The purpose of this study is to investigate how women from Generation Y and Z perceive and consume fitness influencers and their social media content, their consumption motives and the relationship between consumption and body image. A specific focus lies on two social media platforms: Instagram and TikTok. The study is interested in the perception of authenticity and credibility of fitness influencers and if there are differences between platforms and generations. This has been incorporated in the 11 research questions. The theoretical framework introduces the way we use social media today and how it has transformed the way we communicate with one another. Generation Y and Z show different social media behaviors, with Gen Z having the necessity of being connected to the internet everyday. Generation Y was born with both digital and traditional media, while Gen Z was directly born into the digital world. Fitness influencers on social media generally influence one's body image, promoting unrealistic body ideals which leads to body image issues. Previous research shows that authenticity and trustworthiness within credibility are the most important variables in order for a fitness influencer to be effective. Additionally, previous research investigated social media users' perceptions of influencers. Body comparisons between middle aged women and adolescent women are investigated, where they compare their bodies to idealized images of influencers and how this influences their body image and self esteem. By using a quantitative survey and SPSS as an analysis method, the study found that women from Gen Y and Z consume fitness influencers and their content differently, affecting their body image. Gen Y consumes less social media and this resulted in this group having better body image compared to Gen Z. The consumption of TikTok influences body image negatively, while no correlation was found for Instagram. The perception of authenticity of fitness influencers between Gen Y and Z showed no indication of a difference. There is no difference between the platforms when it comes to the perception of credibility for people that follow fitness influencers. No correlation was found between the perception of credibility and consumers of fitness influencers’ content on both platforms. Next, a minimal difference was found in the body image between followers and those who do not follow fitness influencers on Instagram and TikTok. The more one consumes fitness content on TikTok, the more negative body image one has. On the other hand, consumption of fitness content on Instagram does not affect women's body image. Women from both generations follow fitness influencers to get motivation to exercise. The least important motive for following fitness influencers was for the fitness community. Women who think they are influenced positively by fitness influencers have a positive body image. Women who are not influenced at all, have a positive body image. Those who think they are influenced negatively, have a negative body image. Moreover Gen Z feels more compelled to compare their body compared to Gen Y. This can be due to the high social media consumption of the younger generation. Both groups think the body ideals promoted by fitness influencers are unrealistic and unachievable. / Syftet med denna studie är att undersöka hur kvinnor från Generation Y och Z uppfattar och konsumerar fitness influencers och deras innehåll på sociala medier, deras konsumtionsmotiv och förhållandet mellan konsumtion och kroppsuppfattning. Ett specifikt fokus ligger på två sociala medieplattformar: Instagram och TikTok. Studien är intresserad av uppfattningen om autenticitet och pålitlighet hos fitness influencers och om det finns skillnader mellan plattformar och generationer. Detta har införlivats i de 11 forskningsfrågorna. Det teoretiska ramverket introducerar hur vi använder sociala medier idag och hur det har förändrat vårt sätt att kommunicera med varandra. Generation Y och Z visar olika beteenden i sociala medier, där Gen Z måste vara ansluten till internet varje dag. Generation Y föddes med både digitala och traditionella medier, medan Gen Z föddes direkt in i den digitala världen. Fitness influencers på sociala medier påverkar i allmänhet ens kroppsuppfattning, och främjar orealistiska kroppsideal som leder till kroppsmissnöje. Tidigare forskning visar att autenticitet och trovärdighet inom pålitlighet är de viktigaste variablerna för att en fitness influencer ska vara effektiv. Dessutom har tidigare forskning undersökt sociala medie användares uppfattningar om influencers. Kroppsjämförelser mellan medelålders kvinnor och ungdomar undersöks, där de jämför sina kroppar med idealiserade bilder av influencers och hur detta påverkar deras kroppsuppfattning och självkänsla. Genom att använda en kvantitativ undersökning och SPSS som analysmetod fann studien att kvinnor från Gen Y och Z konsumerar fitness influencers och deras innehåll på olika sätt, vilket påverkar deras kroppsuppfattning. Gen Y konsumerar mindre sociala medier och detta resulterade i att denna grupp fick bättre kroppsuppfattning jämfört med Gen Z. Konsumtionen av TikTok påverkar kroppsbilden negativt, medan ingen korrelation hittades för Instagram. Uppfattningen om autenticitet hos fitness influencers mellan Gen Y och Z visade ingen indikation på någon skillnad. Det finns ingen skillnad mellan plattformarna när det kommer till uppfattningen om pålitlighet för människor som följer fitness influencers. Ingen korrelation hittades mellan uppfattningen om pålitlighet och konsumenter av fitnessinfluensers innehåll på båda plattformarna. Därefter fann man en minimal skillnad i kroppsbilden mellan följare och de som inte följer fitness influencers på Instagram och TikTok. Ju mer man konsumerar fitness innehåll på TikTok, desto mer negativ kroppsuppfattning har man. Däremot påverkar inte konsumtion av fitnessinnehåll på Instagram kvinnors kroppsbild. Kvinnor från båda generationerna följer fitness influencers för att få motivation att träna. Det minst viktiga motivet för att följa fitness influencers var för fitness gemenskapen. Kvinnor som tror att de påverkas positivt av fitness influencers har en positiv kroppsuppfattning. Kvinnor som inte påverkas alls, har en positiv kroppsuppfattning. De som tror att de påverkas negativt, har en negativ kroppsuppfattning. Generation Z känner sig dessutom mer tvingad att jämföra sin kropp jämfört med Gen Y. Detta kan bero på den unga generationens höga konsumtion av sociala medier. Båda grupperna tycker att de kroppsideal som främjas av fitness influencers är orealistiska och ouppnåeliga.

The mediatization of society has gradually led to an increasingly prominent presence of music in our daily lives, a process which Tobias Pontara and Ulrik Volgsten refer to as musicalization. One media platform that has experienced rapid growth in recent years is TikTok, which, with its one billion users, has become a hub for music discovery and distribution. TikTok's interface fosters a participatory culture, where users actively engage in musical challenges and memes. In this paper, I examine musical memes as a phenomenon and explore their influence on society's musicalization process. By examining TikTok's user interface and its self-promotion strategies, it becomes apparent that the platform aims to establish itself as a contemporary music medium. The app's features actively encourage users to utilize music and dances as a tool for storytelling and community-building. TikTok's rise in the media landscape has led to a mediatization process where other media adapt to TikTok's logic, and due to music being such a central part of the platform, it contributes to an increased presence of music in our day-to-day lives.

The main purpose of this essay is to investigate the role of teachers of religious education in the proactive work against violent extremism and radicalization. Furthermore, the ambition is to raise awareness of how these five teachers of religious education in the Swedish upper secondary schools and primary schools in the subject of religious studies work with and implement the school's democratic mission, and to find structures to teach about radicalization,fundamentalism, pro-violence extremism and terrorism. To obtain a result, five semi-structured interviews with active religious education teachers in the upper secondary schools and theprimary schools were conducted. To show the extent to which the school's democratic mission in the proactive work against radicalization and violent extremism is carried out, the collected empirical material has been analyzed based on Paulo Freire's awareness-raising pedagogy as a theoretical framework which indicates whether the interviewed teachers of religious education work according to what Freire calls the bank view or the liberating teaching. The study shows that all interviewed teachers work according to both these models. The teachers believe that it is inevitable to ignore the teaching of facts but prefer the liberating teaching. This is because all interviewed teachers believe that through dialogues and discussions, a critical thinking is created in the students.Furthermore, it appears that all teachers find it essential to create a good and open classroom climate where there is mutual acceptance of dissent. Thus, a long-term effort to create students as source-critical thinkers is fundamental.

Den här studien har undersökt hur psykisk ohälsa representeras på TikTok. Syftet med undersökningen var att genom netnografi observera hur användarna visar upp och diskuterar ämnet för att få en större förståelse för hur sociala medier kan användas för att sprida kunskap och medvetenhet kring psykisk ohälsa. För att genomföra analysen användes en tematisk analys och materialet analyserades utifrån både tidigare forskning samt de teoretiska perspektiven representation, offentlighetsteori och deltagarkultur. Resultatet visar att innehållet kan delas in i två huvudteman, nämligen ”egna erfarenheter” och ”professionell information”. Delteman som identifierats är ”kunskap, information och medvetenhet”, ”utmana stigmatiseringen”, ”information om behandling” samt ”ge stöd och hopp”. Vidare visade analysen att innehållet ofta visar sådant som traditionellt varit privat och inte hörts eller setts av andra, men som nu lyfts i offentliga sammanhang. Trots att sociala medier möjliggör för allt fler att delta i diskussioner visade även resultatet att det inte är alla som faktiskt deltar lika aktivt men att det ändå förekommer en hel del interaktion. Med utgångspunkt i undersökningens analys och resultat samt tidigare forskning diskuteras även vilken möjlig inverkan innehållet kan ha på stigmatiseringen kopplad till psykisk ohälsa. Diskussionen visade att innehållet, beroende på hur det pratas om, både kan bidra till en ökad eller minskad stigmatisering. / This study has examined mental health representations on TikTok by using a netnographic approach. The aim of the study has been to obtain a deeper understanding of how social media can be used to spread information and advocate for mental health issues. The method used to analyze the results was a thematic analysis. To analyze the results both previous research within the field and theoretical perspectives about representation, the public sphere and participatory culture were applied. The result show that the content can be separated into two main themes, “lived experience” and “professional information”. The subthemes identified were “knowledge, information and awareness”, “challenge stigma”, “information about treatment” and “support and hope”. The analysis showed that the content often revealed things that traditionally have been private and haven’t been seen or heard by others. Despite that social media has lowered the threshold for participation in public discussions the results showed that not everyone is actively participating. However, there was still a lot of interaction between the users that were active. Based on the analysis and result, there is also a discussion about the possible effects the content can have on the stigmatization around mental health. The discussion showed that the content has the possibility to both contribute to the stigma but also challenge it, depending on how it is talked about.

TikTok är en snabbt växande plattform som främst används av generation Z. Innehållet på plattformen har förändrats de senaste åren, där det har gått från att i störst del bestå av dans och musik till att numera även beröra ämnen som politik, aktivism och nyheter. Detta kräver ett källkritiskt förhållningssätt av användarna eftersom det tenderar att spridas desinformation. Därför syftar studien till att undersöka hur källkritiska generation Z är till samhällsnyttig information på TikTok samt deras förmåga att källkritiskt granska innehållet. Vidare diskuterar studien hur plattformens funktioner påverkar generation Z och deras förmåga att avgöra vad som är sant eller falskt.  Studien baseras på en kvantitativ och kvalitativ metodansats i form av enkät- och intervjuundersökningar. Intervjun genomfördes med sju personer inom generation Z fördelat på tre åldersgrupper, 16–19 år, 20–23 år och 24–27 år. Resultatet visade att generation Z har kännedom om innebörden av källkritik, men att de inte utnyttjar deras källkritiska kunskaper på plattformen. Respondenterna uppgav även att de sällan granskar innehåll på TikTok och att de tenderar att referera till innehållet i samtal med andra. Studien konstaterar även att generation Z använder TikTok framför allt för underhållning och tidsfördriv vilket bidrar till att det dels saknas intresse av att ifrågasätta innehåll som bekräftar deras egna övertygelser. Dels saknas det förutsättningar för att de ska kunna vara källkritiska på grund av det korta videoformatet och avsaknad av bakgrundsinformation från avsändaren. Utifrån studiens resultat kan slutsatsen dras att ansvaret gällande att vara källkritisk enbart ligger på användaren, men det krävs även ansvar från avsändare. Vidare visade även resultatet från intervjuerna att TikToks funktioner i form av gilla-markeringar, kommentarsfält och tillägg av bilder har en påverkan på generation Z:s tillförlitlighet till innehållet, både positivt och negativt. / TikTok is a rapidly growing platform used mainly by Generation Z. The content of the platform has changed in recent years, moving from a predominantly dance and music content to topics such as politics, activism and news. This requires a source-critical approach from the users as there is a tendency to spread misinformation. Therefore, the study aims to investigate how source-critical Generation Z is to socially useful information on TikTok and their ability to critically review the content. Furthermore, the study discusses how the platform's functions affect generation z's trustworthiness of TikTok content.  The study is based on a quantitative and qualitative methodological approach in the form of surveys and interviews. The interviews were conducted with seven people in Generation Z divided into three age groups, 16-19 years, 20-23 years and 24-27 years. The results showed that Generation Z is aware of the meaning of source criticism, but that they do not utilize their source criticism knowledge on the platform. The respondents also stated that they rarely review content on TikTok and that they tend to refer to the content in conversations with others. The study also notes that Generation Z uses TikTok mainly for entertainment and amusement, which contributes to a lack of interest in questioning content that confirms their own beliefs. On the other hand, there are no conditions for them to be critical of the source due to the short video format and the lack of background information from the creator. Based on the results of the study, it can be concluded that the responsibility for being source-critical lies solely with the user, but responsibility is also required from the creators. Furthermore, the results from the interviews also showed that TikTok's functions in the form of likes, the comment section and the addition of images have an impact on generation Z's credibility to the content, both positively and negatively.

I takt med att sociala medier har växt sig större har konsumenters shoppingbeteende förändrats. Inköp av produkter sker numera i allt större utsträckning på sociala medier. Den senaste plattformen TikTok har påskyndat förändringen av informationssökning med sitt korta videoformat som låter användare dela information om produkter samtidigt som de har roligt. Studiens syfte är att undersöka hur TikTok som plattform används vid informationssökning och hur konsumenterna påverkar varandra vid användandet av TikTok. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts för att samla in material för att besvara studiens syfte. Fem teman kring konsumenters upplevelse av TikTok har identifierats genom en tematisk analys. Teorierna electronic word-of-mouth (eWOM) och flow har använts för att analysera de fem temana. Resultatet visar att TikTok är en källa till inspiration som kan leda till konsumtion och nöje. På TikTok skapas en ny form av communities som är löst sammansatta till skillnad från communities som har varit slutna på andra sociala plattformar. Flow är en betydande del av den underhållande upplevelsen och engagemanget på TikTok men studien visar också att flow kan leda till negativa effekter. Studien har ett begränsat omfång på grund av urval av respondenter men kan användas som grund för vidare forskningen kring flow och communities på TikTok då den visar att detta påverkar konsumenters informationssökning. / As social media has grown in popularity, consumers’ shopping behaviour has changed. The purchase of products is now increasingly done on social media. The latest platform TikTok has accelerated the change in information seeking with its short video format that allows users to share information about products while having fun. The purpose of the study is to investigate how TikTok as a platform is used when searching for information and how consumers influence each other when using TikTok. Qualitative semi-structured interviews have been conducted to collect material to answer the study's purpose. Five themes surrounding consumers' experience of TikTok have been identified through a thematic analysis. The theories electronic word-of-mouth (eWOM) and flow have been used to analyse the five themes. The result shows that TikTok is a source of inspiration that can lead to consumption and enjoyment. TikTok has formed a new form of communities that are loosely composed, unlike closed communities on other social platforms. Flow is a significant part of the joyful experience and engagement on TikTok, but the study also shows that flow can lead to negative effects. The study has a limited scope due to the selection of respondents, but can be used as a basis for further research on flow and communities on TikTok as it shows that this affects consumers' information search. This study will be written in swedish.

I ett digitaliserad samhälle har biografbesök blivit allt färre då alternativa val för filmtittande har presenterat sig. I denna studie undersöks implementeringen av TikTok-marknadsföring för biografer och dess påverkan på 15–25-åringars intresse för biografbesök. Studien undersöker även vad 15–25-åringar har för tankar och åsikter om biograf som ett sätt att se film på. För att svara på studiens frågeställningar har rapporten använt en metodkombination av en kvantitativ och kvalitativ metod. En enkätundersökning av 150 respondenter samt en fokusgruppsintervju med sex personer genomfördes. Med systematisk litteraturundersökning har relevanta teorier samlats ihop med anknytningar till studiens ämnesområde. Studiens resultat visade hur marknadsföring på TikTok påverkar intresset bland 15–25-åringar för biografer. Resultatet visar att 15–25-åringar föredrar innehåll som bland annat är autentiska i form av TikTok-trender, roligt innehåll i form av memes och nya typer av biografupplevelser. Undersökningen visar ytterligare att en del av respondenterna har aversion för biografbesök på grund av dess begränsade flexibilitet och höga kostnad. Streamingtjänster har visat sig vara ett alternativt sätt för filmtittande, med lätt tillgänglighet samt det låga månadspriset för det stora utbudet av filmer och serier blir det ett attraktivt val för 15–25-åringar. Trots att resultaten visar att TikTok- marknadsföring kan öka intresset för biografbesök har respondenterna uttryckt andra brister med biografen som leder till färre biografbesök av målgruppen. Det som krävs för att biografbesök ska vara värda den höga kostnaden är att filmen som visas är av hög betydelse. Studien tyder på att biografer bör utveckla och anpassa sina verksamheter och marknadsföring för 15–25-åringar att locka denna unga målgrupp. / In this digital era, visiting a cinema occurs less frequently since other alternatives for movie watching have presented themselves. This study examines the effect TikTok marketing has on 15–25 year olds' will to visit a cinema. This study also examines 15–25 year olds opinion on cinema as a way of watching films. A combination of both quantitative and qualitative methods has been used to reach a conclusion. The result is based on a survey with 150 respondents, a focus group with 6 interviewees, and a systematic literature review. A combination of results and theory data collection shows how TikTok marketing can affect the interest 15–25 year olds have for visiting a cinema. The conclusion shows that 15–25 year olds prefer content in the form of TikTok trends, funny content in the form of memes and content that shows new experiences available at a cinema. The results show that some respondents have an aversion to visiting the cinema due to its limited flexibility and high cost. Streaming services have proven to be a more attractive alternative to movie watching for young people. In order for cinemas to justify the high costs of visits, the films shown have to be important. The study suggests that cinemas should develop and adapt their operations and marketing strategies for 15–25 year olds in order to attract this young target group.

The significant growth of the social media platform TikTok over the past years has led to trends being evoked on the platform. One trend, of which this study explores, is content related to ideals of masculinity that includes how men can change themself to become successful and achieve wealth. This study “Boys focus on girls, men focus on money – A qualitative analysis of masculinity ideals on TikTok” aims to disclose how TikTok’s recommendation algorithm contributes to create and maintain ideals of masculinity on the platform, as well to identify discourses within the content of this ideal to gain an understanding on how they may affect gender norms from a societal aspect. This study finds that TikTok’s recommendation algorithm is able to create and maintain an ideal of masculinity by recommending content to the user that is sorted by patterns within the type content of which the user engages with. Three identified patterns that relate to content within the ideal of masculinity that we explore on TikTok are wealth, lifestyle change and motivation as well as world view. These three identified patterns conclude norms within these ideals of which we further research to enlighten the contents discourses. The analysis of these norms from a discursive perspective found that the ideal of masculinity on TikTok is established on men being expected to achieve institutional power and authority. This is problematic from the perspective of male supremacy and female subordination in an historical context of gender norms.

This thesis deals with topics such as masculinity, stereotypes, social media and influencers. The area of interest for the authors is how masculinity and stereotypes can be represented within social media. To investigate this, six TikTok videos of Andrew Tate have been selected. According to a multimodal critical discourse analysis, these six analysing objects are analysed. A total of eight analysis categories have been selected that aim to analyse selected videos in an accurate manner. Videos of Andrew Tate are segmented to analyse more objectively. The concept of denotations and connotations from semiotics will be used to explain hidden meanings within the videos and to see representations that are not explicitly mentioned. The authors have used literature on masculinity, stereotypes and social media to easily obtain a theoretical framework for the results presented. This thesis has two research questions:  How are ideas of masculinity represented in TikTok videos of Andrew Tate? What different ideas of masculinity are represented within TikTok videos of Andrew Tate? The results showed that representations of masculinity were represented within several of the selected analysis categories. Categories, where representations were most clear, were in clothing, visual representation but also in language or what was said. Hierarchies that played on masculine stereotypes such as men being stronger and more independent than women were also found within the analysis. Ideas of masculinity that portray men as strong, warriors and independent were also found in the material. Therefore, the authors conclude that there are several different semiotic categories in which ideas of masculinity are represented within the material by Andrew Tate. The specific ideas represented within the material are based on older stereotypes regarding gender roles and masculinity. Thus, TikTok videos on Andrew Tate become an extension of old gender roles where ideas are reconstructed in new forms.

Många människor använder sig idag av olika sociala medier som sin främsta utgångspunkt för information och kommunikation. Bland de sociala medier som används mest har TikTok kommittill att bli en av de mest populära, främst bland den yngre publiken. Innehållet på TikTok har kommit till att bli ett nav för delvis humor och underhållning, men å andra sidan opinionsbildning och åsiktsspridning. Eftersom TikTok är en sådan ny plattform finns det stora forskningsluckorkring mediets funktioner och hur dessa funktioner kan användas för att sprida budskap av alla olika slag. Detta resulterar i spridning av åsikter som inte alltid är hälsosamma. Ett ämne som har på senare tid fått stor spridning på plattformen är kring vad det är att vara “man” idag. Det finns många studier om maskulinitet, men forskning om maskulinitet på TikTok är bristande. Denna studie är därav ämnad till att undersöka hur åsikter kring maskulinitet kan konstrueras i plattformens videomaterial. I denna studie analyserade vi, sammantaget, sex olika videoklipp från TikTok med hjälp av en multimodal kritisk diskursanalys. Den kvalitativa textanalys metoden valdes för att ge oss möjlighet till att analysera och utvinna så många olika visuella och auditiva komponenter i videoklippen somvi ansåg vara relevanta och på så sätt hitta underliggande konnotationer i allt från kroppsspråk till musikval. Vi analyserar videoklippen utifrån ett teoretiskt ramverk som består av bland annat representation, stereotyper och hegemoni. Vårt resultat gav oss två diskurser; Hotad maskulinitet och Maskulinitet som ett spektrum, som presenterar sambanden i vårt material. Det gav oss en ökad insikt om hur TikTok material konstruerar och reproducerar maskulinitet genom semiotiska resurser grundade i hegemoni. De åtskilda trenderna har en tendens att försöka positionera den motsvarande representationen av maskulinitet som överlägsen gentemot andra. Det konstrueras ytterligheter för att visa på rätt och fel. Slutsatsen är att konstruktionen av maskulinitet grundar sig i samma stam, men växer sig ut i olika förgreningar. Vår studie bidrar till insikt kring hur toxisk maskulinitet reproduceras genom TikTok, likt genom andra plattformar, och förhoppningsvis kan insikterna förebygga att detta mönster fortsätter att froda. / Many people today use various social media as their starting point for information and communication. Among the most used social media, TikTok has developed into one of the most popular, mainly among the younger audience. The content on TikTok has come to be a hub for partly humor and entertainment but on the other hand for advocacy and opinion spreading. Because TikTok is such a new platform, there are large research gaps around the medium's functions and how these functions can be used to spread messages of all different kinds. This results in the spread of opinions that are not always healthy. A topic that has recently been widely spread on the platform is about what it is to be a "man" today. There are many studies on masculinity, but research on masculinity on TikTok is lacking. This study is therefore intended to investigate how opinions about masculinity can be constructed in the platform's video material. In this study, we analyzed six different videos from TikTok using multimodal critical discourse analysis. The qualitative text analysis method was chosen to allow us to analyze and extract as many different visual and auditory components in the clips as we thought relevant and thus find underlying connotations in everything from body language to music choices. We analyze the clips based on a theoretical framework that consist of, among other things, representation, stereotypes and hegemony. Our result gave us two discourses; Threatened Masculinity and Masculinity as a Spectrum, which present the connections in our material. It gave us an increased insight into how TikTok material construct and reproduce masculinity through semiotic resources grounded in hegemony. The separate trends tend to try to position the corresponding representation of masculinity as superior to others. Extremes are constructed to demonstrate right and wrong. The conclusion is that the construction of masculinity is based on the same stem but grows in different branches. Our study contributes to insight in how toxic masculinity is reproduced through TikTok, much as through other platforms, and hopefully the insights can prevent this pattern from continuing to thrive.