Syftet med studien var att bilda kunskap om pedagogers erfarenheter av arbetet med minori-tetsspråket meänkieli samt att diskutera betydelsen av dess aktiva användning i den pedago-giska verksamheten bland förskolebarn i en kommun i Tornedalen. Studien utgick ifrån ett sociokulturellt perspektiv där man ser språket som det viktigaste psykologiska redskapet som gör människan involverad i sin omgivning och delaktig i sociokulturella erfarenheter. Data-underlaget utgörs av e-postkorrespondens med sju förskollärare samt kompletterande inter-vjuer med tre deltagare i samma korrespondensgrupp. Deltagarna har alla förhållit sig till och bevarat öppna frågeställningar. Forskningsfrågorna som studien besvarar är hur förskollärarna arbetar med meänkieli och vilka upplevelser de har av att arbeta med meänkieli. Samt vilken betydelse förskollärarna tycker att meänkieli har för barnen i förskolan. Resultatet visar att meänkieli används i vardagssituationer som t.ex. vid matbordet, samlingar och påklädning. Det visar också att pedagogerna upplever att det finns ett behov av tydligare riktlinjer för ar-betet med meänkieli och att det råder en viss osäkerhet över användandet av språket.

No description available.

Utvecklingen pekar på att barnen tillbringar längre dagar på förskolan än tidigare och detta leder till att förskollärarna får ett större ansvar i att ge barnen den grovmotoriska stimulans de är i behov av. Det är förskolans ansvar att tillgodose barnens rörelsebehov och skapa möjligheter för barnen att tidigt tillägna sig de grovmotoriska färdigheterna. Forskning visar att en allsidig rörelseerfarenhet inte bara påverkar den grovmotoriska utvecklingen utan även samspelar med den totala utvecklingen. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur förskollärare förhåller sig till barns grovmotoriska utveckling i relation till det utvecklingspedagogiska perspektivet, det sociokulturella perspektivet och ramfaktorteorin. De frågeställningarna vi utgick ifrån var hur förskollärarnas förhållningssätt och ämneskunskap påverkar barns grovmotoriska utveckling? Vad ger förskolans miljö för förutsättningar för förskollärarnas arbete med barns grovmotorik och i vilken utsträckning har förskollärarna kunskap kring hur miljön kan påverka barns grovmotoriska utveckling? Och även om förskollärarna förhåller sig till Lpfö 98/16 i sitt arbete med barns grovmotoriska utveckling? Vi diskuterar relevant forskning och litteratur kring grovmotorik, förskollärarnas förhållningssätt samt miljöns inverkan och med en kvalitativ studie som metod intervjuade vi fem förskollärare. Vårt resultat visade att förskollärarna var eniga om att deras förhållningssätt hade en stor inverkan på barnens grovmotoriska utveckling och de ansåg att de förhöll sig till de mål som Läroplanen för förskolan rör angående detta. Förskollärarna var även medvetna om miljöns främjande och hämmande egenskaper och var eniga om utemiljöns varierande möjligheter.

No description available.

<p>Vår avsikt med denna studie var att undersöka förskollärares syn på flerspråkiga barns språkutveckling. Vi har även velat belysa vilka aspekter som förskollärare lyfter fram som viktiga för att utveckla modersmålet samt andraspråket hos barnen. Detta är en kvalitativ studie innehållande semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna är gjorda med tio stycken förskollärare arbetandes på tre olika mångkulturella förskolor. Intervjuresultaten är ställda mot litteraturen men även självbärande då det har visat sig vara svårt att finna litteratur som framhäver hur modersmålsutveckling i förskolan främjas på bästa sätt. Resultatet av intervjuerna visar att modersmålsutvecklingen i förskolans pedagogiska verksamhet varierar från obefintlig till befintlig. Även synen på andraspråksutvecklingen varierade i samma grad. Samtliga av respondenterna var eniga om att det krävs förbättring i förskolans verksamhet vad gällande flerspråksutveckling.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur förskollärare ser på genus och konflikter samt hur de agerar i konfliktsituationer utifrån hur de ser på genus. Enligt läroplanen för förskolan (1998) ska alla barn behandlas lika oavsett kön. Genom att observera och intervjua förskollärare har vi fått ta del av deras tankar och synsätt kring ämnena. Litteratur bearbetades och tillsammans med undersökningen ligger detta som grund för arbetets innehåll. Vi har sett att litteraturen stämmer överens med förskollärarnas synsätt och agerande på vissa punkter men det finns även skillnader. Detta finner vi intressant och har diskuterat viktiga aspekter i vår slutdiskussion.</p>

Denna kvalitativa intervjustudie genomfördes med sju förskollärare och sju lärare. Syftet var att införskaffa kunskap om hur utomhuspedagogik används som arbetssätt i förskolan och skolan. Resultatet visade att de förskollärare och lärare som deltog i studien arbetar med utomhuspedagogik men i olika stor utsträckning och med olika mål. De menade att det handlade om ett intresse för huruvida de själva vill arbeta med utomhuspedagogik eller inte, men även om de kunskaper de besitter. Många lärare ansåg att förskolan använder sig av detta arbetssätt mer än vad skolan gör, några av lärarna tyckte att de har tydligare mål med vad de vill uppnå tillsammans med eleverna. Förskollärarna i sin tur förlitade sig mer till sin spontanitet istället för att ha någon direkt planering vid utomhuspedagogiken. Resultatet visade även att samarbete mellan förskola och skola inte är något som sker särskilt ofta. Detta var dock något alla visade intresse för och framöver skulle vilja vara delaktiga i

Vår avsikt med denna studie var att undersöka förskollärares syn på flerspråkiga barns språkutveckling. Vi har även velat belysa vilka aspekter som förskollärare lyfter fram som viktiga för att utveckla modersmålet samt andraspråket hos barnen. Detta är en kvalitativ studie innehållande semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna är gjorda med tio stycken förskollärare arbetandes på tre olika mångkulturella förskolor. Intervjuresultaten är ställda mot litteraturen men även självbärande då det har visat sig vara svårt att finna litteratur som framhäver hur modersmålsutveckling i förskolan främjas på bästa sätt. Resultatet av intervjuerna visar att modersmålsutvecklingen i förskolans pedagogiska verksamhet varierar från obefintlig till befintlig. Även synen på andraspråksutvecklingen varierade i samma grad. Samtliga av respondenterna var eniga om att det krävs förbättring i förskolans verksamhet vad gällande flerspråksutveckling.

Vårt syfte med uppsatsen är att belysa vilka tankar några förskollärare på förskolor i stadsmiljö har om utomhuspedagogik. Utifrån syftet har vi följande frågeställning: Vilka faktorer anser förskollärarna påverkar möjligheten för förskolor belägna i stadsmiljö att bedriva utomhuspedagogik? För att få svar på denna frågeställning genomfördes kvalitativa intervjuer med sju förskollärare som arbetar på sju olika förskolor i stadsmiljö. Resultatet visade att de faktorer som enligt respondenterna främjar möjligheten för att bedriva utomhuspedagogiskt arbetssätt var många. Man kan jobba temainriktat och få in alla läroplanens delar, upptäcka sin närmiljö, uppleva med sina sinnen, utveckla sin miljömedvetenhet och motorik samt minska konflikter i barngrupper. De faktorer som kan hindra möjligheten att bedriva utomhuspedagogik var ekonomin, organiseringen av arbetslaget, planeringen av verksamheten, väder, barnens kläder och värderingar hos barnens föräldrar. Det framkom även faktorer som både kan främja och hindra möjligheten för att bedriva utomhuspedagogik. Dessa var förskolans gård, förskolans placering och närheten till grönområden, förskollärarnas tankar kring definitionen, deras utbildning inom utomhuspedagogik och deras inställning till om utomhuspedagogik passar alla barn.

Syftet med denna studie har varit att ta reda på hur förskollärare motiverar leken pedagogiskt och vilken betydelse de tror att leken har på barns lärande och utveckling samt undersöka i vilken utsträckning några av de största lekteorierna kommer till uttryck hos praktiserande pedagoger. Uppsatsen är en traditionell studie med en kvalitativ ansats med intervjuer som metod. Intervjuerna genomfördes med 10 förskollärare. I resultatet framgår det att förskollärarna tycker att leken är grunden till barns lärande och utveckling. Pedagogerna menar att det är i leken som barn utvecklar sitt lärande. De slutsatser vi har kommit fram till är att leken har en stor inverkan på barns lärande och utveckling idag, förskollärarens förhållningssätt har en betydande roll för barnens lärande och utveckling, lek och lärande bör ses som två förenade komponenter, förskollärarna är inte alltid medvetna om hur olika teoretiker har påverkat deras pedagogiska grundsyn samt att det råder bristande kunskap kring lekens betydelse i samhället.