Titel: Varumärkesrivalitet - Om konsumenters emotionella anknytning till varumärken och rivalitet. Nivå: Examensarbete för kandidatexamen i företagsekonomi.  Författare: André Berntsson, Linnéa Odbratt.  Handledare: Jonas Molin, Lars-Johan Åge. Examinator: Maria Fregidou-Malama. Datum: 2020-maj. Syfte: Denna studies syfte är att nå en ökad förståelse för hur konsumentens emotionella anknytning till ett varumärke påverkas när det smutskastas av ett konkurrerande varumärkes kunder. Metod: En kvalitativ metod har använts, eftersom studien ämnar uppnå en ökad förståelse, där konsumenternas upplevelser fått stå i fokus. Det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade enskilda intervjuer, där 13 respondenter deltog totalt. Utifrån det erhållna empiriska materialet, delade vi upp analysprocessen utifrån sortering, reducering och argumentering. Resultat & slutsats: En övervägande del av respondenterna uppgav sig ha ett emotionellt band till sitt smartphone-varumärke. De flesta respondenter kunde koppla drag i sin faktiska eller ideala självbild till varumärkets personlighet. Anknytningen till varumärket bedöms stärkas vid rivalitet då konsumenten tenderar att gå i försvarsställning och därigenom skapa ett närmare band. Smutskastning och rivalitet förekommer oavsett om det handlar om ideal eller faktisk självkongruens. Slutligen föreslår empirin att varumärket inte tar nämnvärd skada av att konsumenter smutskastar andra varumärken. Förslag till fortsatt forskning: Denna studie fokuseras till smartphone-varumärkena Apple och Samsung, men framtida forskning kan omfatta andra smartphone-varumärken för att fånga upp en större andel smartphone-användare. Vidare forskning uppmanas även undersöka vilka drivkrafter som ligger bakom vid ett beslut att byta smartphone-varumärke, och hur ett sådant byte påverkar den emotionella anknytningen till det tidigare smartphone-varumärket. Framtida forskning kan studera ett annat ålderssegment, där vår studie kan fungera som referensmaterial.  Uppsatsens bidrag: Studien bidrar med en djupare förståelse för hur konsumenters emotionella anknytning påverkas när deras varumärke smutskastas av ett konkurrerande varumärkes kunder. Dessutom är detta en av få studier som studerar mottagarna av smutskastningen samt individer ej aktivt delaktiga i varumärkesgemenskapen. Studien bekräftar att rivalitet kan vara positivt för varumärket men visar, i motsats till andra studier, att ingen tydlig uppdelning i aktuell och ideal självkongruens kan göras för att identifiera konsumenter som kritiserar eller försvarar varumärken.    Nyckelord: varumärken, emotionell anknytning, självkongruens, varumärkesrivalitet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur möjligheten till en trygg anknytning uppfattas under inskolningen, både utifrån ett förskollärar- och ett föräldraperspektiv. För att undersöka detta har jag använd mig av semistrukturerade intervjuer. Empirin har sedan analyserats utifrån anknytningsteorin. Resultatet av min studie visar att förskollärare och föräldrar är eniga om att, trygghet skapas bäst genom att ge barnen tid att, anpassa sig till sin nya miljö och till pedagogerna. Vikten av att vara lyhörd för barnets behov, är också något som betonas som viktigt i studien. Vidare visar resultatet även att, förskollärare och vårdnadshavare känner en oro för barngruppens storlek i relation till att de känner sig otillräckliga för att bekräfta alla barns behov. Slutsatsen är att, barn, pedagoger och vårdnadshavare ska ges tillräckligt med tid tillsammans för att skapa en så trygg anknytning som möjligt för barnet. Förskollärarna i studien anser att, en föräldraaktiv inskolning är den bästa modellen för att bidra med goda förutsättningar för detta. Det framgår tydligt att anpassningar efter varje barns behov är det som bidrar till att en trygg anknytning kan formas.

No description available.

Förskolans verksamhet handlar om möten med människor. För att förskolan ska bli en plats där familjerna känner sig trygga och där barnen kan ta del av verksamheten krävs det en väl planerad och förberedd introduktion. Studiens syfte är att vi vill få en djupgående förståelse för hur inskolningar i förskolan genomförs. Undersökningen har utgått ifrån anknytnings teori där resultatet sedan har analyserats med hjälp av genom teori. Studien har utgått från intervjuer med fem förskollärares och fem vårdnadshavares aspekter. Det är för att vi vill få en helhetssyn på vad de betraktar är viktiga faktorer för att förstärka barnets trygghet under inskolningar och deras definition av en god samverkan mellan förskollärare och vårdnadshavare samt vad vårdnadshavarna anser är en lyckad inskolning. Vårdnadshavarna som deltog i studien hade inom de senaste två åren genomgått inskolningar. Förskollärarna som intervjuades arbetade i olika verksamheter. Genom att vi använde oss av metoden kvalitativa intervjuer så fick vi resultat som besvarade studiens frågeställningar. Av resultatet framkommer ett antal viktiga faktorer som både förskollärare och vårdnadshavare anser vara en stor vikt vid inskolningar. Samtliga förskollärare och vårdnadshavare betonar att trygghet vid inskolningar är det viktigaste målet, eftersom trygghet är grunden för barnets trivsel, lärande och fortsatta utveckling. I studien konstateras det att alla barn har olika behov och för att kunna tillgodose varje barns behov krävs det att man individanpassar inskolningen. Detta krävs en förtroendefull samverkan mellan vårdnadshavare och förskollärare samt en noggrann och kunskapsrik planering tillsammans med arbetslaget. Delstudie 1 som handlar om förskollärare som respondenter är skriven av Sara Sebhat med följande resultat och analys. Delstudie 2 som består av vårdnadshavare som respondenter är skriven utav Emine Budak med följande resultat och analys.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares uppfattningar om betydelsen av barns anknytning till pedagogerna i förskolan. För att uppnå vårt syfte har vi använt oss av kvalitativa intervjuer. Vi har tagit del av fem förskollärares beskrivningar om deras arbetssätt för att skapa trygga relationer till barnen. Vi har gjort en tematisk analys av intervjuerna och därmed fått fördjupad förståelse för hur förskollärarna uppfattar betydelsen av barns anknytning till pedagogerna i förskolan. Resultatet har därefter analyserats med stöd av John Bowlbys anknytningsteori. Några av teorins centrala begrepp som vi använt är trygg bas, anknytningsperson, inre arbetsmodeller och anknytningsmönster. Vår studie visar att anknytning är grundläggande för att barnen ska trivas i förskolan samt för deras utveckling och lärande. I studien synliggörs att förskollärarna arbetar för att skapa trygga relationer och att deras bemötande till barn och vårdnadshavare kan påverka relationerna. Förskollärarna lyfter fram betydelsen av att vara lyhörd för barnens behov och att finna en balans av närhet och distans. Sammanfattningsvis bidrar studien till att fördjupa våra kunskaper om vikten av anknytningens betydelse i förskolan, och att trygghet och omsorg ska prägla förskolans verksamhet.

Syftet med studien var att undersöka åtta förskollärares erfarenheter kring inskolning i förskolan. Studiens har en kvalitativ semistrukturerad intervju som forskningsmetod, där åtta förskollärare intervjuats. Studiens resultat visar att föräldraaktiva inskolningsmodellen är den aktuella metod som används och kan tillämpas oavsett inskolningsmodeller. Förskollärarna i studien betonar sitt förhållningssätt, anknytning och samverkan som betydelsefullt under inskolningen. Vår slutsats är att det behövs en fungerande relation och trygghet för att skapa en god inskolning för både barn och vårdnadshavare.

No description available.

Denna studies syfte är att bidra med fördjupad förståelse om hur pedagoger på olika sätt förstår och tolkar anknytningen och dess betydelse för de äldre barnen på förskolan, detta då anknytning och trygghet hänger ihop med barnets vidare utveckling och lärande. För att uppnå syftet har vi genomfört kvalitativa intervjuer med fem förskollärare för att undersöka deras uppfattning kring betydelsen av barns anknytning i samband med utveckling och lärande. Tack vare intervjuerna med förskollärarnas beskrivning om hur de arbetar för att skapa trygga relationer till barnen har vi kunnat göra en analys av intervjuerna och fått en ökad förståelse kring hur förskollärarna uppfattar betydelsen av barns anknytning till pedagogerna i förskolan. Analysen av resultatet har genomförts med stöd i John Bowlbys anknytningsteori och några av teorins centrala begrepp, trygg bas – säker hamn, inre arbetsmodeller, anknytningsperson, och anknytningsmönster. Studien visar att anknytning har en påverkan på barns utveckling och lärande, och att det utgör grunden för att barn ska vara trygga och våga utforska och upptäcka omvärlden. Förskollärarna som intervjuats understryker att deras förhållningssätt och bemötande av både barn och vårdnadshavare påverkar relationerna, och menar att det krävs att man som pedagog är lyhörd och närvarande för att se barnet och dess behov. Åsikterna kring ålderns betydelse har varit något delad, och det framkommer både att det är de yngre barnen som är i större behov av anknytning, samt att det inte är skillnad och att även de äldre barnen är i behov av trygghet för sin personlighetsutveckling.

Förskollärare åläggs att ansvara för att varje barn tillsammans med sina vårdnadshavare får en god introduktion i förskolan, men det saknas riktlinjer kring hur inskolning ska genomföras och forskningen kring inskolning är mager. Därmed syftar studien att undersöka vilka aspekter förskollärare anser leder till trygghet och anknytning under inskolning samt vårdnadshavare roll. Studien grundar sig i kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem förskollärare. Anknytningsteori (Bowlby 2010) och relationskompetensens (Aspelin 2018) centrala begrepp har använts.   I resultatet framgår att förskollärarna samstämmigt beskriver att barns trygghet nås via vårdnadshavares trygghet. Inskolningar anses medföra förändrat arbetssätt för att frigöra tid och ansträngning i mötet med barn, specifikt används barns intressen för att skapa positiva möten. Detta menar förskollärarna ökar förtroendet hos barnen och därmed tryggheten och anknytningen. Förskollärarna arbetar medvetet för att fungera som en trygg bas och säker hamn, för barns trygghet i förskolan och i gruppen. Förskollärarna anser dock att flexibilitet krävs för att kunna möta och beakta barns olika anknytningsmönster och behov. Förskollärarna anser att inskolningen är betydelsefull för alla inblandade parter, för; vårdnadshavares trygghet och tillit till förskolan, för barnets trygghet och fortsatta utveckling samt för förskollärares arbetsmiljö och villkor för att kunna genomföra goda introduktioner i sitt arbete.

ABSTRACT  Detta examensarbete behandlar sex förskollärares syn och erfarenheter kring anknytning i förskolan. Det lyfts möjligheter samt begränsningar för förskollärare men även hur anknytning och anknytningsteorerier lyfts i verksamheten. Intervjuerna utfördes på deras arbetsplatser, för att få fram förskollärarnas tankar och erfarenheter. Empirin analyserades utifrån anknytningsteorier och de teoretiska begreppen. Utifrån studien har man kunnat se att samtliga förskollärare som intervjuades arbetar för att verksamheten ska fokusera på barnet och barnets behov av trygghet. Men studien visar även på att det finns begränsningar i verksamheten för förskollärare att uppnå anknytningen. Begränsningarna handlar delvis om förskollärarnas utbildning i relation till anknytning, men även hur verksamheten ser ut och är utformad. Detta har då gjort att förskollärarna har olika strategier för att skapa en trygg miljö för barnen i verksamheten. Vilket studien visar på att förskollärarna gör på olika sätt utifrån deras egna tankar och erfarenheter.  Studiens metod är kvalitativa intervjuer med sex förskollärare. Iintervjuerna och i analysen framkommer samstämmig syn hos förskollärarna gällande trygg anknytning och dess betydelse i verksamheten. Den trygga anknytningen beskrivs som grunden för både utveckling och lärande men även för barnens välmående, betydelsen av anknytning till pedagogerna är en samstämmig syn dock är det två av förskollärarna som anser att det kopplas till hemmet och barnets vårdnadshavare. Förskollärarna beskriver hur de arbetar med att tillgodose barnets behov av trygghet och relationer. De använder liknande strategier och beskriver att de alltid sätter barnets behov i centrum. I strategier tar de upp begrepp som lyhördhet, närhet, tillgodose, empati och öppenhet. Dock beskriver de att de möter svårigheter i verksamheten kring kunskaper hos kollegerna. Att det saknas kunskap och de saknar stöttning samt utbildning inom området.