<p>Uppsatsen är en pilotstudie med syfte att undersöka sambandet mellan psykisk ohälsa, anknytningsmönster och upplevd självförmåga i en grupp tonåringar (n=19) som behandlas eller behandlats för psykiatriska eller sociala problem. Självskattningsformulär som mäter förekomsten av psykiatriska symtom (SCL-90), anknytningsmönster(ASQ) och upplevd självförmåga (GSE) har använts. Resultatet av studien visar att det kan finnas ett positivt samband mellan trygg anknytning och upplevd självförmåga, och negativa samband med otrygg anknytning. Graden av psykisk ohälsa har negativt samband med den upplevda självförmågan. En principalkomponentanalys tydde på att en complaintfaktor svarade för huvuddelen av variansen i materialet, vilket ger upphov till metodologiska frågor. Sammantaget är upplevd självförmåga och dess relation till anknytningsmönster intressant att undersöka vidare.</p>

No description available.

<p>Asylsökande föräldrar lever under stark social och ekonomisk press. De har ofta sviktande psykisk och fysisk hälsa till följd av tidigare traumatisering och den belastning som asylprocessen innebär. Om föräldrarna under dessa omständigheter inte längre klarar att ta hand om sina barn kan barnen bli placerade i familjehem. Sex socialsekreterare med erfarenhet av sådana placeringar djupintervjuades med syfte att undersöka hur barn och föräldrar från asylsökande familjer reagerar när barn placeras i familjehem utan sina föräldrar. Syftet var också att undersöka hur socialsekreterarna resonerar kring och påverkas av att arbeta med placering av barn från asylsökande familjer. Tematisk analys utfördes enligt Hayes. Resultaten tyder på att omsorgssvikten har varit akut och att socialsekreterarna då beslut har fattats endast haft begränsad information om barn-föräldraanknytningens kvalitet. Socialsekreterarna har inte heller uppmärksammat barns och föräldrars separationsreaktioner vid och under placering. Det är tydligt att socialsekreterare som placerar barn från asylsökande familjer i familjehem påverkas av den asylprocess som familjen genomgår. Det finns inte någon praxis eller fast uppfattning om hur socialsekreterare ska resonera och besluta i dessa ärenden.</p>

<p>Studiens syfte var att med en kvantitativ metod undersöka och jämföra vad socialsekreterare på barn- och familjeenhet och förskolelärare har för syn på växelvis boende för barn 0-3 år respektive 4-6 år. Frågeställningarna var: (1) Hur ser socialsekreterare respektive förskollärare på växelvis boende för barn 0-6 år och vad är viktigt för att det skall fungera bra?</p><p>(2) Vad kan det finnas för fördelar och/eller nackdelar med växelvis boende generellt för barn 0-6 år? Resultaten från 61 besvarade enkäter analyserades ur anknytningsteoretiskt och rollte-oretiskt perspektiv. Resultaten i studien visade att fler respondenter ansåg att växelvis boende är mer lämpligt som boendeform för barn 4-6 år än för barn 0-3 år. Socialsekreterarna är ge-nerellt mindre positiva än förskollärarna. Respondenterna var eniga om att kommunikationen och samarbetet mellan föräldrarna måste fungera väl, att de kan enas om beslut rörande bar-nen och att konflikter mellan föräldrar bör undvikas eller åtminstone hållas borta från barnen. Närhet mellan föräldrars bostäder är också av vikt för att växelvis boende ska kunna fungera bra. Förskollärarna anser i högre grad att ovannämnda kriterier är viktigt. Utifrån resultaten är det svårt att utläsa några tydliga för- eller nackdelar med växelvis boende generellt, det blir vad föräldrarna gör det till.</p>

<p>Syftet med denna studie var att söka ökad kunskap och förståelse för vilken vikt ungdomar lägger på relationen till behandlingspersonal i behandlingsarbetet samt belysa vilken roll en god relation till personalen spelar för ungdomarnas framtidsmöjligheter. För att uppfylla syftet har vi använt följande frågeställningar: Är relationen mellan vårdtagare och vårdgivare viktig för vårdens effekter? Går det att skapa en ny trygg bas i ungdomsåren (om man inte haft det som barn) med hjälp av en engagerad behandlare? Kan man kompensera en förlorad relation med föräldrarna med någon annan? Hur använder sig ungdomarna av sina erfarenheter av vistelsen på Pilevallen i sina liv idag? Pilevallen är ett öppet behandlingshem för både tjejer och killar i tonåren. Studien genomfördes med hjälp utav kvalitativa halvstrukturerade intervjuer utifrån en intervjuguide. Resultaten analyserades med hjälp utav anknytningsteorin och forskning om relationer. Av resultatet framgår att behandlingsrelationen är väldigt viktig för ungdomarna. Ungdomarna ser behandlingspersonalen både som en förälder och en vän som de kan söka förståelse och tröst hos, en trygg person i deras närhet som de tidigare har saknat. Utifrån ungdomarnas berättelser ges en bild av att i samspel med trygga vuxna har de getts möjlighet att utvecklas, bland annat har ungdomarnas självkänsla, förmåga till självreflektion och ansvarstagande ökat.</p>

<p>Lundgren, Johanna & Pant, Elisabeth (2009): Inskolning förr och nu. Examensarbete i didaktik. Lärarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i Gävle.<strong></strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Sammanfattning</strong></p><p>Förskolans ursprung byggdes på en teori om utveckling där barnets aktiva handlande var drivkraften i läroprocessen. Barns förståelse för olika fenomen i deras omvärld skulle utvecklas genom lärarens aktiva engagemang runt vardagliga upplevelser. Enligt Skolverket (2009) är uppgiften som förskolan har idag att lägga grunden för ett livslångt lärande och vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran, utveckling och växande. I förskolan ges lek, skapande och utforskande stort utrymme. För alla barn som deltar ska förskolan vara rolig, trygg och lärorik.</p><p> </p><p>Syftet med denna studie är att studera synen på inskolning förr och nu. I studien vill vi undersöka pedagogers och föräldrars upplevelser av inskolning och vad de anser är viktigt vid inskolningen. Vi har gjort en jämförandestudie utifrån litteraturen och intervjuer med pedagoger som arbetat längre än tio år i förskolan, föräldrar som skolade in sina barn för mer än tio år sedan och föräldrar som nyligen skolat in sina barn. I vår studie har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer. Dessa har utförts på de tolv respondenterna. Utifrån syfte och frågeställningar har vi bearbetat och jämfört intervjuresultaten med det som framkommit i litteraturstudierna.</p><p>Studiernas teoretiska utgångspunkter baseras på forskarna Daniel Sterns och John Bowlbys teorier. Deras forskning visar att anknytning, trygghet och samspel är centrala begrepp när det gäller barns känslomässiga utveckling. Enligt Stern bygger barn upp sin inre värld utifrån de upplevelser och det samspel som barnets omgivning har förmåga att skapa med barnet. Bowlby visar i sin forskning på hur grundläggande anknytningen är för barnets utveckling. I litteraturstudierna framkommer att barn behöver nära och stabila känslomässiga bindningar till vuxna. Det mest betydelsefulla för barnets utveckling är samspelet mellan barnet och föräldrarna, pedagogerna och andra viktiga vuxna i barnets närhet. Hur barnet kommer att uppfatta sig själv och sin omgivning avgörs av de vuxnas förhållningssätt och samspelets karaktär. Niss (1988) framhåller att förskolan och hemmet ska komplettera varandra. Det mest betydelsefulla under inskolningen är att det skapas goda relationer mellan pedagogerna och barnet för att barnet ska känna trygghet då föräldrarna lämnar barnet. Enligt läroplanen Lpfö98 ska förskolan ansvara för att varje barn får sina behov respekterade och tillgodosedda och får uppleva sitt eget värde.</p><p>Det har blivit synligt i studierna att inskolningen är betydelsefull och att tryggheten är det väsentliga, både för barn och för föräldrar. En individanpassad inskolning utifrån förskolans förutsättningar samt barnets och föräldrarnas behov efterfrågas idag. Föräldrarnas delaktighet och möjlighet att påverka har blivit mer framträdande, även relationen mellan pedagoger och föräldrar har utvecklats positivt. Lyhördhet har lyfts fram som den viktigaste egenskapen hos en pedagog vid inskolningen.<em>Nyckelord: anknytning, förskola, inskolning, samspel, trygghet.</em></p><p><strong></strong></p>

<p>The aim with this study is to through a research summary review experiences of growth and the</p><p>parents caring ability among children who has grown up with parents having intellectual disabilites,</p><p>and by empirical data illustrate how these persons today describe their childhood, their parents</p><p>caring ability and other cicumstances that have affected the growth. The results from the research</p><p>summary are then to be compared with the results from the empirical data in purpose to review</p><p>similarities and discrepancies.</p><p>The study has a qualitative approach and it is based on foundings from earlier research and</p><p>interviews with four women whos mothers have intellectual disabilities.</p><p>In the existing research of this issue there is a clear dichotomy between whether the researchers</p><p>have focused on either the children or the parents. In both perspectives there are different</p><p>conceptions about whether a person with intellectual disabilities have the capacity to care for and</p><p>raise a child, as there is about how the parents intellectual disaparment affects the child.</p><p>The womens stories of the childhood are obviously unique, but they also have many experiences</p><p>in common, both among themselves as with what has been found in research. Children of parents</p><p>with intellectual disabilities have been classified as a risk group, wich has been shown by reversed</p><p>roles for child and parent, lack of attachment to the parents and by insufficient care. Despite the</p><p>difficulties that the women have faced, they describe many parts of their lives in positive terms</p><p>today.</p><p>There seems to be other influences in addition to the parents intellectual capacity that affect theese</p><p>childrens outcomes. The informal network has been pointed out as an important factor of how</p><p>theese families cope with their daily lives, both by other research and the women participating in</p><p>this study. Close contact to at least one other adult beside the biological parents is also considered</p><p>promotive, as well as higher education.</p><p>Key words: Intellectual disability, child, parenting, attachment, network, dichotomy.</p>

Vid beskattning finns det två sidor med olika intressen. Dels den enskilde individen som bevakar sitt intresse av att minimera sin skattebelastning och dels staten med ett intresse för skyddet av skattebasen. Vid en flytt från Sverige kan obegränsad skattskyldighet aktualiseras på grund av att den skattskyldige har väsentlig anknytning till Sverige. I svensk skatterätt har legalitetsprincipen, ingen skatt utan lag, en stark ställning. Detta ställer krav på lagstiftningen att den skall uppfylla ett visst mått av förutsägbarhet. Den skattskyldige skall kunna förutse konsekvenserna av sitt handlande. 3:7 IL innehåller tio anknytningsmoment som vid en sammanvägd bedömning skall ligga till grund för graden av skattskyldighet. Ur lagtexten går det dock inte att utläsa vad dessa anknytningsmoment i praktiken innebär. Ledning för ett beslut bör då sökas i förarbete, praxis och doktrin. Praxis på området om väsentlig anknytning är inte enhetlig och gällande en del anknytningsmoment följer inte praxis de kriterier förarbetena stadgat som norm för bedömning. Detta gör att rättssäkerheten såväl som effektiviteten gällande lagrummet 3:7 IL som det är utformat idag kan ifrågasättas. Vidare saknar många domar från Regeringsrätten motiveringar till varför utgången i målet blev som den blev, vilket ytterligare bidrar till en osäkerhet och otydlighet på området. Någon lagstadgad rangordning av de tio anknytningsmomenten finns inte utan det är genom praxis viktningen av anknytningsmomenten har skett. Ett av de viktigaste anknytningsmoment är bostad inrättad för åretruntbruk. Praxis på området har tenderat att förskjutas från att objektivt värdera standard och läge på fastigheten till att subjektivt bedöma hur fastigheten nyttjas. Detta innebär att fritidsbostäder, oavsett läge och standard, inte medför väsentlig anknytning, medans fall där den skattskyldige behåller en permanentbostad alltid betraktas ha väsentlig anknytning. Familj utgör ett starkt skäl till att obegränsad skattskyldighet består, särskilt om familjen kvarstannar. Regelbundna besök till Sverige ses som en indikation på att den skattskyldige inte har för avsikt att bryta banden med Sverige. Vidare utgör ekonomisk engagerad här genom att inneha tillgångar som, direkt eller indirekt, ger honom väsentligt inflytande och om han bedriver näringsverksamhet här starka grunder för fortsatt obegränsad skattskyldighet i Sverige trots en flytt härifrån. Gränsdragningen för storleken på tillgångar i relation till skattskyldighet är svårbedömd. Generellt kan sägas att ett innehav som inte överstiger 10 % av tillfångarna i ett fåmansföretag bör inte medföra väsentlig anknytning medans ett innehav över 15 % gör det. Gällande anknytningsmomentet om han bedriver näringsverksamhet här antas vanligen att den skattskyldige har så täta kontakter med Sverige att det medför väsentlig anknytning. För att öka både rättssäkerheten och effektiviteten kan förespråkas att domstolen blir tydligare i sin utformning av domar och beslut. Likaså att domarna motiveras väl och att det klart och tydligt framgår varför beslutet blev som det blev. I ett steg i att förbättra både rättssäkerheten och effektiviteten kan förslagsvis ett införande av en ”specialdomstol”, vars ansvarsområde bland annat berör frågor runt väsentlig anknytning, motiveras. Ur ett effektivitetsperspektiv skulle detta troligen förkorta handläggningstider men även höja kompetensen hos domstolen och på så sätt öka förutsägbarheten, minska godtycklighet på området och då minska antalet situationer som kommer till prövning i domstolen.

SAMMANFATTNING Växjö universitet Institutionen för pedagogik Pedagogik med inriktning mot ungdoms- och missbrukarvård, C- uppsats 10p Titel: Barn som far illa ur ett lärarperspektiv. Engelsk titel: Children who suffer of negligence -from teachers point of view. Författare: Camilla Israelsson och Anne Olofsson. Handledare: Ylva Benderix. Datum: Mars 2007. Antal sidor: 30 Nyckelord: Barn som far illa, lärarrollen, pedagogik, psykologi, anknytning. SAMMANFATTNING: Studiens syfte är att belysa lärares erfarenheter av barn som far illa, hur lärare uppmärksammar barnet och vilka insatser som görs i skolan när ett barn far illa. Vi har använt hermeneutisk vetenskapstradition, kvalitativ metod med halvstrukturerade intervjufrågor. Bowlby och von Wright har använts som teoretiska utgångspunkter. Deltagare i studien var sju låg- och mellanstadielärare, med olika lång yrkeserfarenhet inom skolan. Resultaten visar vidden av barn som far illa ur ett lärarperspektiv, samt att omsorgssvikt och föräldrarnas brister oftast var den största orsaken. Insatserna som utfördes varierade från fall till fall, med olika utfall, anmälan eller inte. Lärarna efterlyser mer utbildning kring området i lärarutbildning och fortbildning. Avsaknaden av utbildning om barn som far illa för lärare, gör att vi anser att framtida forskning är högst relevant för att minimera risken att dessa barn inte uppmärksammas av skolans personal.

Asylsökande föräldrar lever under stark social och ekonomisk press. De har ofta sviktande psykisk och fysisk hälsa till följd av tidigare traumatisering och den belastning som asylprocessen innebär. Om föräldrarna under dessa omständigheter inte längre klarar att ta hand om sina barn kan barnen bli placerade i familjehem. Sex socialsekreterare med erfarenhet av sådana placeringar djupintervjuades med syfte att undersöka hur barn och föräldrar från asylsökande familjer reagerar när barn placeras i familjehem utan sina föräldrar. Syftet var också att undersöka hur socialsekreterarna resonerar kring och påverkas av att arbeta med placering av barn från asylsökande familjer. Tematisk analys utfördes enligt Hayes. Resultaten tyder på att omsorgssvikten har varit akut och att socialsekreterarna då beslut har fattats endast haft begränsad information om barn-föräldraanknytningens kvalitet. Socialsekreterarna har inte heller uppmärksammat barns och föräldrars separationsreaktioner vid och under placering. Det är tydligt att socialsekreterare som placerar barn från asylsökande familjer i familjehem påverkas av den asylprocess som familjen genomgår. Det finns inte någon praxis eller fast uppfattning om hur socialsekreterare ska resonera och besluta i dessa ärenden.