Syftet med studien är att undersöka hur F-3 lärare beskriver att de arbetar för att utveckla de matematiska förmågorna hos elever. Detta tog vi oss an genom att besvara följande forskningsfrågor: Hur beskriver lärare i F-3 att de arbetar för att ge elever möjlighet att utveckla de fem matematiska förmågorna? och Vilka utmaningar beskriver lärarna att de upplever i att ge eleverna möjlighet att utveckla de fem matematiska förmågorna? Vi har intervjuat åtta lärare från olika skolor, kommuner och årskurser för att besvara studiens forskningsfråga. Vi använde oss av en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Vi har valt att använda oss av de matematiska förmågorna som teoretiskt ramverk för att analysera studiens resultat. Resultatet visar att flera lärare beskriver att de fokuserar på arbete i läroboken för att utveckla de fem matematiska förmågorna. Resultatet visade också att lärarna upplever att det inte finns tillräckligt med förutsättningar och tid för att arbeta med alla förmågor. Det finns ambitioner hos lärare att nå alla elever för att utveckla förmågorna, däremot finns det utmaningar som gör det svårt och därför förblir det ibland ett önskemål. / The purpose of this study was to gain more knowledge of how primary school teachers work to develop pupils’ five mathematical competencies. We addressed the purpose by answering the following research questions: How do primary school teachers describe that they teach to give pupils the opportunity to develop the five mathematical competencies? and What challenges do primary school teachers describe that they experience in giving the pupils opportunities to develop the five mathematical competencies? We have interviewed eight teachers from different schools, municipalities and grades to answer our research question. We used a qualitative approach with semi structured interviews. We have chosen to use the mathematical competencies as a theoretical framework to analyze the results of the study. The result shows that many of the teachers describe that they focus on working in the mathematics textbook to develop pupils’ five mathematical competencies. The result also showed that the teachers experience that there are no prerequisites nor enough time to be able to work with all the competencies. There are ambitions among the teachers to reach all pupils to develop their competencies, however, there are challenges that makes it hard and so their ambitions sometimes remain as a wish.

Uppsala Municipality has, through previous projects, tried to communicate information about public bathing sites on a map by having employees manually look up temperature readings before posting them on Facebook. The projects have shown to be an inefficient use of resources. Therefore, a user-friendly website has been built to visualise relevant information on 21 public bathing sites in Uppsala Municipality. By having access to temperatures in the water and air at bathing sites on the website, citizens, and tourists can make a more informed decision on which public bathing site they should travel to. Conducted user tests for the website show that 71.6% would use it before visiting a bathing site, and further, 20.6%, may use it. To supply the website with data, we developed an API, specifically a public data API. / Uppsala Kommun har genom tidigare projekt försökt att förmedla information om offentliga badplatser på en karta med hjälp av anställda som manuellt läser av värden för att sedan publicera dessa på Facebook. Detta har visat sig vara en ineffektiv användning av resurser. Därför har en webbsida byggts som visualiserar relevant information om 21 offentliga badplatser i Uppsala Kommun på ett användarvänligt sätt. Med webbsidan kan medborgare eller turister ta ett mer informerat beslut och semestra inom kommunen genom att ha tillgång till temperaturen i vattnet och luften vid badplatser. Utförda användartester visar att 71.6% kan tänka sig använda webbsidan, och 20.6% kan kanske tänka sig använda webbsidan inför ett badbesök. För att tillhandahålla information till webbsidan har en API utvecklats, specifikt ett öppna data API.

The Witcher 3: Wild Hunt is one of the best selling open world video games in recent years. Thanks to the game’s popularity, other game designers might want to replicate its world design methods. In an interview from 2017, the game’s developers have explained that they have used a system called “the rule of 40 seconds” to ensure that the player stumbles upon something interesting every 40 seconds of exploration. In this research, the authors conducted a test to check how accurately the rule was implemented; they did this by analysing footage of gameplay from four different YouTube content creators, on two of the game’s maps. The research found that a Rule does exist, however, it is greatly influenced by playstyles and only accurate for certain players. It concludes that designers looking to implement the rule, can reliably do so, but they should take playing styles and player movement speed into consideration when testing their rule. / The Witcher 3: Wild Hunt är ett av de bäst säljande öppna världsspel de senaste åren. Tack vare spelets popularitet kanske andra speldesigners vill kopiera dess värld designmetoder. I en intervju från 2017 har spelets utvecklare förklarat att de har använt ett system som kallas ”regeln om 40 sekunder” för att säkerställa att spelaren snubblar på något intressant var fjärde sekund av utforskningen. I denna forskning genomförde författarna ett test för att kontrollera hur korrekt regeln implementerades; de gjorde det genom att analysera bilder från fyra olika innehållsskapare på YouTube på två av spelets kartor. Forskningen visade att det finns en regel, men den påverkas av spelstilar och är endast korrekt för vissa spelare. Det drar slutsatsen att designers som vill implementera regeln kan göra det på ett tillförlitligt sätt, men de bör ta hänsyn till spelstilar och spelarens rörelsehastighet när de testar deras regel.

The open world game The Witcher 3: Wild Hunt (2015) has been proven to follow a 40 second rule when placing points of interest for players to explore. The developers of the game said in an interview that the rule existed, and this was proven by a study made in 2021 by Cojanu and Jaber (2021). The 40 second rule means that whichever direction the player goes in, they will encounter a point of interest within 40 seconds. This study asks the question if Genshin Impact (2020) is following the 40 second rule. The researchers analyzed footage from four YouTube content creators to see if the rule was implemented in the game. It was found that Genshin Impact (2020) follows the 40 second rule since the points of interest were about 10 seconds apart. How the player decides to play the game slightly impacts the frequency of the points of interest and could be taken into account when testing the 40 seconds rule. It was found that points of interest found were more random at the start of the game and more intentionally found by the player later in the game. / Öppen världs spelet The Witcher 3: Wild Hunt (2015) har visat sig följa en 40 sekunders regel när det gäller placeringen av intressanta platser för spelare att utforska. Spelets utvecklare sa i en intervju att regeln fanns, och detta bevisades genom en studie utförd 2021 av Cojanu och Jaber (2021). Regeln innebär att oavsett vilken riktning spelaren går i så kommer de att stöta på en intressant plats inom 40 sekunder. Denna studie undersöker om Genshin Impact (2020) följer 40 sekunders regeln. Forskarna analyserade videomaterial från fyra YouTube innehållsskapare för att se om regeln implementerades i spelet. Det visades att Genshin Impact (2020) följer 40 sekunders regeln, eftersom de intressanta platserna låg ungefär 10 sekunder ifrån varandra. Hur spelaren väljer att spela spelet påverkar lite grann frekvensen av de intressanta platser och detta kan tas i beaktning när man testar 40 sekunders regeln. Det visade sig att de intressanta platserna var mer slumpmässiga i början av spelet och mer avsiktligt hittade av spelaren senare i spelet.

In this study, the aim has been to investigate how different educational materials in the nature science subjects are designed with the intention of how many and what types of laboratory activities the pupils will encounter to contextualize the abstract nature of science to develop their understanding of the content and working methods of science. In order for the pupils to have the opportunity to develop a scientific understanding, it is necessary that they have the opportunity to use their senses to interpret the text that is presented to them. Through various sensual, experimental, and practical activities, pupils can gain an understanding of the abstract phenomena, concepts, and explanatory models of natural science. In today's schools, there are many teachers who use educational materials as their point of departure when teaching science. Educational materials have an important role in science teaching, but depending on how the educational materials are designed, they provide different conditions for learning. In this study, the number of laboratory activities, that appear in different educational materials for science teaching, is investigated, as well as whether these laboratory activities are designed in terms of their degree of freedom and openness. The following questions have been addressed in order to achieve the purpose of the study: - How many laboratory activities can be found in the various educational materials?-  Are there more laboratory activities in any of the three nature-oriented subjects, biology, physics, or chemistry? - What types of laboratory activities do the pupils encounter in the educational materials and what degree of openness and freedom do they include? The investigation has been carried out through a qualitative and quantitative text and content analysis where various educational materials have been analyzed based on the context-based learning (CBL) theory and the theory of laboratory classification. The results of the qualitative and quantitative text and content analysis showed that certain educational materials give the pupils more opportunities to connect the scientific content to real experiences. The results also showed that some educational materials have a greater variety of different laboratory forms where the pupils have the opportunity to develop an understanding of the different working methods and content of the natural sciences. The conclusion that can be drawn after this study is therefore that it is important that teachers carefully review the various2educational materials to gain insight into their design. Through insight into the design of the educational materials, the teacher can then supplement the educational materials with, for example, laboratories of varying degrees of openness and freedom to give the pupils the opportunity to fulfill the goals in the curriculum.

Open and un-built spaces can be argued as creating holes and abruptions in the urban fabric, or contradictory, as being spaces for opportunities and spontaneity. In contemporary urban ideals of density, spaces as these are rarely planned. In previous paradigms of urban planning however, as during the modernist era, open spaces were more often intentionally introduced as urban elements. The study researches the neighbourhood of Bredäng as a distinct case of a modernist suburban area in Stockholm. Bredäng is characterised partly by its many open unbuilt spaces, which were planned as part of the then prevailing idea of urbanity where nature and open spaces were seen as providing a peaceful living environment in contrast to the hectic and unhealthy inner city. In the current planning ideal of Stockholm, the city is to become a coherent and dense urban environment, and a wish to ‘heal the wounds’ of, primarily, modernist planning, is stressed. Bredäng is placed between its historical ideals of modernism and contemporary ideals of densification and continuous urban landscapes, and in this meeting the open spaces will play a vital role. Through interview studies with planners, engineers and architects involved in current planning of Bredäng, as well as through analysis of planning documents and policies, the thesis examines the open spaces of Bredäng as fields for interaction between planning ideals. Three competing, but not mutually exclusive, strategic approaches emerges from the analysis of the contemporary planning of Bredäng. We categorise these approaches to the open spaces as; (1) Sustainable Bredäng in which open spaces are understood partly negative, as spaces without quality, hindering integration, and partly in positive terms as spaces for exploitation and densification. (2) Preserved Bredäng in which open spaces are romanticised as carriers of the historical legacy and seen as important to preserve. (3) Polished Bredäng in which the open spaces are perceived as positive for the marketing of the identity of Bredäng but also as unwanted, unsafe and empty elements. Regardless approach, the open spaces are seen as in need of definition, as urban parks, as cultural heritage or as transformed into vibrant spaces for street life. Hence, to be undefined and undisciplined is not a viable alternative within a contemporary urban context. A historical comparison can be made - if the land where Bredäng was planned can be seen as a tabula rasa for new visions, the small scale open spaces now becomes a tabula rasa for contemporary urban thought on which ideas a nd visions can be pictured. / I den här uppsatsen undersöks öppna och icke exploaterade ytor i Stockholms ytterstadsmiljö. Dessa ytor beskrivs i vissa sammanhang som negativa hålrum och som icke-urbana, medan andra argument snarare håller fram den tomma ytans potential som plats för kreativitet och stadsutveckling. I samtida stadsideal av täthet och funktionsblandning är öppna ytor sällan medvetet planerade, och ses inte heller som självklara element att bevara. Detta till skillnad från tidigare planideal där den tomma ytan gavs en annat funktion och därmed tilläts ta plats i stadsbilden. Ett sådant ideal där den öppna ytan medvetet skapades som del av det urbana återfinns hos modernismens planeringsideal. Frågan om den öppna ytans vara eller icke vara kan även ses som signifikativ för en vidare debatt om vilket stadsideal som eftersträvas i och med att det sätter gränser för i vilken miljö och på vilka villkor som det urbana livet ska levas. Denna uppsats tar sig an stadsdelen Bredäng i södra Stockholm som ett fall av en välbevarad modernistisk stadsmiljö där den öppna ytan ges stor vikt och plats i stadsmiljön. Bredängs öppna ytor ses i uppsatsen som spår av ett stadsideal där grönytor, natur och luftiga typologier sågs som ett positivt alternativ till den täta innerstadens osanitära och hektiska liv. I samtida planering av Stockholm framhålls dock en vilja att ‘läka såren’ som uppkom ur en modernistisk planering, samt ett fokus på förtätning och utveckling av modernismens stadsmiljöer. Bredäng placeras därmed i ett tydligt möte mellan två olika stadsideal, och i detta möte erhåller de öppna ytorna en central roll. Genom intervjuer med aktiva planerare, ingenjörer och arkitekter, samt genom dokumentstudier av planeringsoch visionsdokument, utforskar uppsatsen Bredängs öppna ytor som platser för interaktion mellan stads- och planeringsideal. I analysen av det empiriska materialet framkommer tre parallella planeringsstrategier i den pågående utvecklingen av Bredäng. Dessa strategier bär med sig tre olika förståelser av Bredängs öppna platser, som även visar på tre olika visioner av det framtida urbana livet i Bredäng. Strategierna kan kategoriseras som; (1) Hållbara Bredäng där de öppna platserna förstås delvis negativt som icke-kvalitativa ytor som hindrar möten och integration, men även positivt som ytor som möjliggör exploatering och förtätning; (2) Bevarade Bredäng där ytorna romantiseras som bärare av ett historiskt kulturarv och därigenom hålls fram som viktiga att bevara; samt (3) Polerade Bredäng där de öppna ytorna ses delvis som negativa element som skapar upplevelse av osäkerhet, men även som potentiella element i skapandet av en ny positiv identitet och i en vidare marknadsföring av området. Oavsett strategi så förstås de öppna ytorna som att vara i behov av tydligare definition - som urbana parker, som kulturminnen eller som ytor att omvandla till plats för levande gatuliv. Följaktligen uppfattas odefinierade och tvetydiga ytor som svåra att bevara i den samtida urbana kontexten. Den öppna ytan kan här beskrivas som en tabula rasa där nutida stadsideal kan visualiseras och prövas.

This thesis explores the role of open online educational resources as a tool for building longterm capacity for Sustainable Development planning. The focus is on energy and climate mitigation related to SDG 7 and 13. In particular the thesis explores medium to long term energy systems analysis and modelling - a critical activity for energy infrastructure development. An open teaching kit and online course for the Open Source energy Modelling System (OSeMOSYS) is presented. The OSeMOSYS teaching kit is derived from training and teaching experience on the use of the tool by the OpTIMUS community of practice and its partners. Several international organisations and consortium have long experience in carrying out capacity building initiatives and programmes in energy systems analysis and modelling across the globe. Yet, knowledge transfer, dissemination and application of newly learned tools are not as effective as they might be. Enabling conditions for sustained, effective and contentflexible long-term capacity building and teaching in energy systems analysis is necessary. Yet few accessible resources exist. Availability and access to open educational materials can contribute to the development of solid and long-term capacity, particularly in developing country contexts, which often rely on international support for such activities. The OSeMOSYS open educational resources, including the online course presented in this thesis, provide a ready-made example of an energy systems analysis course that can be directly deployed at higher education levels and in-house capacity building initiatives. Its open nature promotes and facilitates the development of a network of practitioners who can contribute back to the community. Users have the option of contributing to, using and reconfiguring materials and course examples of varying levels and specifics. These can then be shared and taken up by the community of practice. / Detta examensarbete utforskar rollen av öppet tillgängliga onlinebaserade material för inlärning och utlärning som ett verktyg för långvarande kunskap för hållbar utveckling och energiplanering. Fokuserande på energi och minskad klimatpåverkan i relation till hållbarhetsmålen 7 och 13. Mer specifikt utforskar examensarbetet medium till långvarig energisystemsanalys och energimodellering – en nyckelaktivitet för energiinfrastrukturutveckling. Ett öppet utlärnings-kit och onlinekurs för det öppna energimodelleringssystemet OSeMOSYS presenteras. OSeMOSYS utlärnings-kit är framtaget med hjälp av tidigare erfarenheter i utlärning av verktyget utfört av OpTIMUS Community of practice och partners. Flera internationella organisationer och konsortium har lång erfarenhet av att utföra kapacitetsuppbyggnads initiativ och program i energisystemsanalys och energimodellering världen över. Trots detta är kunskapsöverföring, spridning och applicering av nyligen inlärda verktyg inte lika effektiva som de kunnat vara. Att möjliggöra varaktig, effektiv och kontentflexibel långvarig kapacitetsuppbyggnad och utlärning av energisystemsanalys är nödvändigt. Tillgång och tillgänglighet till öppna pedagogiska material kan bidra till utvecklingen av hållbar långvarig kunskap, speciellt i ett utvecklingsland-perspektiv, vilka ofta är beroende av stöd från internationella organisationer för liknande aktiviteter. OSeMOSYS öppna pedagogiska resurser, inkluderande en onlinekurs presenterad i detta examensarbete, bidrar med ett färdigt exempel av en kurs i energisystemsanalys som är direkt applicerbar i högre utbildningsnivåer och landspecifika kapacitetsuppbyggnadsinitiativ. Dess öppna natur främjar och underlättar utvecklingen av ett nätverk av utövare vilka kan bidra tillbaka till samhället. Användare har möjlighet att bidra till, använda och ändra material och kursexempel i varierande svårighetsnivå och specifikt ämne. Dessa kan sedan spridas och tas upp av nätverket av användare för ytterligare samhällsnytta.

Denna studies syfte är att ge djupgående kunskap om en lågstadieläraresuppfattningar om och användning av kunskapsreproducerande och kunskapsutforskande samtal i svenskundervisning. Studien har en teoretisk utgångspunkt i fenomenologi och är utformad som en fallstudie med tre klassrumsobservationer i årskurs 1 och en uppföljande intervju med klassläraren. Den insamlade datan har analyserats med en innehållsanalys som sorterat materialet i kategorier och underkategorier. Resultatet är att läraren inte benämner begreppen som kunskapsreproducerande och kunskapsutforskande samtal men använder och anpassar samtalen till sin undervisning efter hur gruppdynamiken i klassen fungerar. Vidare framkommer att det kollegiala samarbetet är viktigt för planeringen av klassrumssamtalen. När läraren reflekterade över de observerade lektionerna framkom det att hon var nöjd med att blanda samtalstyperna med såväl slutna som öppna frågor och att hon kunde styra lektionerna med valet av samtal. Hon hade planerat lektionerna så att eleverna skulle ta det största talutrymmet, vilket observationerna visade stämde.

The Swedish water sector faces many challenges in terms of climate change, worn out facilities and distribution systems as many of them were built in the 50-, 60- and 70s, but also increased cyber security concerns. Collaborations between different actors are therefore required to address these challenges. This thesis work's purpose is to examine the opportunities a collaboration between water treatment plants could bring for the water sector to achieve a more sustainable drinking water production. The purpose is also to examine the most efficient way to establish a collaboration between them through digital means. A workshop and several interviews with representatives from different water treatment plants were conducted to gather information on possibilities of data/information sharing between them, but also to make a security classification of data/information generated at the water treatment plants. The representatives included process engineers, process technicians, security associates and an associate at Svenskt vatten, an interest organization for the water sector. The result showed that data/information sharing is already taking place in the sector under limited conditions. Smaller VA organizations have more challenges due to lack of skilled workers, partners and time. It is difficult for many in the sector to know where to turn to when in need of help, particularly for smaller VA organizations who usually are the ones with fewer contact networks. It is not to say that only smaller VA organizations are affected but they are more likely to lack contact with other water organizations. The majority of water treatment plants agree on that data/information on treatment processes would be allowed to share under limited conditions. The information classification is a matter for each plant due to different security realities which determines the information classification. This makes it difficult to decide on what parameters could be shared by every water treatment plant. This needs to be investigated further in order to determine what data/information could be shared by most water treatment plants on a platform. Most participants thought that a platform of some kind would be the best solution to simplify data/information sharing between water treatment plants. The suggested platform is a good start for making contacts between water treatment plants and has the potential to enable storage and sharing of data/information in the future. / Den svenska VA sektorn står inför många utmaningar så som klimatförändringar, slitna anläggningar och distributionsnät då många av dem byggdes under 50-, 60- och 70-talet. Även oron kring cybersäkerheten ökar. Samarbeten mellan olika aktörer krävs för att lösa dessa utmaningar. Syftet med examensarbetet är att undersöka de möjligheter som samarbeten mellan vattenverk skulle medföra för att nå en mer hållbar dricksvattenproduktion. Syftet är också att undersöka det mest effektiva sättet att få till ett samarbete mellan vattenverken med digitala medel. En workshop och flertalet intervjuer genomfördes med olika representanter från vattenverk för att samla information om möjligheten med att dela data/information mellan dem. Men också för att göra en säkerhetsklassning av data/information som genereras på vattenverken. Representanterna inkluderade processingenjörer, processtekniker, säkerhetsansvariga samt en medarbetare från Svenskt vatten, en intresseorganisation för vattensektorn. Resultatet visade att delning av data/information redan sker inom sektorn, dock under begränsade former. Mindre VA organisationer har fler utmaningar på grund av brist på anställda med rätt kompetens, samarbetspartners och tid. Många inom sektorn har utmaningar när det kommer till att söka och få hjälp, särskilt för de mindre VA organisationerna som vanligtvis har färre kontakter. Men de är inte bara de små som är påverkade av detta problem, men det är vanligare att de inte har kontakter med andra VA organisationer. De flesta vattenverken ansåg att data/information från reningssteg skulle vara möjligt att dela under begränsade former. Informationssäkerhetsklassning är en enskild fråga för varje vattenverk som baseras på de hot som varje vattenverk står inför. Detta medför att det är svårt att bestämma vilken data/information som kan delas av varje vattenverk. Detta område behöver vidare utredas innan ett beslut kan fattas om vilken data/information alla vattenverk ska dela på en plattform. De flesta deltagarna tyckte att en plattform av något slag skulle vara lösningen för att förenkla delning av data/information mellan vattenverken. Den föreslagna plattformen är en bra start för vattenverk att skapa kontakter och har potentialen att möjliggöra lagring och delning av data/information i framtiden.

Problembakgrund: Covid-19 innebar att många företag blev tvingade till att införa arbete på distans. Kontorslandskapen ekade tomma och många chefer stod inför en stor utmaning – att leda på distans. Denna förändring gjorde att medarbetare fick upp ögonen för att styra över sin egen tid, och många anställda uppskattar att fortfarande få jobba på distans. Detta innebär att företag idag står vid ett vägskäl om vilket arbetssätt som ska gälla. Hybridmodell är det nya arbetssättet som kombinerar arbete på plats och på distans. Ledarskapet sätts återigen på prov, för att hitta nya strategier och metoder för att leda i två arbetsmiljöer parallellt med varandra. Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för chefers ledarskap i en hybrid arbetsmiljö, och lyfta strategier i hur de kan balansera medarbetarnas behov med företagets intressen. Genom att undersöka hur pandemin har påverkat ledarskapet och medarbetarskapet, i avseende på tvingande distansarbete och vägen tillbaka till kontoret. Avsikten är att studien ska bidra med ny kunskap inom området ledarskap i relation till hybridarbete, genom att lyfta chefers erfarenheter och upplevelser med ledarskap i distans-och hybrid arbetsmiljö. Metod: Fallstudie Volvo cars, på plats, distans och hybrid. Kvalitativ metod, semistrukturerad intervju med fem chefer. Kvantitativ metod, enkät som besvarats av 28 medarbetare som ingår i chefernas team. Slutsats: Möjligheter med hybrid är att det kan vara en bra kompromiss mellan företag och medarbetare. Exempelvis om medarbetare upplever arbetsmiljön på arbetsplatsen som ett hinder för fokus och effektivitet med vissa arbetsuppgifter, medan de upplever att arbetsmiljön på arbetsplatsen gynnar samarbete och problemlösning. Detta visar studiens enkätundersökning. Det är också ett bra alternativ för att möta medarbetarnas behov av flexibilitet och mindre stress i vardagen. Att erbjuda flexibilitet anses attraktivt på arbetsmarknaden och att erbjuda det kan vara gynnsamt för företaget. Utmaning med en hybrid arbetsmodell är att det ställer höga krav på chefer. Intervjuer med chefer indikerar att förutsättningen för att det ska fungera är att ledare anammar ett situationsanpassat ledarskap och skapar strategier för att hantera flexibilitet. Dock finns det nyckelfaktorer som är avgörande för lyckat resultat: kommunikation, relationer, förtroende och socialt stöd. / Background: Covid-19 meant that many companies were forced to introduce remote work. The office landscape echoed empty, and many managers faced a major challenge - leading remotely. This change meant that employees began to realize the benefit of managing their own time, and many employees appreciate continuing to work remotely. This means that companies today are at a crossroad regarding which way of working will prevail. The hybrid model is the new way of working that combines on-site and remote work. Leadership is once again put to the test to find new strategies and methods to lead in two work environments simultaneously. Purpose: The purpose of the study is to gain an understanding of managers' leadership in a hybrid work environment and to highlight strategies in how they can balance the needs of employees with the interests of the company. By examining how the pandemic has affected leadership and employee behavior, regarding the forced remote work and the path back to the office. The intention is that the study will provide new knowledge in the area of leadership in relation to hybrid work, by highlighting managers' experiences and perceptions of leadership in remote and hybrid work environments. Method: Case study of Volvo cars, on-site, remote, and hybrid. Qualitative method, semi-structured interview with five managers. Quantitative method, a questionnaire answered by 28 employees who are part of the managers' teams. Conclusion: The opportunities with hybrid are that it can be a good compromise between companies and employees. For example, if employees experience the work environment at the workplace as an obstacle to focus and efficiency with certain tasks, while they feel that the work environment at the workplace promotes collaboration and problem-solving. This is shown by the study's questionnaire survey. It is also a good option to meet employees' needs for flexibility and less stress in everyday life. Offering flexibility is considered attractive in the labor market, and offering it can be beneficial for the company. The challenge with a hybrid work model is that it places high demands on managers. Interviews with managers indicate that the prerequisite for it to work is that leaders adopt situationally adapted leadership and create strategies to manage flexibility. However, there are key factors that are crucial for successful results: Communication, relationships, trust and social support.