Studiens syfte var att belysa hur förskollärare beskriver och arbetar för att skapa trygghet för barnen under introduktionen till förskolan. Förskollärares syn på vad som är viktigt för att barnet ska bli trygg i verksamheten påverkar val av introduktionsmodell samt hur introduktionen läggs upp. Genom en kvalitativ studie där intervjuer och observationer har använts framkom olika perspektiv på vad som är viktigt för att barnet ska bli trygg i verksamheten under introduktionen. Samtliga respondenter lyfter vikten av att skapa goda relationer till vårdnadshavare under introduktionen, däremot går deras åsikter isär då det kommer till betydelsen av relationen till vårdnadshavarna i förhållande till barns trygghet i verksamheten. Slutsatsen är att de olika introduktions-modellerna genererar olika arbetssätt där förskollärarna får en mer aktiv eller passiv roll i relationsskapandet till barnet.

Studiens syfte var att belysa hur förskollärare beskriver och arbetar för att skapa trygghet för barnen under introduktionen till förskolan. Förskollärares syn på vad som är viktigt för att barnet ska bli trygg i verksamheten påverkar val av introduktionsmodell samt hur introduktionen läggs upp. Genom en kvalitativ studie där intervjuer och observationer har använts framkom olika perspektiv på vad som är viktigt för att barnet ska bli trygg i verksamheten under introduktionen. Samtliga respondenter lyfter vikten av att skapa goda relationer till vårdnadshavare under introduktionen, däremot går deras åsikter isär då det kommer till betydelsen av relationen till vårdnadshavarna i förhållande till barns trygghet i verksamheten. Slutsatsen är att de olika introduktions-modellerna genererar olika arbetssätt där förskollärarna får en mer aktiv eller passiv roll i relationsskapandet till barnet.

"Så länge man visar att man finns...".  - En kvalitativ studie om trygghet och relationer i förskollärares arbete med nyanlända barn. "As long as you show that you are there...".   - A qualitative study about safety and relationships in preschool teachers work with newly arrived children.  Syftet med studien är att bidra med kunskaper om hur förskollärare arbetar för att skapa goda relationer och trygghet för barn som är nyanlända. Genom studien vill vi också ta del av förskollärares berättelser om vilka strategier de använder för att skapa dessa goda relationer och denna trygghet med dessa barn i förskolan.  Studien har genomförts med utgångspunkt i en kvalitativ metod, där empirin insamlats genom sex semistrukturerade intervjuder med förskollärare som har erfarenhet av att ha arbetat med barn som är nyanlända. Studien tar sin utgångspunkt i anknytningsteorin, som utgår från att barns trygghet är en grund för att kunna utvecklas, och den forskning som presenteras menar att trygghet är betydelsefullt för nyanlända barns utveckling. Genom en tematisk analys av empirin har tre teman identifierats, vilka benämns som: Viljan att mötas, en god dialog med vårdnadshavarna samt ramar och rutiner. Dessa tre teman redovisas i studiens resultat, där det framkommer att förskollärare för att skapa goda relationer och trygghet med nyanlända barn kan visa att de finns där för barnen när de behöver det. I resultatet framgår också att relationer kan byggas utan ett delat språk, men tolkar förklaras vara en trygghetsskapande aspekt. Vidare framkommer i resultatet att vårdnadshavarnas trygghet är grundläggande för barnens trygghet, och rutiner och ramar beskrivs också fungera trygghetsskapande.

Kunskapsområdet för det här examensarbetet är barns trygghet i förskolan. Uppsatsen sätter fokus på anknytningens betydelse för tryggheten och har anknytningsteori som teoretisk utgångspunkt. Syftet för studien är att synliggöra förskollärares uppfattningar om barns trygghet och anknytning till vuxna i förskolan, samt hur förskollärare ser på det egna arbetet med att tillgodose barns behov av trygghet. Frågeställningarna är följande: - Vilken betydelse tillskriver förskollärarna barns trygghet i förskolan? - Vilken betydelse tillskriver förskollärarna barns möjligheter att utveckla trygg anknytning till pedagoger? - Vilka strategier beskriver förskollärarna att de använder sig av i arbetet med att tillgodose barnens behov av trygghet och nära relationer? - Vilka svårigheter beskriver förskollärarna att de möter i arbetet med att tillgodose barnens behov av trygghet och nära relationer? Studiens metod är kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare. I analysen framkommer en samstämmig syn hos de fyra informanterna gällande trygghetens betydelse i förskolan. Tryggheten beskrivs som grunden för utveckling och lärande. Betydelsen av trygg anknytning till pedagogen är ett ämne där en delvis varierande syn framkommer hos informanterna. Två förskollärare betonar anknytningens betydelse mycket tydligt, medan två inte betonar dess betydelse lika starkt. Gällande förskollärarnas beskrivningar av hur de arbetar för att tillgodose barnens behov av trygghet och nära relationer framkommer ett antal gemensamma strategier hos informanterna. Strategier som beskrivs är att bemöta barnen med närhet, lyhördhet, bekräftelse och empati, att skapa förutsägbarhet och tydliga rutiner för barnen, att dela in barnen i mindre grupper, samt att ha en god föräldrasamverkan. Förskollärarna beskriver även områden där de möter svårigheter i arbetet med att tillgodose barnens trygghetsbehov. Stora barngrupper och övergångar mellan aktiviteter är aspekter som tas upp.

Denna studie behandlar frågorna vad för typ av känslomässig påverkan har studiens utvalda färger på personer som upplever den i möte med andra medier och hur kan färg påverka andra medier? Med syfte att lyfta fram information och ge ökad kunskap kring ämnet. Studien gått ut på att underbygga tidigare forskning för att få en grund i hur en färg känns för att sedan höra under andra människor upplever färg i deras vardag och även testa det på en väldigt liten skala. Studierna har analyserar genom att leta efter mönster som kan sen diskuteras mot den tidigare forskningen. Det som resultatet visar är att färg i vardagen är inget som de personer som intervjuats i studien har tänkt på aktivt tills de blev tillfrågad då de blev mer uppmärksamma och tänkte igenom mer grundligt. Under det testet med färg och musik så visar det att det skulle vara möjligt att fungera men med tanke på hur litet testet var så är det inget slutgiltigt svar om det fungerar.

Det adopterade barnet har upplevt separationer, ibland bristfällig omsorg och trauman, vilket kan skapa en sårbarhet som kan leda till utmaningar i anknytningsprocessen. Vikten av en god anknytning vid adoption påverkar både barn och förälder. Barnets anknytning finns med och påverkar framtida förhållningssätt gällande känslomässig närhet och förståelse och en otrygg anknytning skapar sämre förutsättningar för en framtida trygghet. Som barnhälsovårdssjuksköterska är det av vikt att besitta kunskap om anknytning, dess framtida påverkan på individen samt det speciella behov familjer som adopterar har för att kunna skapa så goda förutsättningar som möjligt gällande anknytningsprocessen. Forskningsfältet är knapphändigt och begränsat gällande föräldrars upplevelser av anknytning vid adoption och de få studier som finns påvisar att kunskapen inom sjukvården kring adoption och adoptivfamiljers speciella behov upplevs bristfällig. Föreliggande studie vill genom ett livsvärldsperspektiv belysa föräldrars upplevelser av anknytningsprocessen. Resultatet kan bidra till ökade möjligheter att förstå livsvärlden hos föräldrar som adopterar och vad som påverkar och kan påverkas. Detta kan i sin tur sättas i relation till övrig forskning och perspektivet av hållbar utveckling, för att i slutänden kunna bidra med kunskap till barnhälsovården. Datainsamlingen är gjord genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med adoptivföräldrar (n=11). Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys och resultatet presenteras, via tre huvudkategorier; Betydelse av att känna trygghet i föräldrarollen, Att se och möta barnets behov och Betydelse av att få bekräftelse i föräldrarollen. Resultatet belyser den väldiga förändring en adoption innebär, både för barn och förälder. Det belyser också vikten av att det finns kompetens och engagemang kring anknytningsprocessen hos familjer som adopterar, både hos föräldrar och hos barnhälsovården som möter dessa familjer. I resultatet framkommer att känslan av trygghet har stor påverkan på anknytningsprocessen. En dominerande andel av föräldrarna känner en frustration över bristande kompetens och engagemang hos barnhälsovårdssjuksköterskan.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur några förskollärare och barnskötare i förskolan arbetar med att etablera en anknytningsrelation med barnen. Vidare vilka olika aspekter som kan påverka anknytningen samt vilken eventuell påverkan en trygg respektive otrygg anknytning kan ha för pedagogernas arbete med de strävansmål som skrivs fram i förskolans läroplan. Åtta pedagoger har deltagit i studien och metoden som har använts är semistrukturerade intervjuer som har genomförts vid personliga möten samt intervjuer via mail. Pedagogerna har beskrivit hur de arbetar med att etablera en anknytningsrelation med barnen på förskolan. Studiens resultat visar att detta arbete börjar redan vid inskolning och att föräldrarnas inställning till verksamheten och personalen har en betydande roll. Den trygghet som barnet känner för verksamheten och personalen grundar sig i hur väl anknytningsrelationen har blivit etablerad mellan barnet och förskolans personal. Studien har visat att ett barns lärande och förmåga att våga leka hämmas om det inte finns en sekundär anknytningsperson till barnet. Den trygghet som anknytningen medför har en avgörande roll för barnets möjligheter att leka och lära när barnet befinner sig på förskolan.

Bakgrund Vi har valt att undersöka vilken roll pedagoger anser att de har för barnets anknytning, vidinskolning och vid olika inskolningsmodeller. Studien redogör för olika inskolningsmodeller som pedagogerna väljer mellan, svårigheter som kan uppstå vid inskolningen, pedagogernas roll för en god relation och vårdnadshavarsamverkan. Vi har inspirerats av anknytningsteorin när vi gjort vår studie och därför har vi ett inslag om den i bakgrunden. Andra studier har bland annat kommit fram till att det inte finns någon inskolningsmodell som anses vara bättre när det gäller pedagogernas funktion för anknytningen, samt att en god relation medvårdnadshavare är väsentlig. Syfte Syftet med vår studie är att få mer kunskap om vilken funktion pedagoger anser att de har förbarnens anknytning vid inskolningen, via olika inskolningsmodeller. Metod Undersökningen utfördes med kvalitativa intervjuer. Fem stycken förskollärare på två olika förskolor intervjuades. Resultat I resultatet framgår det att det används olika slags inskolningsmodeller på olika förskolor. Vilken modell de vill använda sig utav väljer förskolorna själva. Pedagogerna försöker bygga en bra relation till vårdnadshavarna, detta för att ett samarbete mellan hem och förskola skakunna flyta på bra. Det framgår också att pedagogerna anser att trygghet är en väsentlig del för att barnet ska kunna trivas på förskolan. Det är upp till pedagogerna att bygga upp enrelation med barnet, som i sin tur leder till en starkare trygghetskänsla.

Inledning Studien tar grund i Bowlbys anknytningsteori som handlar om olika anknytningsbeteenden och barns anknytning till olika individer. Förskolan ska erbjuda en trygg punkt där barnen dagligen bör möta pedagoger som engagerar sig kring barnens känslor. Anknytning är ett viktigt ämne för alla som arbetar inom förskolan då grunden för en trygg anknytning leder till att barn utvecklas till trygga och kompetenta individer. Syfte Syftet med studien är att undersöka pedagogernas förhållningssätt vid bemötande av yngre barns anknytningsaktivering. Metod Metoden är ett i förväg uppgjort observationsschema som delades in i två delar, trygg och otrygg bas. Resultatet av observationerna sammanställdes i ett stapeldiagram. Resultat Resultatet visar att pedagogerna till stor del av bemötte barnen inom en trygg bas vid yngre barns anknytningsaktivering. Resultatet visade även att en större del än förväntat var inom den otrygga basen.

Uppsatsen behandlar likheter och skillnader mellan svensk och norsk lagstiftning för par i nyligen etablerade förhållanden i Sverige och Norge. Syftet med båda länders lagstiftning är att stoppa att förhållanden ingås med syfte att erhålla uppehållstillstånd. För att utreda om ett förhållande är seriöst eller inte, görs en seriositetsprövning av förhållandet. Tanken bakom en sådan prövning är att avgöra förhållandets seriositet. Genom en seriositetsprövning tittar respektive myndighet i något av länderna på faktorer som exempelvis hur länge paret har känt varandra, hur ofta parterna har kontakt med varandra, samt om de båda har ett gemensamt språk att kommunicera på. Dessa kriterier hjälper myndigheterna i respektive land att fatta beslut om ett uppehållstillstånd ska beviljas eller inte. Problematiken som en seriositetsprövning innebär är att svensk lagstiftning anger vaga begrepp och inte klara rekvisit som ska vara uppfyllda. Exempelvis framgår det inte exakt hur lång tid parterna ska ha känt varandra för att betrakta förhållandet som seriöst.  För ett förhållande mellan en norsk medborgare och en utlänning från ett tredje land, ges ingen möjlighet för dem att bosätta sig i Norge, om inte vissa kriterier har uppfyllts. Det ges ingen möjlighet för utlänningen att bosätta sig i Norge med sin partner, om inte paret tidigare bott tillsammans under en period om minst två år, eller att paret väntar barn eller har barn tillsammans. Sverige har inte liknande krav på att paret ska ha bott tillsammans utomlands i minst två år eller att paret väntar eller har barn tillsammans, för att kunna bosätta sig som ett par i landet. Överlag kan svensk lagstiftning på området sägas vara mer liberal i denna fråga.  Ett problem som kan tänkas uppstå i norsk lagstiftning är när ett förhållande där parterna inte bott tillsammans, inte har eller väntar barn tillsammans. Paret kan då tänkas söka sig till ett land vars nationella lagstiftning inte uppställer liknande krav för att beviljas uppehållstillstånd. Sverige som inte har dessa krav om att paret ska ha barn eller att dem måste ha levt tillsammans sedan tidigare, kan tänkas utgöra ett möjligt val av land att bosätta sig i. Respektive land har skillnader när det gäller tiden för när ett permanent uppehållstillstånd kan beviljas. I Norge rör det sig om en femårs-period, inkluderat tiden som paret ska ha bott tillsammans utomlands, samt en treårs-period när paret väl bosatt sig i Norge, innan ett permanent uppehållstillstånd kan beviljas. Sverige har inte denna långa tid innan ett permanent uppehållstillstånd kan utfärdas, istället är det ett krav att paret levt tillsammans i Sverige under en tvåårsperiod innan ett permanent uppehållstillstånd ges. I praktiken har dock tvåårsperioden utökats till tre år, då migrationsverket har en hög väntetid innan det kan fattas ett beslut i ärendet. Det förs i uppsatsen en analys kring farhågorna att en utlänning tvingas stanna kvar i ett förhållande som karaktäriseras av våld och kränkningar, på grund av rädsla att inte få stanna kvar i landet. När ett förhållande för en utlänning som har uppehållstillstånd med anledning av ex ett samboförhållande upphör, räknas det med att utlänningen lämnar landet och får sitt uppehållstillstånd återkallat. Detta ökar risken för att utlänningen i förhållandet utsätts för övergrepp och våld samtidigt som denne inte vågar anmäla detta till respektive lands polismyndighet. Eftersom att tiden för att bli beviljad ett permanent uppehållstillstånd i de båda länderna utgörs av en period om två till fem år, uthärdar utlänningen tiden trots att det förekommer våld, på grund av att kunna ansöka om permanent uppehållstillstånd efter att tidsgränsen är uppnådd. Det fastslås i uppsatsen att norsk rätt har ett tydligare och lägre beviskrav än svensk rätt för utlänningen när denna utsätts för våld, att fortsatt bli beviljad uppehållstillstånd när våld ägt rum i förhållandet. Likaledes leder detta till att lagstiftaren bör titta på hur utformningen av misshandelsbestämmelsen är utformad i Norge, för att bättre kunna stärka skyddet för utlänningen att bli utsatt för våld i relationen.