No description available.

El objetivo del presente estudio es analizar las estrategias utilizadas en la traducción española de la novela sueca Descansa en paz, escrita por John Ajvide Lindqvist y traducida al español por Gemma Pecharromán. Nuestro propósito ha sido indagar sobre cuál es la estrategia más empleada entre las estrategias de la categorización de Svane (2002). El estudio se realizó investigando cuatro categorías distintas de la tabla de Paula Igareda (2011): comparaciones, topónimos y lugares, alusiones, y líricas y poemas. También se ha investigado la relación entre las categorías y las estrategias de traducción más empleadas. Finalmente hemos investigado si las categorías analizadas tienen una inclinación hacia la extranjerización o la domesticación, según las teorías de Venuti (1995) y García Yebra (1982). El resultado muestra que la estrategia de traducción más empleada es la traducción directa, la que constituye el 55,8% de los ejemplos. Los datos obtenidos incluso indican que hay una diferencia entre las estrategias más empleadas, dependiendo de la categoría. También muestran que las categorías analizadas tienen una inclinación hacia la extranjerización.

Syftet med denna uppsats är att beskriva vilka strategier översättaren Carl G. Martinsson använt sig av vid översättningen av kulturspecifika fenomen (Extralinguistic Cultural References, ECR) från persiska till svenska i novellsamlingen Getingboet och nitton andra noveller från Iran (Martinsson, 1983), samt redogöra för huruvida Martinssons översättningar varit källspråksorienterade eller målspråksorienterade. Klassificeringen av översättningsstrategier har baserats på Jan Pedersens modell (2007). Analysen visar att strategierna bevarande och generalisering använts i en majoritet av fallen, och att de kulturspecifika fenomenen varken översatts särskilt källspråks- eller målspråksorienterat. / The aim of this thesis is to describe the strategies used by the translator Carl G. Martinsson when translating Extralinguistic Cultural References (ECRs) from Persian to Swedish in the short story collection Getingboet och nitton andra noveller från Iran (Martinsson, 1983), as well as to present whether Martinsson’s translations are source language oriented or target language oriented. The classification of the translation strategies is based on Jan Pedersen’s model (2007). The analysis shows that the strategies retention and generalization were employed for a majority of the cases, and that the translation of the ECRs was neither source language oriented nor target language oriented.

Översättningsforskning är ett relativt nytt forskningsområde (Stålhammar 2015:7–8). Amerikanska sitcomsserier är ett vanligt förekommande audiovisuellt medium i det svenska samhället. Till sitcomsserierna följer därmed undertextöversättning för att innehållet ska vara tillgängligt för den svenska publiken. Genom en kvalitativ undersökning kan vi urskilja de problem som kan uppstå vid översättning och vilka strategier som används för att genomföra översättningen. Materialet som används i den här uppsatsen består av tre olika sitcomsserier – How I Met Your Mother, Vänner (Friends) och Skål (Cheers) – och analysen utgår från fem godtyckligt valda avsnitt från varje serie. Resultatet visar exempel ur serierna där översättningsproblem förekommer. Vi har kategoriserat översättningsproblemen i åtta kategorier. I resultatet redovisas även olika översättningsstrategier som använts för att kringgå överssättningsproblemen. Slutsatsen är att alla tre serier innehåller Jan Pedersens översättningsstrategier (2007:127) och Rune Ingos tre kategorier av textkomprimering (Ingo 2007:284–294). Slutsatsen är även att det finns överssättningsproblem som kan lösas med strategierna men även några problem där semantik, struktur, stilistik eller innehåll försvinner i översättningen.

Målet med denna uppsats är att undersöka vilka strategier som tre svenska myndigheter använder vid översättning av femton systematiskt utvalda termer, från svenska till spanska och franska. Arbetet grundar sig därtill i Niskas och Frøilis (1992) sex strategier för termöversättning, anpassade för detta arbetes praktiska tillämpning: direkt/ungefärlig motsvarighet; översättningslån; parafrasering; direktlån; nybildning; och översättningsdubblett. Därutöver ställs hypotesen att antalet rotmorfem i en term inverkar på vilken strategi som används för dess översättning. Resultaten visar att fem av Niskas och Frøilis strategier, närmare bestämt alla utom nybildning, används för termöversättningarna. De totala resultaten avslöjar att den största andelen av dem använder direkt/ungefärlig motsvarighet, följt av översättningslån och parafrasering som har ungefär jämnstora andelar, vartefter översättningsdubblett och direktlån har betydligt mindre andelar, varav den förras är större än den senares. Hypotesen visar sig inte kunna bekräftas. Vad beträffar värdet av resultaten poängteras att variation i översättningsstrategier försvårar förståelsen av de spanska och franska måltexterna, vilket i sin tur motverkar det enkla, vårdade och begripliga språk i myndigheters kommunikation som svensk lagstiftning strävar efter.

Syftet med uppsatsen är att analysera och jämföra den engelska och tjeckiska översättningen av Stieg Larssons kriminalroman Män som hatar kvinnor och undersöka hur svenska kulturspecifika referenser har hanterats  och om de överatta texterna blev domesticerade (målspråksorienterade) eller exotiserade (källspråksorienterade). Detta undersöks genom att kategorisera de svenska kulturspecifika referenser som finns i boken och genom att kartlägga de översättningstekniker som översättarna använt sig av vid översättningen samt genom att utföra en statistisk analys av översättningsteknikernas fördelning i texterna. Eftersom vissa översättningstekniker bidrar till att den översatta texten blir domesticerad och vissa till att den blir exotiserad borde denna analys tydligt visa vilken global översättningsstrategi, d.v.s. domesticering eller exotisering, som tillämpats på båda måltexterna. Resultatet visar att det finns 306 svenska kulturspecifika referenser i boken Män som hatar kvinnor. Dessa har kategoriserats i kategorierna Geografiska namn; Personnamn; Institutioner, företag och organisationer; Mat och dryck; Politiska begrepp; Tidningar och TV; Högtider; Fordon och Övrigt. Dessa kulturspecifika referenser har översatts med hjälp av följande översättningstekniker: bevarande, förtydligande, direkt översättning,  etablerad motsvarighet, generalisering, kulturell motsvarighet och utelämnande. Kategorierna och översättningsteknikerna förklaras samt exempel på varje tas upp i uppsatsen. Den statistiska analysen av översättningsteknikerna har visat att de översatta texterna har blivit starkt exotiserade, d.v.s. källspråksorienterade. 80% av kulturspecifika referenser i målspråket tjeckiska har översatts på ett exoticerande sätt medan i målspråket engelska är det 89%. En stark exotisering av den översatta texten kan å ena sidan resultera i att texten blir svårläst, å andra sidan framhävs den främmande kulturen (den svenska kulturen i detta fall) och det kan vara en av anledningar till att svenska kriminalromaner har blivit så populära i hela världen.

The present paper treats translation difficulties arising from the translation of a political biography from Spanish into Swedish. More specifically it deals with the translation of cultural and dialectal aspects typical of the Andean region. Parting from the 18 translation strategies defined by Amparo Hurtado Albir (2001) it studies the application and frequency of said strategies when translating cultural references. The aspects treated were divided into cultural and dialectal aspects, with the first category being divided into three subcategories: the Andean culture, geographical references, and other cultural references. The conclusions were that the strategy most frequently applied was that which Hurtado Albir (2001) calls a mplificación, meaning that information is added to the target text to explain phenomena unknown in the target culture. This strategy was often accompanied by a préstamo, that is, a loan of the source language word into the target text. In the translation of dialect the main tendency found was that of a neutralization of the non standard language.

I denna studie undersöker jag de svenska och engelska översättningarna av Bonjour tristesse av Françoise Sagan från 1954 och av Le chapeau de Mitterand av Antoine Laurain från 2012 och hur adekvans- eller acceptansinriktade de är (Toury, 1978/1995; Lindqvist 2005). Jag undersöker vilka översättningsstrategier som använts för att översätta abstrakta substantiv och kulturspecifika begrepp med hjälp av Vinay och Darbelnets (1958) och Pedersens (2007) teorier för att urskilja eventuella tendenser och mönster. Slutligen undersöker jag om resultaten kan säga något om de svenska respektive brittiska litterära systemens öppenhet på 2010-talet jämfört med 1950-talet. Resultaten visar att översättningarna av Le chapeau de Mitterand är adekvansinriktade vad gäller båda variablerna medan översättningarna av Bonjour tristesse är adekvansinriktade men vad gäller kulturspecifika begrepp mer acceptansinriktade. Den engelska översättningen från 1950-talet är mindre adekvansinriktad än den från 2010-talet. Det kan vara så att det brittiska litterära systemet har blivit mer öppet och att det svenska systemet fortsätter att vara öppet och att detta påverkat översättarnas översättningsstrategier men den slutsatsen går inte att dra baserat på mitt material och min metod. / In this paper I examine the Swedish and English translations of Bonjour tristesse by Françoise Sagan from 1954 and of Le chapeau de Mitterand by Antoine Laurain from 2012 and if they are acceptable or adequate in Toury’s (1978/1995) terms. Based on the theories of Vinay and Darbelnet (1958) and Pedersen (2007)  I examine the strategies of translation that are used by the translators to identify patterns. With the results in hand I analyse if they show signs of openness of the Swedish and British literary system in the 1950s and 2010s. I found that the translations of Le chapeau de Mitterand are adequate based on both variables whereas the translations of Bonjour tristesse are both adequate and acceptable, but still more adequate then the latter. It may be the case that the British system has become more open with time and that the Swedish one remains open and that this has affected the translators strategies, but based on my material and method this conclusion cannot be drawn.

<p>Uppsatsen behandlar översättningen av de fem första kapitlen i <em>Rapt à Bamako</em>, som är ett autentiskt översättningsuppdrag och som kommer att publiceras av Bokförlaget Trasten under hösten 2010. En översättningsprincip för det aktuella uppdraget har bestämts utifrån översättningens förutsättningar, bestående av teoretisk bakgrund, måltextens syfte och kontext, genomgång av referenstexter samt en stilstudie av källtexten. Det framkommer att den kontextuella och lexikala nivån var de som gav upphov till mest svårigheter under översättningsarbetet, men att en stor del av de problematiska översättningsfrågorna kunde lösas med hjälp av översättningsprincipen i fråga.</p> / <p>The study deals with the translation of the five first chapters of <em>Rapt à Bamako, </em>an authentic translation assignment which will be published by Bokförlaget Trasten during fall of 2010. Based on relevant theoretical considerations, the purpose and context of the source text, a survey of parallel texts and finally a style analysis, a translation strategy for the task was formulated. The contextual and lexical levels of the translation turned out to be the most problematic ones, but the solution to the problem could often be found in the translation strategy.</p>

Denna uppsats ämnar göra ett nedslag i svensk teateröversättning för den svenska teaterscenen. Teateröversättning är ett relativt outforskat forskningsfält generellt, men i synnerhet råder det en avsaknad av studier som fokuserar på svenska teateröversättningar. I detta syfte har undersökningen valt att analysera William Shakespeares, Hamlet, genom att analysera ett urval av svenska Hamletuppsättningar och tillhörande metatexter återskapas de strategier och normer som översättaren inkorporerar vid nyöversättning från den engelska källtexten till den svenska måltexten. Tre spelversioner av Hamlet från produktioner i Dramatens regi åren 1974 i översättning av Allan Bergstrand, 1986 i översättning av Britt G. Hallqvist och 2008 i översättning av Ulf Peter Hallberg utgör studiens material. Vidare har en variabelanalys genomförts där variablerna strykning, textindelning, pronominalbruk och bildspråk analyserats, både på makrotextuell nivå och mikrotextuell nivå. Resultatet visar att spelversionerna skiljer sig något åt när det kommer till strategier och textuella normer. Hamlet från 1974 tenderar att vara mer adekvansinriktad medan Hamlet från 1986 och 2008 tenderar att vara mer acceptansinriktade. Studien fann även att ingen av de undersökta spelversionerna lever upp till rådande normer när det kommer till mottagande. / This thesis seeks to touch upon Swedish theatre translations produced for the Swedish stage. Theatre translation is generally an relatively unchartered field, but there is particularly a lack of studies focused on Swedish theatre translation. For this reason this thesis has chosen to analyse William Shakespeare’s Hamlet. By analysing a selection of Hamlet productions and corresponding metatexts this thesis recreates strategies and norms incorporated in a retranslation of the English source text into a Swedish target text.Three stage versions of Hamlet, all productions of Dramaten from the years 1974, translated by Allan Bergstrand, 1986, translated by Britt G. Hallqvist, and 2008, translated by Ulf Peter Hallberg, were selected for this purpose. In addition, the following variables where investigated: reduction, textual structure, pronouns and imagery. This analysis was conducted both on a macro texual level and a micro textual level. The study shows that the stage version of Hamlet 1974 tends to be more adequate while the stage versions from 1986 and 2008 tend to be more acceptable when it comes to strategies. The thesis also found that none of the investigated stage versions fulfilled the expectancy norms of the audience.