My essay is about a dilemma that came up on a preschool that I worked in. My purpose with my essay is to examine and to get an understanding for what children with attachement and separation anxiety goes through, and how a preschool teacher the best way can help them. The background story is about a boy named Sixten (not his real name). When separated from one of the preschool teachers Sixten exhibits a great deal of separation anxiety. In the story I give some clear examples of situations where Sixten displays this separation anxiety. I have in the essay viewed it from different perspectives and I have questioned my own role as an educator, but also my entire team. I have the whole time analyzed my own and my colleagues actions to be able to find out where the dilemma really is. I have gained new knowledge through the study of academic literature and my own analysis of the situations with separation anxiety. I have also learned how to use that knowledge in my work as a preschool teacher.

Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som inverkar på personalens relation till brukarna på ett korttidshem för flerfunktionshindrade ungdomar och unga vuxna, samt att granska hur dessa faktorer influerar varandra. Data har insamlats i huvudsak genom djupintervjuer men också utifrån ett självetnografiskt förhållningssätt. Analysmetoden som använts är Grounded Theory. Resultatet av studien visar att vårdpersonalens relation till brukarna kan kopplas till den nivå av relationell trygghet som upplevs gentemot brukarna på korttidshemmet. Den relationella tryggheten påverkas i sin tur av vårdgivarens personlighet, det upplevda relationella djupet mellan vårdgivaren och brukaren, samt graden av upplevd arbetsrelaterad stabilitet. Ju fler av dessa komponenter som uppnår tillfredställande nivåer, desto högre upplevs den relationella tryggheten, vilket påverkar den arbetsrelaterade motivationen samt graden av engagemang riktad mot brukaren positivt. De fynd som framkommer genom resultatanalysen sammanfattas i två modeller. Den ena tillhandahåller en allmängiltig förklaringsmodell för hur arbetsrelaterade relationer kan förstås utifrån deras givna kontexter – så kallad relationell motivation. Denna modell beskriver hur individers arbetssätt, anknytning och upplevda trygghet på arbetsplatsen påverkar den riktning som de arbetsrelaterade relationerna tar. Modellen utgör en grund för förståelsen av den andra, specifikt mot korttidshemmet, riktade modellen, vilken förklarar vårdpersonalens relation till brukarna. Studiens konklusion är att korttidshemmet bör sträva efter att maximera vårdpersonalens möjligheter till högkvalitativa kontakttillfällen med brukarna. För att detta ska vara möjligt, och för att höga nivåer av relationell trygghet ska kunna uppnås bland vårdgivarna, bör uppkomsten av störande yttre faktorer minimeras på arbetsplatsen.

When the introduction starts for the child and their parents it holds many emotions. There are many emotions involved in the first meeting between preschool and home for both the children and their parents. So my purpose with this study is to focus on two introduction models educators at my selected preschool works by. The purpose of my study is to focus on the two introduction models that are used by educators at my selected preschool. I ´m going to view this two models by examining how the educators prepare before the introduction starts and look at their point of view. In my study I m also going to look at how the parents thought before the introduction, fast started and during it. My empirical material consists of four interviews with educators and two interviews with parents. The final result showed a number of important factors that both educators and parents consider of great importance to an introduction. Educators pointed out that a good collaboration and relationship with the child’s and parents was of great importance. But one mutually point that was shared by all the educators and parents was the importance of safety during the introduction.

Min essä handlar om konflikten som uppstår när småbarns behov ställs mot vuxenvärldens behov och förutsättningar. Jag granskar arbetsmiljön på en småbarnsavdelning främst under inskolning och hur den påverkar både barn och pedagoger. Essän inleds med en beskrivning av hur en lunch ser ut på en ettårsavdelning de första veckorna när barnen lämnas hos oss efter att den första delen av den föräldraaktiva inskolningen är avklarad. Jag beskriver min arbetssituation och den mängd olika arbetsuppgifter jag förväntas klara av under min arbetsdag samtidigt som jag behöver engagera mig i barnen. I min reflektion ifrågasätter jag inskolningens tidsramar, personaltäthet under inskolningen och på småbarnsavdelningar generellt samt även min egen roll som pedagog. Syftet med essän är att problematisera situationen på småbarnsavdelningar i förskolan samt förstå vad det är som i mitt fall gör att jag inte kan vara den pedagog som jag vill vara. Jag hoppas kunna bidra till diskussionen om små barn, pedagoger och arbetsmiljö i förskolan eftersom min situation inte är unik och det är många pedagoger och barn i Sverige som befinner sig i liknande eller ännu sämre läge.  Genom att ta hjälp av anknytningsteori påvisar jag betydelsen av inskolningen för barnens utveckling och deras fortsatta vistelse och lärande i förskolan. Detta ställer jag mot den verklighet vi befinner oss i idag då barngrupperna växer, personaltätheten minskar samtidigt som pedagogerna får allt mer arbetsuppgifter. Vad får det för konsekvenser och finns det någon lösning på problemet?

Sverige som land har ingen tradition av att adoptera barn inom samhällsvården, istället har långa familjehemsplaceringar används. Vi vill med detta examensarbete undersöka vad de olika parterna åberopar vid en tingsrättsförhandling gällande adoption av ett familjehemsbarn och vad som sedan läggs fram som skäl till beslutet. Examensarbetet kommer utgå ifrån rättssociologi som metod och teori. Detta innebär att vi kommer att söka efter det som parterna åberopar som återfinns i 4 kapitel föräldrabalken men även samhälleliga betydelser som kan komma att påverka utfallet. Anknytningsteorin kommer dessutom appliceras på vårt material. Materialet vi använder är beslut från tingsrätten där de olika parterna får lägga fram sin talan kring adoptionen och där ett slutligt beslut fastställs. I förarbeten presenteras förslag till lagändringar vilka är inspirerade av rådande trender och opinioner inom samhälle och forskning. Därför anser vi att det som presenteras i förarbeten gällande adoption och som påverkar familjehemsbarn dels är utav samhällelig påverkan. När ett beslut fastställs är det viktigt att skälen till adoptionen har stöd i lagen. Om andra faktorer förutom gällande rätt spelar in på vad parterna åberopar kan dessa vara värda att uppmärksammas och lyftas fram som viktiga aspekter gällande adoption. Genom vår studie kunde vi utläsa fyra olika teman i de beslut vi granskade som vi inte kunde återfinna i 4 kap. FB. Dessutom kunde vi finna på motsättningar mellan de olika paragraferna och teman som vi kunde utläsa.

Syftet med uppsatsen är att reda på hur självbiografiska böcker avbildar hur det är att växa upp med missbrukande föräldrar. Fokus ligger på hur det vuxna barnet i sina berättelser beskriver barnets psykiska, fysiska mående och dess beteende. Fokus ligger även på hur barnet framställs skildra sina relationer till andra, respektive hur anknytningen mellan barn och förälder beskrivs eller kan tolkas relaterat till att växa upp med missbrukande föräldrar.   Frågeställningarna är följande: Hur avbildar författare till självbiografiska böcker hur det är att växa upp med missbrukande föräldrar inom områdena; Barnets välbefinnande och känslor, Barnets beteende, respektive hur författaren eventuellt avbildar anknytningen mellan förälder och barn, och barnets relationer till andra   Metoden som används i studien är kvalitativ innehållsanalys av självbiografiska böcker skrivna av nu vuxna barn till missbrukare. Det perspektiv som användes vid förståelsen av materialet är anknytningsteorin.     Studiens resultat visar att gemensamma teman i de självbiografiska böckerna av barnen som vuxit upp med en eller två föräldrar som missbrukar är skildringar av hur deras mående kan tänkas påverkas av förälderns missbruk. Både det psykiska måendet som det fysiska. Exempelvis att barnen i böckerna framställs uttrycka känslor av skam och skuld, och beskrivningar av hur deras fysiska mående påverkas. Exempelvis att de beskriver att de ofta har sömnproblem. Böckerna innehåller även beskrivningar av hur barnens primära behov som mat och hygien åsidosätts till följd av förälderns missbruk. De beskriver även att de ofta får ta ett större ansvar och hur de åsidosätter sina egna behov. Hur barnens relationer till andra ser ut skildras också, till exempel beskrivningar av hur de har svårt att tro att någon vill vara med dem eller kan älska dem. När det gäller anknytningen mellan barnet och föräldern så kan spekulativa tolkningar göras utifrån framställningar i de självbiografiska böckerna, att barnen hypotetiskt sett uttrycker tecken på att ha en otrygg anknytning eller ett desorganiserat anknytningsmönster.

Sammanfattning Syftet med studien har varit att undersöka hur professionella, det vill säga handläggare och socialsekreterare inom socialtjänsten, upplever sin kunskap om anknytningsteori samt huruvida denna kunskap tillämpas praktiskt i familjehemsuppföljningar. Studien har sin utgångspunkt i anknytningsteori. Metoden som har använts för studien är kvalitativ innehållsanalys och materialet har framställts med hjälp av fem semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat antyder att handläggare har goda grundläggande kunskaper om anknytning, men att det finns en allmän önskan om mer utbildning i ämnet. Resultatet indikerar även att anknytningsaspekten är betydelsefull för insatser och beslut i uppföljningar.

Sjuksköterskor på neonatalavdelning är ansvariga för att vårda barn såväl som föräldrar. Att bli förälder är sedan tidigare känt som ett livsomvälvande tillfälle, men då barnet är i behov av neonatalvård blir situationen skrämmande för föräldrarna. Sjuksköterskornas uppgift är att stödja och hjälpa föräldrarna i att hantera sina upplevelser. Syftet var att beskriva föräldrars upplevelser i samband med att deras barn vårdas på neonatalavdelning. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 12 artiklar låg till grund för resultatet. Tre teman framkom; delaktighet, anknytning och föräldrarollen. Föräldrar vars barn vårdades på neonatalavdelning beskrev positiva och negativa upplevelser. Hur upplevelserna uppfattades berodde på sjuksköterskornas möjlighet att stötta och skapa delaktighet i barnets vård. Centralt var upplevelser av exklusion och svårigheter att se sig själva som föräldrar. Samtidigt växte föräldrarollen när föräldrarna upplevde närhet till sitt barn. Rädsla för barnets tillstånd och överlevnad var tydligt överhängande och påverkade föräldrarnas anknytning till barnet. Anknytningen utvecklades då barnet sågs som en stark individ. Ytterligare forskning om föräldrars upplevelser då deras barn vårdas på neonatalavdelning behövs för att sjuksköterskor ska kunna ge stöd till föräldrarna i denna unika situation. / Nurses at a neonatal unit is in charge of caring for babies as well as the parents. Becoming a parent is known as a life changing moment but when the baby is in need of neonatal care the situation becomes terrifying. Nurses’ duties is to support and help the parents in coping with their experiences. The aim of the study was to describe parents’ experiences while their child was cared for in a neonatal unit. The study was a literature review with 12 scientific articles that composed the result. Three headings emerged; participation, attachment and the parental role. Parents’ whos baby was cared for in a neonatal unit described positive and negative experiences. How the experiences were perceived depended on the nurses’ possibilities to support and create participation in the baby’s care. Experiences of exclusion and difficulties seeing themselves as parents were fundamental. At the same time the parental role grew stronger as the parents experienced closeness to their baby. Fear of the baby’s condition and survival was impending and affected the parents’ attachment to their baby. The attachment developed as the baby was percieved as a strong individual. Further research about parents’ experiences while their baby is cared for in a neonatal unit is needed so that nurses are able to give support to parents in this unique situation.

Studiens övergripande fokus är förskolepersonalens syn på relationer mellan vuxen och barn. Tidigare forskning inom området visar att en god relation mellan förskolepersonal och barn berikar barnen på flera olika sätt, bland annat deras sociala utveckling och lärande. Syftet med studien är att undersöka förskolepersonalens roll i skapandet och upprätthållandet av trygga relationer med barn. För att undersöka detta har fallbeskrivningar och frågeställningar använts under utförande av fokusgruppsintervjuer med sexton förskolepersonal. Resultatet styrker att trygghet till förskolan och dess personal gynnar barnens utveckling och lärande, samt lyfter fram viktiga metoder som förskolepersonal använder för att skapa och upprätthålla relationer till barn. Relationen till vårdnadshavare samt olika dilemman i relationsskapandet är andra faktorer som berörs i resultatet. Slutligen poängteras vikten av att förskolepersonalen är relationskompetenta, för att utveckla en trygg relation mellan vuxen och barn, byggd på förtroende och ömsesidighet som stärker barnens möjligheter till utveckling och lärande.

No description available.