Detta projekt undersöker konstruktionsmöjligheterna för ett nivellerande vinschsystem till ett vågkraftverk. Kedjekonstruktionen till detta vinschsystem består av länkar med låg tolerans för vrid- och skjuvspänningar och har begränsad böjlighet vilket innebär att vinschsystemet behöver kunna vinkelkompensera för att kedjan inte ska brista. Initialt togs flera koncept fram genom att utvärdera en kravspecifikation och se vilka problem som fanns. Dessa konceptförslag modellerades sedan i Solid Edge och en ny utvärdering gjordes där förslagen utvärderades med avseende på komplexitet, vinkelstyrning, servicebarhet och energiåtgång från styrsystemen. Det förslag som var mest lovande utifrån denna utvärdering består av en vagga i vilken vinschtrumman är upphängd. Lutningen av denna vagga kan styras av två motorer och rotationsrörelsen styrs av ett rälssystem med boggier. Detta förslag vidareutvecklades sedan med hjälp av ANSYS Workbench för att göra konstruktionen lättare, undersöka utmattningsproblem samt se var spänningskoncentrationer uppstår. Från denna analys togs kravprofiler fram för ett antal komponenter som konstruktionen kräver för att kunna drivas. Vidare analys av växel, motor, lager samt energiåtgång kommer krävas för att utvärdera om hurvida konstruktionen är lönsam att bygga. / This project examines the design possiblilites for a self-leveling winch system for a wave power converter. The chain design for this winch consists of links with limited resistance to torsional shear and bending shear stress and with limited bending capabilities, which requires the winch construction to be able to compensate for angular changes to prevent the chain from breaking. Initially several designs were made by evaluating a specification of requirements and by examining the problems facing a winch based wave power converter. These designs were modelled in Solid Edge and evaluated based on complexity, angular steering, servicability and energy requirements for the control systems. The most promising of these designs is composed of a cradle in which the winch drum is mounted. The inclination of the cradle is controlled by electric motors and the rotation is controlled by a rail system with boggies. The design was then further improved upon by utilising ANSYS Workbench to decrease the mass of the design, examining problems related to fatigue failure, and studying stress concentrations. Based on this analysis a set of requirements were specified for a number of key components required for controlling the winch system. Further analysis of the transmission, motor, bearings and energy requirements for the control systems will be needed to evaluate wether the design is profitable to build.

Sverige har generellt god tillgång till vatten, dock varierar vattentillgången och vattenanvändningen inom olika områden runtom i landet och lokala vattenbrister kan förekomma. Vattenbristen drabbar i första hand befolkning med enskild vattenförsörjning som får dricksvatten från enskilda vattentäkter, vanligen grundvattenbrunnar. Vid Sveriges kustområden och skärgårdsöar, där grundvattennivåer sjunker samtidigt som saltvatteninträngningar drabbar allt fler brunnar, aktualiseras avsaltning av havsvatten som en möjlig lösning för potentiell dricksvattenförsörjning. Antalet småskaliga avsaltningsanläggningar ökar men exakt antal förblir okänt. Detta beror på att anläggningar som producerar mindre än 10m3/dygn och inte används inom livsmedel eller offentlig verksamhet inte är anmälningspliktiga. Detta examensarbete grundar sig i en litteratur- och enkätstudie som syftar till att sammanställa kunskapsläget kring avsaltningstekniker för saltvatten samt de juridiska och organisatoriska aspekter som kan påverka implementering av avsaltningsanläggningar förprivat bruk i Sverige. Dessutom presenteras en marknadsöversikt över 6 ledande avsaltningsleverantörer samt en exempelsamling över 3 avsaltningsanläggningar som finns runt om i Stockholms län. Resultaten visar att membranbaserad avsaltning är den mest energieffektiva metoden för saltavskiljning. Membrantekniken omvänd osmos används för småskalig avsaltning av havsvatten i Sverige och på den svenska marknaden återfinns en rad olika teknikleverantörer och återförsäljare som specialiserar sig på avsaltning. Över 5500 småskaliga avsaltningsanläggningar kunde identifieras som sålda i Stockholm skärgård, dock uppskattas det totala antalet avsaltningsanläggningar i bruk vara betydligt högre. Resultaten visar även att svenska kommuner har dålig kunskap om avsaltning. Småskaliga avsaltningsanläggningar som används för enskild vattenförsörjning faller inte under anmälnings- eller tillståndsplikt utifrån kapitel 11 Miljöbalken. Detta medför att kommuner saknar kunskap om icke-anmälningspliktiga avsaltningsanläggningar som finns i bruk inom kommunen. Den rådande kunskapsbristen leder till svårigheter vid bedömning av avsaltningslämplighet för enskild vattenförsörjning vid bygglovsansökningar och kustkommuner efterfrågar tydlig vägledning från nationella myndigheter. Slutsatsen är att i dagsläget finns ett stort behov av kunskapshöjande insatser kring avsaltning och ett nationellt samarbete krävs i syfte att ta fram en samlad bedömning och standardiserad hantering av frågor om avsaltning för enskild vattenförsörjning. Kustkommuner bör även vidta åtgärder för att öka kunskap om de avsaltningsanläggningar som finns i bruk inom kommunen i syfte att bedöma vattenkvaliteten vid dessa anläggningar och säkerställa att miljöbalkens föreskrifter om hälsoskydd uppfylls. / Sweden generally has good access to water. However, water supply and water use vary in different areas around the country and local water scarcity may occur. The water scarcity primarily affects households with individual water supply who receive drinking water from individual water sources, usually groundwater wells. At Sweden’s coastal areas and archipelago islands, where groundwater levels are decreasing at the same time as saltwater intrusion is affecting more and more wells, desalination of seawater is being brought up as a possible solution for potential drinking water supply. The number of small-scale desalination plants is increasing, but the exact number remains unknown. This thesis is based on a literature and questionnaire study which aims to compile the state of knowledge about desalination techniques for salt water and the legal and organizational aspects that may affect the implementation of desalination plants for private use in Sweden. In addition, a market overview of 6 leading desalination suppliers and a collection of examples of 3 desalination plants located around Stockholm County is presented. The results show that membrane-based desalination is the most energy-efficient method for salt separation. The membrane technology, reverse osmosis, is used for small-scale desalination of seawater in Sweden, and on the Swedish market there are a number of different technology suppliers and retailers that specialize in desalination. More than 5,500 small-scale desalination plants could be identified as sold in the Stockholm archipelago, however, the total number of desalination plants in use is estimated to be significantly higher. The results also show that Swedish municipalities have lacking knowledge of desalination. Small-scale desalination plants used for individual water supply do not fall under the notification or permit requirement based on Chapter 11 of the Environmental Code. This means that municipalities lack knowledge about non-notifiable desalination plants that are in use within the municipality. The current lack of knowledge leads to difficulties in assessing the desalination suitability for individual water supply in building permit applications and coastal municipalities require clear guidance from national authorities. In conclusion, currently there is a great need for knowledge-enhancing initiatives regarding desalination and national cooperation is required in order to produce an overall assessment and standardized handling of issues concerning desalination for individual water supply. Coastal municipalities should also take measures to increase knowledge about the desalination plants in use within the municipality in order to assess the water quality from these facilities and ensure that the Environmental Code's regulations on health protection are complied with.

En av de största utmaningarna i dagens samhälle är att säkerställa hållbar utveckling, vilket ingick i FN:s sjunde milleniemål med måldatum 2015. Östersjön är ett särskilt känsligt innanhav med en hotad biologisk mångfald och en utbredd övergödningsproblematik. År 2001 gav Helcom, en samarbetsorganisation för alla Östersjöländer, rekommendationen att införa ett förbud mot utsläpp av toalettavfall från fritidsbåtar som ett steg i att begränsa tillförseln av näringsämnen till Östersjön. Den 1 april år 2015 infördes förbudet i Sverige. Under de följande månaderna blev förbudet mycket uppmärksammat i media och det har sedan dess förekommit en stor kvantitet synpunkter på förbudet. Från april till oktober 2015 inkom 182 anmälningar gällande brister i hamnars mottagande av toalettavfall till Transportstyrelsen. Studien syftar till att utvärdera förbudets potentiella bidrag till hållbar utveckling, att undersöka fritidsbåtsägares syn på utsläppsförbudet samt att ge förslag till förbättringar för att förbudet enklare ska kunna efterlevas för fritidsbåtsägare. Studien genomfördes med en kombination av olika metoder. Huvudmomentet utgjordes av kvalitativa intervjuer med fritidsbåtsägare. Som komplement skickades en webbenkät till 109 personer. Svarsfrekvensen beräknades till 92 procent, vilket belyser det stora engagemang som funnits i att delta i studien. Därutöver sammanställdes de brister och synpunkter som rapporterats in till Transportstyrelsen. Författarna har även deltagit i seminarier. Resultaten visar att majoriteten av fritidsbåtsägarna anser att förbudet är korrekt och att principen att inte släppa ut toalettavfall i Östersjön är riktig. Enligt webbenkäten skulle 64 av 99 personer tömma båtens septiktank i havet om det inte fanns någon fungerande mottagningsanordning inom deras färdväg. Situationen speglas även i förbättringsförslagen då det mest frekvent förekommande förslaget är att bygga ut nätet med mottagningsanordningar och att säkerställa att befintliga anordningar är i drift och fungerar. Fritidsbåtsägarna gav flera argument både för och emot förbudet och hade även synpunkter på förbudets utformning. Två vanligt förekommande argument för förbudet var vikten av att ta ansvar för sina egna utsläpp och den sanitära olägenheten att bada i samma vatten som någon släpper ut toalettavfall i. Tre vanliga motargument var att regleringar för andra aktörer som jordbruk, industrier och kommunala bräddavlopp bör införas innan regleringar för fritidsbåtsägare, att toalettavfallet sprids ut i en så stor volym vatten och att båtliv ska innebära frihet. Förbudet kan bidra till hållbar utveckling ur såväl det sociala, ekonomiska och ekologiska perspektivet trots att utsläpp av näringsämnen från fritidsbåtar utgör en mindre andel av de totala utsläppskvantiteterna. Flera av Östersjöns ekosystemtjänster hotas av övergödning, exempelvis livsmedelsproduktion, biologisk mångfald och estetiska värden. Författarna till denna rapport anser därmed att alla ekonomiskt rimliga åtgärder kan motiveras ur ett ekosystemtjänstperspektiv för att inte riskera kommande generationers möjlighet att uppfylla sina behov. Förbudet bidrar ytterligare till den sociala dimensionen av hållbarhet genom att det medför en ökad medvetenhet kring problematiken relaterad till Östersjöns miljötillstånd. Författarna rekommenderar i första hand att det byggs flera landtoaletter och sugtömningsanordningar. Placeringen av dessa bör ses över av en aktör med ett övergripande ansvar. Spridning av information kring var det finns utplacerade mottagningsanordningar rekommenderas, exempelvis via en applikation i mobiltelefonen och utmärkning på sjökort. Därutöver bör information om vilka regler som gäller för fritidsbåtsägare och hamnansvariga spridas, samt tydliga användarinstruktioner på mottagningsanordningarna vara mer frekvent förekommande. / One of the greatest challenges in today’s society is to ensure sustainable development, which was included in the UN:s 7th millennium goal with target date 2015. The Baltic Sea is an extra sensitive inland sea with a threatened biodiversity and widespread eutrophication problems. In 2001 Helcom, a cooperation organization for all Baltic Sea countries, gave the recommendation to prohibit discharge of sewage from pleasure craft as a step to limit the input of nutrients to the Baltic Sea. The 1st of April 2015 the prohibition was introduced in Sweden. In the following months the prohibition got a lot of attention in media and many people commented upon it. From April to October 2015, Transportstyrelsen received 182 notifications about deficiencies in ports’ reception of sewage. This study aims at evaluating the prohibitions’ contribution to sustainable development, examining the owners of pleasure craft’s view of the sewage prohibition and to come up with improvement proposals in order to make it easier for pleasure craft owners to follow the prohibition. The study was conducted with a combination of different methods. The main part consisted of qualitative interviews with pleasure craft owners. As a complement, a web questionnaire was distributed to 109 persons. The response rate was estimated to 92 percent, which highlights the great intrest to participate in the study. The notifications that were reported by Transportstyrelsen’s web form were compiled as well. The authors have also participated in seminars with different actors. The results of the study shows that the majority of the pleasure craft owners thought that the prohibition was correct and the principle of not emitting sewage in the Baltic Sea was appropriate. According to the web questionnaire 64 of 99 people would empty the septic tank of the boat in the sea if there was no functioning emptying equipment in their route. This was also reflected in the improvement proposals where the most common proposals were to expand the network of emptying equipment and to ensure that the existing stations are in operation. The pleasure craft owners stated several arguments both for and against the prohibition and also commented on the formation of the prohibition. Two common arguments with the prohibition were the importance of taking responsibility of your own emissions and the sanitary inconvenience in bathing in the same water as someone is discharging sewage in. Three common counterarguments were that regulations for other actors as agriculture, industries and municipal overflow outlets should be introduced before regulations for pleasure craft owners, that the sewage is spread out in a large amount of water and that boating should stand for freedom. The prohibition can contribute to sustainable development both from the social, economic and ecological dimensions despite that the emissions of nutrients from the pleasure boats represent a small proportion of the total amount of emissions. Several ecosystem services of the Baltic Sea are threatened by eutrophication, for example food production, biodiversity and aesthetic values. In the writers opinion thereby all economically reasonable actions are motivated from an ecosystem service perspective not to risk the possibility for future generations to fulfill their needs. The prohibition is further contributing to social sustainability by entailing an increased awareness of the problems related to the Baltic Sea's environmental status. The writers primarily recommend building of more toilets on land and more suction drainage devices. The placement of these should be reviewed by an actor with an overall responsibility. Spreading of information about where the emptying equipments are located is recommended, both by an application in the mobile phone and marked in the nautical chart. In addition, information about the rules that apply to recreational pleasure craft owners and port responsibles should also be spread, as well as clear user instructions on emptying equipments.

Detta examensarbete syftade till att ta fram ett underlag för en regional åtgärdsplan avseende dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner, gemensamt benämnda som PCDD/F eller dioxiner, i Gävleborgs län. Länet har historiskt varit ett av de mest utsatta områdena i Sverige beträffande dessa föroreningar och höga koncentrationer i bland annat strömming har medfört att denna inte får saluföras i övriga EU.   I arbetet har resultaten från den rådande forskningen på området studerats för att få kunskap om nuvarande källor och möjliga förklaringar till de fortsatt förhöjda koncentrationerna av dioxiner. Därefter har data från tidigare undersökningar av dioxinkoncentrationer i Gävleborgs län samlats in, sammanställts och använts för att studera hur koncentrationerna varierar geografiskt inom länet. Principalkomponentanalys (PCA) av specifika dioxinkongeners koncentrationer har sedan använts för att försöka identifiera verksamhetstyper som potentiellt kan ha bidragit till föroreningarna på olika platser - en analys som dock är behäftad med stora osäkerheter. De insamlade provresultaten har även använts för att genom massbalansmodellering undersöka återhämtningen i två känt förorenade fjärdar i länet; Norrsundet och Gårdsfjärden. Utifrån resultaten av ovanstående analyser diskuterades även nyttan av att genomföra eventuella åtgärder för att reducera halterna i kraftigt förorenade områden.   Proverna som sammanställts visade klara geografiska skillnader i sedimentkoncentration, och till viss del även i koncentration i muskel från abborre, vilket visar på en stark betydelse av lokala källor i vissa områden. Bland strömmingsproverna kunde inget liknande samband ses. Detta kan förklaras av att det migrerande beteendet hos strömming gör att fisken under sin livstid exponeras för varierande föroreningsnivåer i olika områden, medan abborren är mer stationär även som vuxen. Principalkomponentanalysen gav, för vissa prover, indikationer kring vilken typ av verksamhet som bidragit till de uppmätta koncentrationerna. Dessa resultat är dock mycket osäkra och bör inte på egen hand användas som underlag för att fastställa föroreningskällor. Massbalansmodelleringen visade att PCDD/F-koncentrationen i sediment inte har någon betydelse för koncentrationen i vattenmassan utan att inflödet från omgivande hav dominerar även i avgränsade fjärdar. De modellerade jämviktskoncentrationerna mellan sediment och vattenmassa indikerade även att koncentrationerna i sediment kommer fortsätta överskrida somliga gränsvärden tills koncentrationen i vattenmassan reducerats, vilket även stöds av att dessa gränsvärden överskreds i majoriteten av de sammanställda proverna.   Baserat på samtliga ovannämnda resultat drogs slutsatsen att lokala saneringsåtgärder sannolikt inte ger någon effekt på PCDD/F-koncentrationerna i strömming, samt att de inte är tillräckliga för att erhålla sedimentkoncentrationer under samtliga gränsvärden. De kan däremot effektivt minska den exponering som mer stationära organismer som abborre utsätts för i områden med kraftigt förorenade sediment, och kan även ha positiva effekter på förekomsten av andra miljöfarliga ämnen i området. För- och nackdelar måste således övervägas i varje enskilt fall. / The aim of this Master’s Thesis was to provide a basis for a regional plan of action regarding dibenzo-p-dioxins and dibenzofurans, commonly referred to as PCDD/F or dioxins, in Gävle-borg County. This region has historically been one of the Swedish areas most affected by these pollutants, and high concentrations in for example Atlantic herring (Clupea harengus) have resulted in restrictions where some fish species cannot be sold in other EU countries.   In this work, results of current research on the subject were studied in order to gain knowledge about current sources and possible explanations to the continued high concentrations of dioxins. Thereafter, data from earlier investigations of dioxin levels in Gävleborg County have been gathered, compiled and used to study the regional geographic variation of the concentrations. Principal component analysis (PCA) was then used on the concentrations of specific congeners in an attempt to identify source types that might have contributed to the contamination in various sites; this analysis is however marred by uncertainties. The gathered data have also been used to investigate the recovery in two bays with known contaminations, Norrsundet and Gårdsfjärden, using mass balance modelling. The benefits of implementing measures to reduce the PCDD/F-concentrations in highly polluted areas were then discussed based on the results of the above-mentioned analyses.   The measured sediment concentrations, and partly also the concentrations in European perch (Perca fluviatilis), of the compiled samples showed distinct geographic differences, which indicates a strong influence from local sources in some areas. Among the herring samples, no such connection could be seen. This could be explained by the migrating behaviour of adult herring, resulting in an exposure to various levels of contamination in different areas as they migrate, while adult perch has a more stationary behaviour. For some samples, the principal component analysis gave indications on source types that might have contributed to the local contamination levels. These results are however very uncertain and they should not be used as the sole basis when determining emission sources. The mass balance modelling showed that the PCDD/F-concentrations in sediments have no influence on the concentrations in the water body; the inflow from the surrounding sea is predominant also in enclosed bays. The modelled equilibrium concentrations between sediments and water body also indicated that the sediment concentrations will continue to exceed the guideline values until the water concentrations have decreased. This is also supported by the fact that the majority of the samples showed concentrations exceeding these guideline values.   Based on all of the abovementioned results it was concluded that local remediation measures would most likely not affect the PCDD/F-concentrations in herring. It was also concluded that such measures would not suffice to obtain sediment concentrations that fall below all guideline values. They can however be used to lessen the exposure that stationary organisms are subjected to in areas with highly contaminated sediments, and can also have positive effects on the levels of other hazardous substances in the area. Thus, the benefits and disadvantages need to be considered in each specific case.

Målet med detta projekt var att jämföra nuvarande dricksvattenproduktion på Åland med ett eventuellt kompletterande avsaltningsverk, samt undersöka om det är rimligt att uppföra ett sådant. Detta genomfördes genom informationsinsamling i en litteraturstudie och jämförelse mellan nuvarande vattenverk och ett eventuellt avsaltningsverk i en beslutsmatris. Kategorier som ansågs relevanta för jämförelsen identifierades och sedan utvecklades dessa genom att identifiera parametrar som byggde upp kategorierna. Den insamlade informationen användes sedan för att klassa de olika parametrarna inom kategorierna och en samlad bedömning gjordes. De kategorier som undersöktes var: dricksvattenkvalitet, miljökonsekvenser, energiförbrukning och kostnader samt tillräcklig och säker dricksvattentillgång. Det eventuella kompletterande avsaltningsverket ansågs kunna konkurrera med nuvarande vattenproduktion med avseende på alla dessa fyra kategorier och metoden bedömdes vara en bra grund för jämförelsen. För att utveckla projektet i framtiden rekommenderades modellering och en pilotstudie.

Syftet med denna uppsats är att bidra till en bättre förståelse för LBG:s förutsättningar inom sjöfarten genom att kartlägga vilka möjligheter och hinder som finns för att använda LBG som bränsle i Östersjöområdet. Studien består av en analytisk kartläggning som baseras i en litteraturstudie och kompletteras av en intervjustudie med branschaktörer.  Uppsatsen använder en kombinerad PESTLE/SWOT-metodik, där en kartläggning har utförts med hjälp av en PESTLE-analys för att identifiera områden och faktorer. Faktorerna har därefter analyserats genom en SWOT-analys för att svara på rapportens formulerade huvudfrågeställning. Resultatet visar att potentialen för LBG inom sjöfartsbranschen är stor, särskilt då den huvudsakliga infrastrukturen för bränslet finns på plats med anledning av LNG:s framväxt i Östersjöområdet. Den volymmässiga avsättningspotentialen för bränslen är också stor inom sjöfarten, och LBG har unika styrkor jämfört med LNG och i sjöfarten redan etablerade bränslen. LBG:s styrkor ligger i linje med de målsättningar som finns kring omställning till förnybara bränslen i transportsektorn, samt de strategier och mål som finns om att reducera koldioxidutsläpp på global och europeisk nivå. Intervjuade rederier menar att de ser utvecklingen mot LBG som ett naturligt steg för sin LNG-drivna flotta och att testverksamhet pågår med inblandning av LBG i LNG-drivna fartyg. Tre faktorer identifierades som särskilda viktiga för utvecklingen mot LBG i sjöfartsbranschen i Östersjön. En av dessa berör produktionskapaciteten av LBG, där sjöfartsbranschens stora energibehov medför att endast en begränsad inblandning av LBG är möjlig i dagsläget. Ett annat identifierat fokusområde består i LBG-kostnad för sjöfarten, där den hårda konkurrenssituationen inom branschen negativt påverkar rederiers möjligheter att bekosta inblandning av LBG. Förutsättningarna påverkas också av att fartygsbränslen för kommersiell sjöfart är skattefria och att andra potentiella branscher för LBG medger möjlighet till skattemässiga subventioner. I uppsatsen skissas det på förslag för hur man kan avhjälpa dessa hinder och bättre utnyttja LBG:s styrkor som fartygsbränsle i Östersjöområdet. / The purpose of this paper is to contribute to a better understanding of LBG's conditions in the shipping sector by mapping out the opportunities and barriers of using LBG as fuel in the Baltic Sea area. The paper consists of a literature study that is supplemented by an interview study with industry players. The thesis uses a combined PESTLE / SWOT methodology, where a survey has been performed using a PESTLE analysis to identify areas and specific factors. The factors were then analyzed through a SWOT analysis to answer the main issue proposed by the author. The results show that there is considerable potential for LBG in the shipping industry, especially as the entire fuel infrastructure is in place due to LNG's continuous growth in the Baltic Sea area. LBG has unique strengths compared to both LNG and fuels that are already established in the maritime industry. LBG's strengths are in line with the aims of increasing renewable fuels in the transport sector, as well as the strategies and targets that exist to reduce carbon dioxide emissions at a global and European level. Interviewed shipping companies see the development towards LBG as a natural step for their LNG-operated fleet, and that testing is ongoing with mixing LBG in some LNG-fueled vessels. Three factors were identified as particularly important for the development of LBG in the Baltic Sea. One of these concerns the production capacity of LBG, where the large energy needs of the shipping industry mean that only a limited use of LBG is possible at present. Another identified focus area is costs in relation to LBG, where the tough competitive situation in the shipping industry negatively impacts shipping companies' ability to afford a more expensive fuel like LBG. The prerequisites are also affected by the fact that ship fuels for commercial shipping are tax-free and that other potential sectors for LBG allow for tax subsidies. The thesis outlines proposals for how to overcome these obstacles and make better use of LBG's strengths as a fuel for shipping in the Baltic Sea area.

<p>The brood-nosed pipefish <em>Syngnathus typhle</em> is a pipefish with reversed sex roles. Males prefer to mate with large and ornamented females and females compete for partners. It has previously been shown that males mate more randomly when water becomes turbid.</p><p>In the Baltic Sea eutrophication has become a severe problem with turbid waters as one consequence. Turbidity makes visual cues less effective and thus weakens sexual selection in species using vision to discriminate between partners. It also affects mate encounter rates in species using vision to find each other. A lower mate encounter rate means a weakening of sexual selection and that individuals mate more randomly. One way to compensate for lower visibility would be to use olfactory cues instead. In this study I investigated whether <em>S. typhle</em> could use olfactory cues to discriminate between sexes. I found no support that they could use olfactory cues to find a partner.</p>

In this essay the author has chosen to analyze the similarities and differences between some of the northern Europe’s late Mesolithic and Neolithic cultures. The research is of a processual standpoint and the information is mainly gathered from secondary sources as well as ethnological studies. The material collected has been analyzed in both a processual and a post-processual manner to most accurately study the foundations of the three primary theories describing the Pitted Ware Culture’s origin. During the course of the study the author also found a possible fourth alternative, and the possibility of exogamy as a factor in the emerge of the Pitted Ware Culture has also been questioned. This work has prompted for a rigorous collection of information to be able to properly present all theories strong and weak points, without bias for any theory. The conclusion of these studies is that it is very hard to pinpoint exactly what it is that has given the Pitted Ware Culture its typical cultural traits, although a possible sequence of events has been presented in this text.

In the town of Grobiņa in Latvia several cemeteries with grave goods and burial traditions that could be linked to Gotland have been excavated, as well as cemeteries of local type. The town itself has been interpreted as the site of a Vendel age settlement, possibly beginning around 650 AD. The aim of this thesis is to study the characteristics of the settlement and in particular its relation to Gotland. A study of the age of circular disc brooches discovered in and around Grobiņa has also been carried out as a part of the analysis. This type of brooches is very typical for Gotland during Vendel and Viking age. / I Grobiņa i västra Lettland har ett flertal vendeltida gravfält med gravgåvor och begravningstraditioner som kan kopplas till Gotland påträffats. Även gravfält av lokal typ har påträffats. Grobiņa har tolkats som platsen för en vendeltida bosättning, möjligen grundad cirka 650 e. Kr. Syftet med uppsatsen är att studera bosättningens karaktär, och i synnerhet dess förhållande till Gotland. En studie av de dosformade spännen som påträffats i och omkring Grobiņa har också genomförts som en del av analysen. Denna typ av spännen är typisk för Gotland under vendel- och vikingatid.

<p>I denna uppsats undersöks det hur det fungerar med enskilda avlopp utanför kommunens VA-nät. Hur enskilda avlopp är uppbyggda och hur de fungerar. Varför man bör ha avloppsrening, och vilka lagar och regler som styr enskilda avlopp. Jag utreder vidare varför man ska jobba för en ökad rening av avlopp och varför man ska jobba mot att uppnå ett uthålligt samhälle.</p><p>Uppsatsen har en teoridel som handlar om hur och varför vi ska sträva efter en uthållig samhällsutveckling. En strävan som kommuner som Söderköping har när dom försöker få människor att byta till hållbara VA-system.</p><p>Med dom här funderingarna som bakgrund och ett antal frågeställningar har jag skrivit en fyllig bakgrund som går igenom Östersjöns problematik och även relevant information om enskilda avlopp. Jag går igenom varför vi behöver en bra rening och hur man kan jobba för att uppnå en bättre rening. Bakgrunden ger en grund för att jag ska kunna genomföra min undersökning på ett bra sätt.</p><p>I resultat delen undersöker jag hur Söderköpings kommun och Allren arbetar med enskilda avlopp. Jag valde Söderköpings kommun för att det är en kustnära kommun som av den anledningen alltid brottas med att inte få ut läckage av näring i Östersjön. Och det märks att dom har tagit detta ämne på allvar då dom jobbar för att skapa recirkulation av näringen genom exempelvis urinsorterande system.</p><p>I slutet av uppsatsen har jag diskussions delar där jag flätar samman uppsatsen och för en diskussion om vad jag har kommit fram till och vad jag har för åsikter om arbetet med enskilda avlopp.</p><p>Uppsatsen avslutas med att jag har med en didaktik del. En didaktisk del som gör det möjligt att lära ut de kunskaper man besitter efter en uppsats.</p>