Bakgrund:Smärta är en naturlig upplevelse vilken alla människor kommer i kontakt med och känner någon gång i livet. Smärta benämns kronisk om personen haft smärtan mer än sex månader i följd. Betydelsefullt för personer med kronisk smärta är att sjuksköterskan kan hantera smärtproblematik. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av att leva med kronisk smärta. Metod: En allmän litteraturstudie har legat till grund för arbetet. Nio vetenskapliga artiklar har analyserats genom en kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys. Resultat: Accepterande av kronisk smärta var ett påtagligt problem för dessa personer. En del påverkades så djupt av sin smärta att de hamnade i depression. Familjen har stort inflytande för personen med kronisk smärta. Egenvården är en viktig del för personer med kronisk smärta. Diskussion: Accepterande av smärta byggde i hög grad på hur smärtstillad personen upplevde sig vara. Sjukdom kan upplevas positivt trots att den är kronisk enligt Dorothea Orem. Slutsats: Studiens betydelse för sjuksköterskor är att kunna bemöta och ge en bättre omvårdnad till personer som lider av kronisk smärta. Med djupare kunskaper om hur personer med kronisk smärta upplever sjuksköterskans bemötande kan detta leda till bättre omvårdnad och patientkontakt. / Background: Pain is a natural experience which all people come into contact with and feels at some point in their lives. Chronic pain is when the person had pain for more than six consecutive months. It is significant for a person with chronic pain that a nurse can deal with pain problems. Aim: The aim was to describe people's experiences of living with chronic pain. Method: A general literature study has been the basis for the work. Nine scientific articles have been analyzed trough qualitative and quantitative content analysis. Results: Acceptance of chronic pain was a substantial problem for these people. Some were affected so deeply by their pain that they went into depression. The family has great influence on people with chronic pain. Self-care is an important part of people with chronic pain. Discussion: Acceptance of pain was based largely on how people experienced the pain. Illness may be viewed positively, although it is chronic according to Dorothea Orem. Conclusion: The study is important for nurses in order to respond and provide better care to people suffering from chronic pain. With a deeper understanding of how people with chronic pain perceive the nurse's response, this can lead to better care and patient contact.

The aim of this study is to find out if dramatic structure is essential to the sitcom's ability to entertain and make audiences laugh. This study is a comparative analysis of the more humorous American situation comedy Friends and the less humorous Swedish situation comedy Svensson, Svensson. However, as no major structural flaws are found in either situation comedy the conclusion must be that dramatic structure does not impact on a sitcom's ability to amuse. / Denna uppsats undersöker huruvida den dramaturgiska strukturen är en förutsättning för att en situationskomedi ska fungera väl – det vill säga, vara underhållande och locka till skratt. I en komparativ analys av den mycket väl fungerande amerikanska situationskomedin Friends och den mindre bra svenska situationskomedin Svensson, Svensson framkom dock inga större strukturella brister hos något av analysobjekten. Följaktligen är inte den dramaturgiska strukturen avgörande för slutresultatets förmåga att roa.

Denna uppsats undersöker huruvida den dramaturgiska strukturen är en förutsättning för att en situationskomedi ska fungera väl – det vill säga, vara underhållande och locka till skratt. I en komparativ analys av den mycket väl fungerande amerikanska situationskomedin Friends och den mindre bra svenska situationskomedin Svensson, Svensson framkom dock inga större strukturella brister hos något av analysobjekten. Följaktligen är inte den dramaturgiska strukturen avgörande för slutresultatets förmåga att roa.   The aim of this study is to find out if dramatic structure is essential to the sitcom's ability to entertain and make audiences laugh. This study is a comparative analysis of the more humorous American situation comedy Friends and the less humorous Swedish situation comedy Svensson, Svensson. However, as no major structural flaws are found in either situation comedy the conclusion must be that dramatic structure does not impact on a sitcom's ability to amuse.   Nyckelord: situationskomedi, dramaturgisk struktur, socialrealistisk komedi, familj, Svensson, Svensson, Friends

Bakgrund: Palliativ vård är den vård som ges då patienten inte längre reagerar på botande behandling. Att vara närstående till någon som vårdas palliativt kan innebära påfrestningar som aldrig tidigare erfarits. Vilka behov de närstående har varierar beroende på vilken roll de för tillfället befinner sig i, antingen rollen som mottagare av vård eller rollen som givare av vård. Syfte: Syftet var att beskriva närståendes behov vid palliativ vård i livets slutskede, då patienten vårdas i hemmet. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades på elva kritiskt granskade kvantitativa och kvalitativa artiklar. Data eftersöktes i databaserna Cinhal, PubMed och PsycINFO. Resultat: De behov som identifierats och beskrivs i resultatet är; delaktighet, information och kunskap, normalitet och kontinuitet i vardagen, stöd samt meningsfullhet. Slutsats: Alla närstående borde ges chans att få en så meningsfull sista tid som möjligt tillsammans med patienten. För att möjliggöra detta krävs att vårdpersonalen har ett holistiskt synsätt, då tillfredställelsen av ett behov ofta är beroende av att även andra behov uppfylls. / Background: Palliative care is the care given when the patient no longer responds to curative treatment. Being a next of kin to someone who is receiving palliative care can cause strains that had never before been experienced. The next-of-kin's needs vary depending on what role they currently find themselves in, either the role as recipients of care or the role of caregiver. Aim: The aim was to describe next-of-kin's needs in palliative care at the end of life, when their loved ones were cared for at home. Method: The study was conducted as a literature review and based on eleven critically examined quantitative and qualitative articles. The data was found in the databases Cinhal, PubMed and PsycINFO. Results: The needs that where identified and described in the results where; participation, information and knowledge, normality and continuity of everyday life, support and meaningfulness. Conclusion: All next-of-kin's should be given a chance for a meaningful time with loved ones during their end of life. Health professionals need to view next-of-kin's needs holistically, especially when contentment of one need often depends on the fulfillment of other needs.

Människan är en social varelse och socialisering är ett el­e­mentärt och komplex mellan­mäns­k­ligt sam­spel, som först och främst formas i den fa­mil­jära sfären. Då syftet med denna studie har varit att vidga förståelsen kring det sociala fenomenet ondska – började vi vår resa med att distan­sera oss från fenomenet för att istället fokusera på vad som händer i socialiseringens vagga. Det pro­blema­tiskt funna är att människor numera är mer asocialt responslösa än socialt respon­si­va vilket innebär att män­nisk­or mer än någonsin finns för att fungera i härskande sam­­hälle­liga sys­tem än att finnas till för varandra. Och följden, den nutida människan socialiserar och socialiseras in i emotio­nellt lidande och skapar en förträngd medvetenhet som förs vidare från generation till generation, något som i bäs­ta fall leder till ytterligheter. För att fånga den svårligen synliggjorda sociali­serings­for­men, har vi observerat dem som observerar familjer som på något sätt upplevt eller upplever krisartade situationer. Det vill säga, vi har med en tema­tiskt öppen intervju­metod sam­tal­at med so­ci­alarbetare inom samhällets hjälp­an­de ver­k­­­sam­­­heter som möter människor i varierande famil­je­sammansättningar. Med episte­mologisk syn på den vet­en­­skapsteoretiska ansatsen är den dubbla hermeneutiken utvald, dels för att vidgad förståelse är vårt syfte men också för att vi har tolkat det våra observa­törer har tolkat. Det empiriska mate­rialet är analyserat enligt analytisk in­duk­tion och har stöd i teorier om familje- och organisa­tions­kultur, det sociala livets elementära former och be­ty­d­elsen av sociala band.

This is a study of a group of Swedish travellers, and of the traveller community, a marginalized group named 'tattare', skojare, tavring, knävling, dinglare, resande (Gypsies, pikeys, tinkers, travellers), whose origins and history are unknown to most people. The purpose of the study is to find out what it is like to be a traveller and look at the culture of travellers, in older times and today. I have focused particularly on the women's situation within the culture, in the past and present. The study is based on interviews with 4 persons, from the traveller community, one man and three women. During the interviews other travellers joined and participated in the discussions and the reasoning. My conclusion is that the traveller community is a group, which has been subjected to severe abuse by authorities, but still managed to preserve their culture. The interviewed travelers share a culture, in which women play a prominent role as breadwinners, for the family cohesion and in raising the children. Functions that gives women the role of culture bearers, meaning that it’s through women the culture is carried onwards.

Uppsatsens syfte är att belysa hur samhällsutvecklingen avspeglas i barnbilderböcker och hur barn och vuxna inom sjukvården framställs. De barnböcker som ingår i undersökningen är När Lasse Larsson åkte ambulans av Ann Mari Falk och Tord Nygren (1966), Emma hos doktorn av Gunilla Wolde (1977), Malin på besök hos doktorn av Bengt Fahlström (1983), Aj! eller när jag hamnade på sjukhus av Ann Forslind (1994) och Händiga Hanna lagar pappa av Titti Knutsson & Lisen Adbåge (2007). Utifrån metoden och teorin kritisk diskursanalys belyses böckerna, och textanalyserna kompletteras med analys av bild och grafisk form. Resultatet visar att budskapet framförs allt mer i bilderna. Olika former av påverkan från medier i det omgivande samhället, och samverkan mellan bild, text och grafisk form blir tydligare än i de tidigare böckerna. Det omgivande samhället och dess värderingar avspeglas i barnböckerna genom tidstypiska familjekonstellationer, hemmiljöer och arbetslivsskildringar och i relationen mellan barn och vuxna i sjukvården.

<p><strong>Bakgrund: </strong>Familjecentrerad vård är ett sätt att tillmötesgå barns och familjens behov under en sjukdomsperiod. Fokus läggs på att anpassa vården för hela familjen och inte bara för den sjuka familjemedlemmen. Syskon till det cancerdrabbade barnet kan lätt glömmas bort i skuggan av cancersjukdomen. Detta kan leda till problem med skolan och att barnet inte känner sig lika värdefull som sitt syskon. Ur ett sjuksköterskeperspektiv anses bland annat en god relation till barnet och en bra vårdmiljö vara viktiga för det cancerdrabbade barnet.<strong></strong></p><p><strong>Syfte: </strong>Att sammanställa forskning som belyser vilka behov familjen har i samband med att ett barn vårdas för en cancersjukdom.</p><p><strong>Metod: </strong>Litteraturöversikt.<strong></strong></p><p><strong>Resultat: </strong>Behoven skiljer sig mycket mellan familjemedlemmar. Det barn som är sjukt i cancer har ofta behov som kretsar kring att ha kul och inte fokusera för mycket på sjukdomen. Det är också viktigt att föräldrarna är närvarande och att personalen är socialt kompetent. Föräldrar har behov av kontinuitet inom vården och att få behålla föräldrarollen så mycket som möjligt.</p>

<p>När ett barn får diagnosen diabetes påverkas hela familjens livssituation. Sjukdomen påverkar familjen på flera olika sätt och olika reaktioner uppstår då det är en livslång sjukdom. För att ur ett folkhälsoperspektiv öka förståelsen för familjens situation när ett barn drabbas av diabetes och kunna stötta familjen behövs kunskap om familjens upplevelse och hantering av situationen. Syftet med studien är att belysa hur familjen upplever och hanterar situationen när ett barn får diagnosen typ 1 diabetes och fram till cirka ett år efter diagnosen. Följande frågeställningar formulerades: Hur upplever familjen att livet påverkas då ett barn drabbas av diabetes? Hur hanterar familjen den förändrade livssituationen? Studien bygger på en litteraturstudie på sammanlagt 11 artiklar. Resultatet av familjens upplevelser och hantering delades upp i sju respektive fyra teman. Hela familjen påverkas när en familj får ett barn med diagnosen typ 1 diabetes. Tiden närmast efter diagnosen kan liknas vid en krissituation. Föräldrarna hamnade i ett chocktillstånd och kände skuld. Hela familjen upplevde känslor av sorg och förlust. En del föräldrar hade svårt att acceptera diagnosen och både föräldrar och syskon upplevde stress och oro. Som förälder till ett barn med diabetes uppstår aldrig situationen ”faran över”, utan de konfronteras ofta med nya utmaningar som exempelvis då barnet blir tonåring och under ungdomsåren. Familjen använde sig av olika copingstrategier för att hantera situationen. De sökte bland annat kunskap om sjukdomen och stöd hos andra med liknande erfarenheter. Vardagslivet fick genomgå stora förändringar och familjen hittade en ny modell för det vardagliga livet där även det sjuka barnets behov ingick.</p><p><strong> </strong></p> / <p>When a child is diagnosed with diabetes the whole life situation of the family is affected. The disease affects the family in several ways and the reactions occur when it is a lifelong disease. To increase understanding of the situation of the family where a child suffers from diabetes and to support the family, from the perspective of public health, requires knowledge of the family's perception and coping with the situation. The purpose of this study was to illustrate how families experiences and copes with the situation when a child is suffering from type 1 diabetes, according to the following questions: How does the family experience that life is affected when a child is suffering from diabetes? How does the family cope with their changed life situation? The study is based on a literature review on a total of 11 articles. The result of the family's experiences and management was split into seven and four themes. The whole family is affected when a family has a child diagnosed with type 1 diabetes. The time immediately after the diagnosis can be compared to a crisis. The parents ended up in shock and felt guilt. The whole family experienced feelings of grief and loss. Some parents had difficulty accepting the diagnosis and both parents and siblings experienced stress and anxiety. As a parent of a child with diabetes the situation "all-clear" never occurs, they are often confronted with new challenges such as when the child becomes a teenager and throughout adolescence. The family used various coping strategies to deal with the situation. They sought, among other things, knowledge about the disease and support from others with similar experiences. The everyday life was undergoing big changes and the family found a new model of everyday life where also the sick child's need was included.</p>

<p>Bakgrund: Tidigare studier har fokuserat på de fysiologiska aspekterna i bearbetningen av astma, både för patienterna och för deras närstående. Astma har under de senaste årtiondena ökat i prevalens och sjukdomen skapar emotionell och psykologisk stress som drabbar hela familjen runt den astmasjuke.</p><p>Syfte: Syftet med denna litteratur studie var att uppmärksamma familjens upplevelser när ett barn har sjukdomen astma, samt belysa sjuksköterskans betydelse</p><p>Metod: Till denna litteraturstudie samlades data in från databaserna Academic Search Elite och CINAHL. Under analysen skapades fyra teman. Dessa var: Första tiden efter diagnosen, anpassning, när astman blir en del av livet. Sista temat var sjuksköterskans betydelse.</p><p>Resultat: Resultatet visar att föräldrar till barn med nydiagnostiserad astma känner osäkerhet, rädsla och betvivlar sin förmåga att vårda sitt barn. Föräldrarna uppgav också att de upplevde en tuffare ekonomisk situation relaterat till ökat frånvaro från arbetet, mediciner och förändringar i hemmiljön. Det visade sig också att sjuksköterskan och den information som gavs från sjukvårdspersonalen spelade en central roll i föräldrarnas förmåga att anpassa sig.</p> / <p>Background: Earlier studies have focused on the physiological aspects of coping with asthma, both on patients and their relatives. Asthma is a disease that has been increasing over the last decades and it puts a lot of emotional and psychological stress on the entire family.</p><p>Aim: The aim of this literature review was to observe the family’s experiences when a child has asthma, and illuminate the importance of the nurse.</p><p>Method: For this literature review, data was collected from the databases Academic Search Elite and CINAHL. During analyse four themes appeared. These were the first period after diagnose, adapting, when asthma becomes a part of life. The last theme was named the importance of the nurse.</p><p>Result: The result showed that parents to children whose been newly diagnosed with asthma feels insecure, afraid and feel doubts their capability to care for their child. The parents also reported that they had a tougher economical situation due to higher absence from work, medicines and changes required in their home environment. It also showed that the nurse and the information from healthcare providers have a central role in the parents coping capabilities.</p>