som har svårt att beskriva och förstå ämnesinnehållet i biologi, fysik och kemi, vilket kan sammankopplas till att en stor andel elever inte når upp till ämnenas kunskapskrav. En stor orsak till detta är på grund av att undervisningen inte anses vara tillräcklig konkret i att lära ut begrepp. Materialet från intervjuerna analyseras utifrån det teoretiska perspektivet - Pedagogical Content Knowledge som kommer här efter förkortas till PCK. Vår analys utgår från PCK för att undersöka och analysera lärarens ämneskunskaper och pedagogiska kunskaper utifrån deras erfarenhet inom läraryrket. Resultatet från studien visar att de deltagande lärarna försöker att ge eleverna förståelse om olika begrepp såsom fotosyntes och friktion genom att använda sig av ett korrekt naturvetenskapligt språk när de undervisar. Lärarna beskriver att deras elever behöver arbeta flitigt med naturorienterande begrepp i olika sammanhang för att kunna lägga till begreppen i sitt ordförråd och att de har som lärare en ledande roll i elevernas lärande. Utifrån deras resonemang diskutera denna studie om lärarnas val av strategier för att lära ut begrepp i undervisningssammanhang och vilken komplexitet det innebär för läraren.

I ett sociokulturellt perspektiv är språket ett viktigt redskap för att förstå vår omvärld. Finns det brister i språket påverkar detta möjligheterna att tillägna sig och förmedla kunskap. I utomhusundervisningen har vi sett möjligheter att hjälpa elever att utveckla en förståelse för naturvetenskapliga fenomen och ställer oss frågan om vilka förutsättningar som ska till för att utomhusundervisningen ska ge alla elever möjlighet att utveckla sitt naturvetenskapliga språk.Studien undersöker verksamma pedagogers erfarenheter av utomhusundervisning och språkutveckling. Syftet kan formuleras med tre forskningsfrågor som lyder:1. Vilket perspektiv på lärandet ligger till grund för hur verksamma pedagoger arbetar med språkutveckling inom NO-ämnena?2. Hur väljer verksamma pedagoger att arbeta språkutvecklande inom NO-ämnena, och vad ligger till grund för dessa val?3. Vilka eventuella möjligheter och hinder kan verksamma pedagoger se för elevens språkutveckling när utomhusundervisning inom NO-ämnena sker?Sju olika pedagoger intervjuas om deras erfarenheter av utomhusundervisningens samband med språkutveckling. Metoden är kvalitativa intervjuer med en semi-struktur. Studien visar att utomhusundervisningens möjligheter till att utveckla elevernas naturvetenskapliga språk beror på lärarens kompetens. Om läraren erbjuder rikligt med tillfällen att samtala parallelt med att konkretisera begrepp och fenomen sker en språkutveckling.

Syftet med denna studie är att undersöka hur en lärare använder bilden i fysikundervisningen, vilken betydelse denne anser att bilden har och hur lärarna anser att bilden har och hur lärarna tolkar fysikinnehållet i de använda bilderna. Detta jämför vi med vilken betydelse eleverna lägger i bilder och deras tolkningar av de bilder läraren använder. Läraren intervjuades för lektionstillfället och observerades vid tre olika lektionstillfällen.Tio elever i år 7 intervjuades.En tolkning visar att om läraren använder olika typer av bilder i undervisningen underlättar det förståelsen för fysikbegrepp, samtidigt som eleverna upplever att fysikundervisningen är rolig.

Denna uppsats baseras på en kvantitativ enkät som besvarades av 51 högstadielärare i biologi. Syftet med studien är att ta reda på i vilken utsträckning lärare i biologi använder sig av ett naturvetenskapligt arbetssätt i sin undervisning i grundskolans senare del. Bakgrunden behandlar undersökningar i undervisningen med fokus på ett naturvetenskapligt förhållningssätt och ur ett pragmatiskt perspektiv. Resultatet visar att det finns en variation i hur stor del av undervisningen som ägnas åt undersökningar, majoriteten gör det ofta. Syftet med undersökningar i biologi enligt lärare är för att eleven ska få träna på det naturvetenskapliga arbetssättet. Många lärare känner sig nöjda med mängden undersökningar i undervisningen och av de som skulle önska mer menar att orsaken är ramfaktorer. Uppsatsen visar avslutningsvis förslag på vidare forskning i ämnesområdet.

Den här studien syftar till att undersöka lärares strategier att kommunicera med och stötta nyanlända elever, i årskurs 1–3, i deras lärande av det naturvetenskapliga språket, då främst naturvetenskapliga begrepp, samt synliggöra de möjligheter lärare ger nyanlända elever till att använda sitt förstaspråk i naturvetenskapsundervisningen. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer av sex verksamma lärare i årskurs 1–3 för att besvara studiens två frågeställningar: vilka anpassningar anger lärare att de gör i NO-undervisningen för att stötta nyanlända elevers lärande av det naturvetenskapliga språket, då främst naturvetenskapliga begrepp?, samt på vilket sätt anger lärare att de ger nyanlända elever möjligheter att använda sitt förstaspråk i sin interaktion och kommunikation med lärare och klasskamrater i NO-undervisningen?. Studien utgår dels från ett pragmatiskt perspektiv på lärande, som anser att praktik och teori vävs samman i skolan, och dels ett sociokulturellt perspektiv på lärande, där människan anses vara en social varelse som kommunicerar med hjälp av olika medierande verktyg. Studiens insamlade material har analyserats utifrån en innehållsanalys vilket innebär att mönster, likheter och skillnader har upptäckts och kategorier identifierats. Studiens resultat visar att de huvudsakliga strategierna lärarna anger att de använder sig av i NO-undervisningen för att stötta nyanlända elevers begreppsförståelse, är bildstöd och digitala medier, för att förklara olika begrepps innebörd. Ytterligare andra strategier som upptäcktes genom denna studie är: stöttning med hjälp av studiehandledaren, pedagogiska anpassningar (möjligheter och begränsningar till att använda förstaspråket/vardagliga språket), sociala anpassningar (känsla av trygghet), kooperativt arbete samt praktiskt arbete. Ett resultat som utmärkte sig utifrån studien är i vilken utsträckning nyanlända elever ges möjligheter att använda sitt förstaspråk i NO-undervisningen. Trots samtliga lärares medvetenhet om vikten av förstaspråkets användning i naturvetenskapsundervisningen för nyanlända elevers språkutveckling och begreppsförståelse, anger lärarna att kommunikationen på förstaspråket avtar och inte anses vara lika prioriterad så fort eleverna utvecklar ett fungerande svenskt språk. / <p>NO</p>

Ett övergripande examensmål för naturvetenskapsprogrammet är att eleverna ska utveckla ett naturvetenskapligt förhållningssätt enligt gällande läroplan. Detta innefattar ”förmåga till kritiskt tänkande, logiska resonemang, problemlösning och systematiska iakttagelser” (Lgy11). Öppna laborationer är en undervisningsform som syftar till utvecklandet av dessa förmågor och som därför rekommenderas av Skolverket. Men hur ser kemilärare på öppna laborationer och deras användbarhet i undervisningen? Vad använder de sig av för stöd och hjälp när de ska planera undervisning genom öppna laborationer utifrån läroplanen? Denna studie syftar till att ur ett läroplansteoretiskt perspektiv utforska gymnasielärares tankar kring hur det är att använda öppna laborationer I kemiundervisningen på gymnasiet. Tre lärare som vid studiens genomförande använde sig av öppna laborationer i sin undervisning intervjuades. Dessutom undersöktes två webbaserade kemilärarresurser med avseende på vilken typ av stöd gällande öppna laborationer de erbjöd, i vilken utsträckning och på vilket sätt. Studien visar på att lärarnas övergripande syfte med öppna laborationer var att få eleverna att tänka, vilket speglar hur öppna laborationer syftar till att ge elever möjlighet att utveckla ett naturvetenskapligt förhållningssätt. Vid planerande av öppna laborationer i undervisningen litar lärarna i studien huvudsakligen på egen beprövad erfarenhet. Dessutom pekar studien på att inte bara konkreta ramfaktorer, såsom undervisningstid och grupper inverkar på lärarnas planering, utan också det ”undervisningsklimat” som råder på skolan i allmänhet. / A main objective according to the Swedish national curriculum of the science program in upper secondary school is for the students to develop the ability of scientific reasoning. This includes the abilities of chritical thinking, logical reasoning, problemsolving and systematic observations. The objective of open laboratory practices (inquiry-based laboratory) teaching pedagogics is for the students to develop their scientific reasoning skills. Thus, such pedagogical methods are recommended by Skolverket. But what do teachers think about inquiry-based laboratory practices and its application in class? What kind of support do they have when, according to the curriculum, including inquiry-based laboratory practices in their chemistry classes? This study aims to explore teachers view on using inquiry-based laboratory practices in chemistry class, from a curriculum theory perspective. Three teachers, who were using inquiry laboratory pedagogics at the time of the study, were interviewed. Two online resourses for chemistry teachers were also investigated regarding what type of information and support they contained regarding inquiry-based laboratory teaching material. What type of material and to what extent was it available? This study shows that the teachers’ main goal with inquiry-based laboratory practices was to make the students think, mirroring how the pedagogic of inquiry-based laboratory practices aims to develop students scientific reasoning. Teachers mainly rely on their own experience when planning inquiry-based laboratory practices. Additionally, this study also suggests that not only framing factors such as time and group size influence on how teachers plan their open laboratory classes, also the teaching and learning climate of the school in general influences how the teachers open up the laboratory practices towards inquiry.