Studiens syfte var att undersöka några förskollärares perspektiv på anknytning mellan förskollärare och barn, samt vilken betydelse förskollärare ansåg att anknytning kan ha för barnet i förskolan. Studien använde en kvalitativ metod och genomförde åtta semistrukturerade intervjuer med förskollärare. Resultatet analyserades med tematisk analys och med stöd i anknytningsteorin. Resultatet visar att anknytning kan se olika ut när barnet knyter an. Förskolläraren kan hjälpa barnet att förändra ett otryggt beteende med hjälp av olika strategier och kompetenser. Skapas en trygg anknytning till förskolläraren får barnet olika möjligheter. En möjlighet är att barnet kan våga skapa nya relationer. Studiens slutsats är att förskollärarna i studien anser att anknytning är betydelsefullt för barnen. Detta eftersom förskollärarna i studien anser att anknytning till en förskollärare ger barnen flera möjligheter, både i förskolan och i framtiden. Förskollärarna i studien synliggör att anknytning spelar roll för hur barnen kommer att uppleva sin omvärld, vilket gör att anknytning blir värdefullt för barnen. Studiens resultat visar att det finns olika sätt att arbeta med anknytning och att alla förskollärare har egna strategier för att få barnen att vilja knyta an

Tonårsperioden är den tid som är mest brottsintensiv i livet. Det finns inget tydligt svar på varför just vissa tonåringar väljer att begå brott men det är klarlagt att det sociala samspelet har en inverkan på tonåringar och dess brottsbenägenhet. Syftet med studien var att undersöka om tonåringarnas anknytning till skola och familj påverkar ungdomsbrottsligheten samt om de föreligger könsskillnader i anknytning till skola och familj. Resultatet visar att det finns könsskillnader i anknytning till skola och familj och att anknytningen till skola och familj har en inverkan på ungdomsbrottslighet. / The teenage period is the most crime intensive time in life. There is no clear answer as to why certain teenagers choose to commit crimes, however, the social interaction has an impact on teenagers and their propensity to crime. The purpose of the study was to investigate whether teenagers’ connection to school and family affects juvenile delinquency and whether there are gender differences in connection to school and family. The results show that there are gender differences in connection with school and family and that the connection with school and family has an impact on youth crime.

Studiens syfte är undersöka hur förskollärare beskriver sitt arbete med anknytning utifrån ett åldersrelaterat perspektiv. Studien har analyserats utifrån John Bowlbys och Mary Ainsworth anknytningsteori. Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod där åtta förskollärare intervjuades med semistrukturerade intervjufrågor. Resultatet visar på förskollärarna arbetar individanpassat utifrån barns individuella förutsättningar och inte specifik ålder. Resultatet visar även att förskollärare anser att omsorg i relation till anknytning sker vid rutinsituationer och lärandesituationer. Slutsatsen är att anknytning är lika viktigt oavsett ålder och att alla barn har behov av en trygg bas på förskolan.

Denna studies syfte är att undersöka förskollärares synsätt och resonemang om anknytningens betydelse för barns utveckling och lärande. Hur förskollärarna arbetar med att skapa en trygg atmosfär för barn på förskolan och hur de främjar en trygg anknytning till varje enskilt barn. Eftersom Läroplanen för förskolan (Lpfö18) inte lägger stor vikt på den betydelse som anknytningen har för barn, kände vi att detta ämne bör reflekteras och diskuteras ytterligare. För att komma åt förskollärarnas tankar om anknytning valde vi som metod att intervjua sex stycken förskollärare från fem olika förskolor individuellt, med frågor kopplade till det valda området. Vi tog avstamp i John Bowlbys och Mary Ainsworths teori om anknytning, betydelsen av trygghet hos barn i en förskolekontext. Våra resultat, genomgångar av relevant litteratur och tidigare forskningar inom ämnet påvisar att barn vars anknytning är trygg, vågar till större grad utforska omvärlden, samt att de visade på en bättre inlärningsförmåga. Samtliga förskollärare som intervjuades benämnde betydelsen av kontinuitet och närhet till barnen som viktigt för att skapa en trygg anknytning. Med de otrygga barnen försökte förskollärarna ge mer närhet samt skapa inbjudande aktiviteter där barnet i stor grad själva får välja delaktighetsgrad. Genom att vara närvarande och lyhörd som förskollärare vågar en del av de otrygga barnen ta ett större kliv framåt.

Syftet med denna studie är att undersöka och få veta mer om hur förskollärare ser på anknytningens betydelse i förskolan. Studien utgick från tre frågeställningar. Hur ser förskollärarna på vikten av anknytning i förskolan? samt vad har den för betydelse för barns lek, lärande och utveckling? Vad upplever förskollärarna krävs för att skapa anknytning och trygghet i förskolan? Vilka faktorer finns det som påverkar möjligheten till barns anknytning och trygghet i förskolan enligt förskollärarna? För att få svar på dessa frågor genomfördes intervjuer med fem förskollärare. Det insamlade materialet transkriberades och bearbetades sedan.   Grunden till mitt analysarbete är Bowlbys anknytningsteori samt de begrepp som den teorin innefattar. Jag har även kompletterat med tidigare studier såsom Cugmas, Persson, Broberg, Hagström och Broberg, Hagström och Brandtzæg, Torsteinson och Øiestad för att förstärka och identifiera anknytningen i förskolans verksamhet. I studien framkommer det hur viktig förskollärarna anser anknytningen är i förskolan. Det har också framkommit att det finns faktorer som påverkar barns anknytning och trygghet i förskolan. Resultatet visar på att mer kunskap krävs om de olika anknytningsmönsterna. Då ingen av förskollärarna benämner dessa.

Syftet med denna studie är att skapa en djupare förståelse för hur förskollärare arbetar med anknytning i vardagen på förskolan och hur anknytning kan skapas till barn med olika anknytningsmönster.  Vi använder oss av följande frågeställningar: Hur arbetar förskollärarna med anknytning i sitt vardagliga arbete? Hur kan förskollärarna anpassa sitt arbetssätt för att försöka skapa en trygg anknytning till barn med olika anknytningsmönster i förskolan? Många barn har tiden innan de börjar på förskolan varit hemma med vårdnadshavare i en lugn och trygg miljö. Att börja på förskolan innebär en stor förändring eftersom de nu ska spendera sina dagar utan vårdnadshavaren i en miljö med nya barn och vuxna de ännu inte har hunnit skapa en trygg anknytning till. En annan faktor som också kan påverka barnets trygghet i förskolan är om barnets familjeförhållanden förändras. Därför kan det underlätta om förskollärare har fått förståelse och kunskap om olika anknytningsmönster och hur man kan arbeta med det för att skapa en trygg anknytning till alla barn (Broberg, Hagström & Broberg 2012).  Vi utgår från Bowlbys (1997) anknytningsteori i vår studie. Vi har även använt en kvalitativ forskningsmetod då vi genomfört intervjuer med förskollärare. Vår studie visar att bland de intervjuade saknas kunskap om anknytningsmönster och studien visar även på att anknytningsmönster kan gå i generationer (Charlwood & Steele 2004). Förskollärarna vi intervjuade visade på att de gärna arbetade mot en trygg anknytning men att fokus oftast läggs vid inskolningen. De barn som förskollärarna ansåg behövde mer trygghet försökte detta skapas genom kommunikation, närhet och föräldrasamverkan. Förskollärarna kunde dock inte relatera barns olika beteenden till olika anknytningsmönster. Med vår studie hoppas vi kunna bidra med ökad kunskap och större förståelse för barns beteende och anknytningsmönster samt med den ökade kunskapen kunna ge möjlighet att skapa en trygg anknytning till barn i förskolan.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om fyra förskollärares uppfattningar om trygg anknytning vid inskolning på förskolan. De frågeställningar som vi ville undersöka var hur förskollärare beskriver trygg anknytning vid inskolning men även vilka svårigheter förskollärare upplever med att skapa en trygg anknytning vid inskolning samt hur förskollärare beskriver sin roll som anknytningsperson. Studien utgår från anknytningsteorins centrala begrepp, som är trygg anknytning, anknytningsperson, trygg bas och trygghetscirkeln. Det är dessa begrepp, samt begreppet inskolning, som kommer vara bärande genom studien. Detta småskaliga forskningsprojekt bygger på en kvalitativ ansats. Undersökningsinstrument som har använts för att hjälpa oss att få svar på frågeställningarna är fyra semistrukturerade intervjuer av legitimerade förskollärare som arbetar på småbarnsavdelning med barn i åldern ett till tre år. I studiens resultat framkommer det att samtliga förskollärare visar på en medvetenhet om vikten av en trygg anknytning vid barns inskolning i förskolan. Vidare visar förskollärarna förståelse för hur betydelsefullt arbetet är i deras roll som anknytningsperson. Viktiga framgångsfaktorer som förskollärarna betonar i deras roll är att vara tillgänglig och visa närhet och engagemang. I resultatet lyfter förskollärarna några svårigheter som dem upplever med att skapa en trygg anknytning vid inskolning, så som att vårdnadshavarna inte känner sig trygga med att lämna sitt barn på förskolan respektive när barnet har erfarenhet av otrygg anknytning. Förskollärarna lyfter att anknytningen är viktig utifrån relationen hem och förskola och att anknytningens betydelse är beroende av olika ramfaktorer som finns på förskolan.

No description available.

Syftet med studien var att synliggöra förskollärares konstruktioner av anknytningens betydelse för förskollärarens undervisningsuppdrag samt för barns utveckling och lärande i förskolan. Studien tog stamp i det socialkonstruktionistiska perspektivet och använde sig av den kvalitativa metoden i form av intervjuer med förskollärare. Resultatet visar att anknytning upplevs som något viktigt i arbetet i förskolan. Det framkommer att trygghet skapas i anknytning och att barn har lättare att lära sig under undervisningen om de känner sig trygga med sina förskollärare. Resultatet visar även att anknytning är viktigt för barns utveckling och lärande men att det finns olika uppfattningar av förskollärarna om att anknytning är en förutsättning för att lärande ska kunna ske. Den viktigaste slutsatsen som dras är att anknytning som existerar under flera år kan gynna både barn och förskollärare då förskollärare lär känna barnens behov under lärandetillfällen.

Syftet med studien är att bidra till fördjupad kunskap om hur förskollärare planerar och genomför introduktion av barn med annat modersmål än svenska. Syftet är också att få en större förståelse för vilka aspekter som är viktiga att beakta vid introduktion av barn med annat modersmål än svenska. Tio förskollärare har deltagit i studien och metoden som använts är kvalitativa intervjuer. På grund av rådande situation med Covid-19 så har intervjuerna genomförts via mail. Det insamlade materialet har analyserats ur ett anknytningsperspektiv samt ur ett interkulturellt kommunikationsperspektiv. De intervjuade förskollärarna har beskrivit trygga relationer till både barn och vårdnadshavare som en förutsättning och en grund för barnets fortsatta utveckling i förskolan. Resultatet av studien visar att återkommande begrepp var anknytning, trygghet och kommunikation. Respondenterna lyfter förberedelse och tydlighet som viktiga aspekter vid introduktion av barn med annat modersmål än svenska. Slutsatsen är att förskollärarna eftersträvar ett interkulturellt förhållningssätt och viljan att ge alla barn goda förutsättningar till en trygg start.