Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka svenska företags internationaliseringsprocess till Polen. Vi har valt att fokusera på kvalité och hur man förmedlar kvalité vid internationalisering till ett nytt land och i vårt fall, Polen. Vi vill även erhålla kunskap om den polska marknaden och den polska kunden, betydelsen av nätverk och relationer på en ny marknad och hur olika etableringsformer spelar roll vid överföringen av kvalité av produkter. För att kunna uppnå uppsatsen syfte har vi utformat följande forskningsfråga: Hur kan svenska företag förmedla kvalité av sina produkter till den polska marknaden? För att kunna besvara frågorna har vi valt en kvalitativ ansats och tillämpat oss av en fallstudie som forskningsstrategi.   Vår teoretiska referensram innehåller en beskrivning av Överföringen av kvalité i internationaliseringsprocessen, Relationsmarknadsföring och Relationer i nätverk. Vidare följer Internationaliseringen och olika Etableringsstrategier. Uppsatsen innehåller även ett fristående kapitel som bygger upp en förförståelse om Polen och dess kultur samt drar paralleller mellan Sverige och Polen. Empiriska kapitlet innefattar den relevanta information för vår uppsats som vi har erhållit under våra intervjuer.   I det analytiska kapitlet diskuteras och analyseras den teoretiska referensramen med empirin. I våra slutsatser har vi kommit fram till att faktorer som kvalité, relationer och nätverk, internationalisering och kultur har avgörande betydelse för hur framgångsrikt ett svenskt företag är på att överföra sin kvalité. Utifrån dessa fyra faktorer kan svenska företag anpassa sig efter den polska kvalitetssynen och på så sätt förmedla kvalité till den polska marknaden.

Undersöker hur den berättartekniska strukturen i John Fowles roman The French Lieutenant's Woman skapar en interaktion mellan läsare och text. Syftet är att diskutera hur detta bidrar till det didaktiska budskap som romanen tycks formulera. Uppsatsen använder Shoshana Felmans teorier om överföring mellan läsare och text och Wolfgang Isers begrepp "den implicita läsaren" som verktyg för analysen.

Inledning: Det har funnits många aspekter av vad som påverkat psykoterapeuter i deras yrkesutövning.I forskning har psykoterapeuter uttryckt att den egna psykoterapin har varit en av de viktigas erfarenheterna i den egna utvecklingen som psykoterapeuter. Frågeställning: Hur har psykoterapeuter upplevt den egna psykoterapins påverkan på yrkesutövningen och har olika perioder av terapi haft olika inflytande? Metod: Denna studie har varit kvalitativ, i form av semistrukturerade intervjuer, med sju stycken psykodynamiskt utbildade psykoterapeuter. Förutom intervjuer har också tidigare forskning och litteratur i ämnet redovisats.Bearbetning av resultatet har skett i tematisk analys. Resultat: Psykoterapeuternas egen psykoterapi har påverkat dem inom flera områden i deras yrkesutövning. Främsta skälet till att de har gått i egen terapi har varit personliga svårigheter men också utbildningskrav. Diskussion: Psykoterapeuterna har upplevt att den egna psykoterapin har stort inflytande på olika delar av identiteten som psykoterapeut. De har inte varit lika lätt att skilja ut olika perioder av terapi och deras påverkan. En hypotes har varit att olika terapier och livserfarenheter har byggt på varandra och resulterat i att psykoterapeuter senare i livet har en annan beredskap att klara sina egna och andras livskriser. / Introduction: Thera have been many aspects of what has influenced psychotherapist on their practice. in research has psychotherapist expressed that their own psychotherpy is one of the most important experience for their growth as therapists. Problem: How has psychotherapist experienced their own psychotherapys influence on their profession and has different episodes of therapy different influence? Method: This has been a qualitative study, with semistructured interviews, with seven psychodynamic psychotherapists. Besides interviews have also previous research and litterature on the subject been reported.Processing has taken place into the theamtic analysis. Results: Psychotherapists own psychotherapy has affected them in several areas of their professional. Main reason that they have gone into self-therapy has been for personal difficulties but also educational requirements. Discussion: Psychotherapists have experienced that their own psychotherapy has great influence on various parts of their identity as therapists. It has not been as easy to distinguish different periods of therapy and its impact. One hypothesis has been that various therapies and life experiences have built on each other and resulted in psychotherapist in later life has different capacity to cope with theirown and others life crisis.

Syftet med denna studie var att undersöka mödrars upplevelser av hur överföring mellan mor och dotter kan se ut gällande kroppsuppfattning och utseende, samt hur överföringen kunde påverkas genom medvetna val i mödrars eget förhållningssätt till sina kroppar. Tidigare forskningsresultat visade att moderns förhållningssätt till den egna kroppen i relation till kost och motion påverkade döttrarnas ätbeteende. De teoretiska utgångspunkterna var Bowlbys teorier kring anknytning, Meads den generaliserade och signifikante andre, Bourdieus begrepp hexis samt Chodorows teorier om modersfunktionen. Fem intervjuer med mödrar, i åldern 35-45 år genomfördes. Samtliga intervjuer spelades in för att senare transkriberas. Det transkriberade materialet kodades systematiskt och tematiskt. Resultatet visade att mödrar till döttrar medvetet upplever att en överföring sker gällande tankar och känslor inför den egna kroppen. Denna medvetenhet hos modern genererade strategier för att försöka förhindra överföring av negativa känslor och tankar kring kropp och utseende till dottern. / This study aimed to explore how mothers, with daughters, experienced the transmission between the two according to opinions about their bodies and appearance. The study also explored the possibility of influencing this transmission according to how the mother decided to talk and behave with regard to their bodies and appearance. The results of previous research showed that the mother's attitude to their own bodies in relation to diet and exercise influenced their daughters' eating behaviors. The theoretical bases for the study were Bowlby’s attachment theory, Mead’s the generalized and significant other, Bourdieu’s hexis and Chodorow’s the reproduction of mothering. Five interviews were conducted with mothers of daughters, ranging in ages from 35-45. All interviews were recorded and transcribed. The transcribed material was analyzed thematically. The results showed that mothers with daughters experience a transmission of the thoughts and feelings about the body. This awareness generated strategies to prevent negative thoughts and feelings surrounding appearance and body image for daughters.

Utifrån vårt formulerade syfte har vi undersökt vilken dokumentation och information som överförs och under vilka former den överlämnas när elever byter skola. Vi har även avsett synliggöra pedagogers tankar kring dokumentation och information samt formerna för överlämningen. Den information och dokumentation som förs vidare och den information och dokumentation som önskas av mottagande skola överensstämmer till största delen. Resultatet kan sammanfattas med att överlämnande och mottagande personal i stort är eniga om att IUP med skriftliga omdömen och åtgärdsprogram är dokumentationsformer som alltid används. Man är även överens om att muntlig information är viktig vid överlämningen. Det finns dock viss skillnad i synen på dokumentationens och informationens relevans mellan överlämnande och mottagande lärare. Formerna för överlämnandet visar större diskrepanser mellan överlämnande skolors och mottagande skolas uppfattningar. Det verkar som om strukturen för överlämningsproceduren förändras från år till år. Några anger att klasslärare/mentor, rektor och specialpedagog deltar och andra anger att endast rektorer och specialpedagoger deltar. Man är eniga om att överlämningskonferenserna sker på mottagande skola men kan vara av olika åsikt om var den borde ske. Det går ej att finna något regelverk som styr formerna vare sig på nationell eller kommunal nivå, utan det är upp till varje skoldistrikt eller ett antal rektorer inom ett skolområde att skapa strukturen för överlämningen. En önskan om ökad tydlighet kring överlämning uttrycks där pedagogernas tankar efterfrågas. Elevers lärande ses som det primära i den elevinformation som överlämnas och med stöd av aktuell forskning bör informationen och dokumentationen vid överlämningar främja goda förutsättningar för elever som byter skola mellan år fem och sex. För att förbättra strukturen kring överlämningsförfarandet bör tydliga riktlinjer som anger en hållbar struktur utarbetas av ledningen i samarbete med pedagogerna på berörda skolor. Ledningen bör säkerställa att överlämningsformerna blir formella och utgår från aktuell forskning om elevers lärandeprocess, våra styrdokument och pedagogers beprövade erfarenhet.

Globaliseringen är ett ämne som möter oss varje dag även om vi tänker på det eller inte. Vi använder utländska produkter och kanske även använder olika metoder att genomföra saker på som har sitt ursprung i en annan världsdel. Företag arbetar på daglig basis med projekt och IT-projekt över hela jorden. Vår studie syftar till att undersöka hur kulturella och kontextuella faktorer påverkar internationella företag när nya projekt och IT-projekt initieras i andra länder. Till hjälp använder vi oss bland annat av Hofstedes kulturdimensionsteorier som beskriver hur olika länder skiljer sig åt gällande kultur i fem olika dimensioner. Vi använder oss även av konvergensteorier, divergensteorier samt teorier kring translation som behandlar hur modeller och teknologi kan appliceras i nya kontexter. Konvergensteorier menar att modeller är universella samt att företag och länder är homogena varför det går att direkt översätta modeller utan att de behöver anpassas. Divergensteorier menar att heterogenitet existerar och att modeller således behöver anpassas till kontext. Translation är en blandning av divergens och konvergens. Vi har avgränsat oss till att enbart undersöka projektarbeten och kommer därför att definiera vad temporära organisationer är och vad de innebär samt att vi kommer reda ut projektstyrning. Detta har skett genom en hermeneutiskt kvalitativ studie där vi använt en abduktiv ansats. Empiri har samlats in genom semistrukturerade intervjuer som sedan tematiserats för analys. Studiens resultat visar att projektstyrningsmodellers överföring och implementering och dess användande påverkas av branschspecifika faktorer, nationell kultur samt organisationskultur. Studien har visat att det i implementeringsfasen krävs en medveten översättning som resulterar i en form av anpassning med hänsyn till i synnerhet organisationskultur, som påvisar och styrker en divergent heterogenereringsprocess. Vid en internationell överföring eller brukande av en projektstyrningsmodell i ett internationellt sammanhang måste även olika kulturella aspekter beaktas.

Inledning: Terapi med en kvinna som utsatts för våld i nära relation kan vara en utmaning för terapeuten då det innebär att lyssna till hur en nära partner till kvinnan har utsatt henne för våld. Det kan bli en smärtsam påminnelse om mörkare sidor av människans existens och kan väcka starka känslor hos den som lyssnar. Frågeställningar: Denna studie syftar till att undersöka legitimerade psykoterapeuters erfarenheter av att i terapi möta kvinnor som har varit utsatta för våld i nära relation. Frågeställningarna är: Hur arbetar terapeuten för att uppnå en terapeutisk allians? Vad upplever terapeuten som hjälpande respektive försvårande i att bygga en terapeutisk allians? Vilka känslomässiga upplevelser och reaktioner kan väckas inom terapeuten själv i dessa möten? Hur hanterar terapeuten dessa uppkomna reaktioner? Metod: Terapeuter som bedrivit terapier med en kvinna som har utsatts för våld i nära relation intervjuades om sina erfarenheter. Materialet analyserades med hjälp av induktiv tematisk analys, som kan beskrivas som data-driven eller botten upp. Resultat: Resultaten visar att upprättandet av terapeutisk allians med en kvinna som har upplevt våld i nära relation kan ta lång tid, ibland flera månader och år. Deltagarna beskrev vikten av ett mellanmänskligt möte och av att vara genuint intresserad och närvarande i det den utsatta kvinnan berättade. En terapeutisk allians beskrevs kunna ha sin början då kvinnan upplevde sig vara förstådd av sin terapeut. Deltagarna beskrev också att de behövde vara mera aktiva i dessa terapier än i andra terapier och de använde sig av psykoedukativa metoder. Många motöverföringsreaktioner beskrevs, vilka både kunde vara kroppsliga, kognitiva och emotionella. Diskussion: Deltagarna beskrev det som en utmaning att konfronteras och identifiera sig med kvinnans upplevelser av både hot och våld från en nära partner. För terapeuten blir det en viktig del att vara medveten om och inte agera ut sina motöverföringsreaktioner för att kunna forma och bibehålla en terapeutisk allians. / Introduction: Listening to a woman who has been exposed to intimate partner violence (IVP) may be a challenge for the therapist, as it involves listening to how the woman has been exposed to violence from someone who is close to her. It can be painful remainder of the darker sides of human existence and can evoke strong feelings within the therapist who is listening. Aim: The aim of this paper is to explore what practices that psychotherapists consider helpful in establishing a therapeutic alliance with a woman who has been exposed to IVP? What kind of transference and countertransference reactions does the therapist typically experience? How do these reaction affect the therapist, and how can they be used in therapy? Method: Therapists who conducted therapies with women who had been exposed to IVP were interviewed about their experiences. The material was analysed using inductive thematic analysis, which can be described as data-driven analysis or “bottom-up”. Conclusion: The results show that the establishment of a therapeutic alliance with a woman who has experienced IVP can take a long time, sometimes several months or years. The participants described the importance of an interpersonal meeting and of being genuinely interested to the accounts of the victimized woman. A therapeutic alliance was described as beginning when the woman felt to be understood by her therapist. The therapists also describe that they needed to be more active in therapies with woman who had been exposed to IVP than in other therapies, and that they used psycho-educative methods in these therapies. Many countertransference reactions were described, which could be physical, cognitive and emotional. Discussion: The therapists described the challenge of listening to and identifying with the women’s experiences of both threats and violence from a close partner. For the therapist, it is important to be aware of, and not to act out on their countertransference reactions to be able to create and maintain a therapeutic alliance with the victimized woman.

Ett barn kräver mer stöd och förståelse för vad som kommer att ske. En interhospital överföring innebär ett byte av miljö vilket kan upplevas hotfullt för barnet. Miljön är oförutsägbar och vårdpersonal kan uppleva ensamhet om känslan av gemenskap uteblir. Här finns ett behov av trygghet som kan uppnås genom samverkan med kollegor, planering och kunskap. Syftet var att undersöka anestesisjuksköterskans upplevelse av att vårda barn under interhospital överföring. Studien är gjord med kvalitativ forskningsmetod och data är analyserat med kvalitativ innehållsanalys. Sex anestesisjuksköterskor med erfarenhet av interhospital överföring av barn har intervjuats i öppna intervjuer. Semistrukturerade frågeställningar har använts. Det upplevs att en extra skärpa krävs vid vård av barn under interhospital överföring då barn inte har lika mycket reserver som vuxna och läkemedelsdoser samt vitala parametrar varierar med barnets vikt och ålder. Vikten av att vara förberedd på det oförberedda samt att noga planera inför resan framkommer. Erfarenhet påverkar vårdarens förmåga att delegera arbete och speglar hur vårdaren löser olika situationer som upp kommer.Det påverkar även anestesisjuksköterskan syn på ambulanspersonalen. Erfarenhet av att vårda barn ger deltagarna en stark känsla av trygghet. Vårdpersonalen har ett behov av trygghet för att kunna ge en godvård. Det skiljer sig mellan deltagarna beroende på om de upplever en gemenskap med den andra vårdpersonalen under transporten. Gemenskap bildar en trygghet i vårdandet men anestesisjuksköterskan kan fortfarande uppleva en känsla av utsatthet eller ensamhet i vårdandet av ett barn. Föräldrar är barnens trygghet.

The judgments of the Court of Justice of the European Union (CJEU) in Schrems I and II have raised many questions regarding the circumstances in which personal data can be transferred legally from the EU to the US. Hence, the overarching purpose of this thesis is to examine and analyze these circumstances.  According to article 45 of the General Data Protection Regulation (GDPR), a third country must ensure an adequate level of protection for personal data if it is to be transferred there. A first condition which must be met in order to reach that level is that the EU Commission, when making decisions about whether a third country offers an adequate level of protection, conforms to its competence according to EU law. The level of protection also has a procedural dimension. Furthermore, in order for an adequate level of protection to be reached, there must be limitations on the third country’s possibilities to conduct foreign intelligence surveillance. One problem with the CJEU’s interpretation of the level of protection in Schrems I and II is that it did not clarify under which circumstances exactly a proportionality analysis must be conducted. Another problem that the judgments have given rise to is that an adequate level of protection is very hard to reach for third countries, since it must be essentially equivalent to the level that applies within the EU. The extra-territorial application of the GDPR and the EU level of protection for personal data could also have a limiting effect on international trade.  According to article 46 of the GDPR, standard contractual clauses (SCC’s) can be used to transfer personal data to a third country when the EU Commission has not made a decision under article 45. The CJEU’s judgment in Schrems II has clarified that the determining factor when deciding whether SCC’s are lawful is whether they contain effective mechanisms that make it possible to ensure that the EU level of protection is maintained, and whether transfers of personal data using SCC’s will be stopped or forbidden if the clauses are set aside or impossible to abide by.  According to article 47 of the GDPR, binding corporate rules (BCR’s) can also be used to transfer personal data to a third country. The decision of a supervisory authority to approve BCR’s, however, does not take into account transfers to specific third countries. Anyone who transfers personal data to a third country using BCR’s must therefore decide in each individual case whether the use of the rules will provide a level of protection in the receiving country that fulfills the demands of the GDPR. The CJEU’s conclusions regarding the US level of protection for personal data indicates that a transfer there using BCR’s could be illegal.

Inledning: Omedvetna processer är centralt i psykodynamiskt arbete. Idag innebär psykodynamisk terapi flera terapeutiska former, frågan är var det omedvetna tar plats i denna nya ordning? Övergripande syftet med denna undersökning är att beskriva hur psykoterapeuter använder sina teoretiska utgångspunkter om fenomenet det omedvetna i den kliniska praktiken. Frågeställningar: Hur arbetar terapeuterna med omedvetna processer? Vilka möjligheter och eller/svårigheter uppfattar man i arbetet med omedvetna processer? Metod: Fem psykoanalytiskt inriktade terapeuter intervjuades semi struktureratmed hjälp av en frågeguide. Bearbetning är utförd genom tematisk analys. Resultat: Samtliga terapeuter arbetar med det omedvetna som central utgångspunkt, det finns med som en arbetsmodell. Både patient och terapeut blir engagerade relationellt i ett arbete med omedvetna processer. Terapeuter arbetar olika beroende på patientens problematik och förmåga. Terapeuterna avänder även egna omedvetna förnimmelser i ett arbete med patientens omedvetna. Diskussion: Det är tydligt hur samtliga terapeuter alltid har med idén om det omedvetna in i sina arbeten, även om arbetet skiljer sig åt vad gäller patienttyper. Det omedvetna speglar sig relationellt. Enligt Milton, J (2001), handlar den psykoanalytiska modellen om att relationellt bli indragen som terapeut tillsammans med patienten i överföring och projektion. Metodval diskuteras. / Introduction: Unconscious processes are central to psychodynamic work. TodayPsychodynamic therapy involves several therapeutic forms, the question is where do the unconscious takes place in this new order? Overall purpose of thisstudy is to describe how psychotherapists use their theoreticalstarting points about the phenomenon of the unconscious in clinical practice. Questions: How do therapists work with unconscious processes? What opportunities and difficulties are perceived in the work with unconscious processes?Method: Five psychoanalytically oriented therapists are interviewed through semi-structured interviews and based on a question guide. Processing is performed through thematic analysis. Results: All therapists work with the unconscious as a central starting point, it is included as a working model. Both patient and therapist become involved relationally in a work with unconscious processes. Therapists work differently depending on the patient's problems and abilities. The therapists also use their own unconscious diminution in a work with the patient's unconscious. Discussion: It is clear how all therapists always carry the idea of the unconscious into their work, even if the work differs in terms of patient types. The unconscious is reflected relationally. According to Milton, J (2001), the psychoanalytic model is about being relationally involved as a therapist with the patient in transference and projection. Method choice is discussed.