I det moderna samhället är det många faktorer som leder till upplevelsen av stress. Dessa faktorer kan bland annat bero på samhällets snabba förändringar, de höga kraven, och att vi ska finnas till hands större delen av dygnet. Kombinerar man dessa faktorer med individens olika sociala roller är risken hög att individen upplever kraven som stressande. Förutom arbetets krav existerar även krav efter arbetet när man måste ägna sig åt familjen. Min studie fokuserar på att ta reda på vilka faktorer som kan ge upphov till stress hos arbetande föräldrar. För att komma närmare det studerade ämnet valde jag att göra en fallstudie på min egen arbetsplats och låta fyra medarbetare som har barn att komma till tals om sin vardag i intervjuer. Uppsatsen fokusserar på att ta reda på hur sociala roller påverkar föräldrars vardag.  I uppsatsen har teorier från Robert Karaseks och Töres Theorells krav-kontroll-stöd modell tillämpats. Denna modell beskriver kombinationen mellan individens höga krav och låga egenkontroll. Studien är sedan styrkt med teoretiska utgångspunkter från Anthony Giddens modernitetsperspektiv och Mikael Nordenmarks teorier om rollkonflikter. Resultatet blev att intervjupersonerna upplever en viss grad av stress i relationen mellan arbetsliv och privatliv. Bristen på egenkontroll, beslutsutrymme och socialt stöd bidrar till uppkomsten av stress. Resultaten av intervjuerna visade att det främst var bristen på struktur och kontroll över vardagen som skapade stress hos individen. Samtliga respondenter ansåg också att stress är ett naturligt inslag i dagens moderna samhälle. / There are many contributing factors to the experience of stress in modern society. These factors may among others be caused by the fast changes of society, the high demands, a person’s low rate of self-control and the that we are supposed to be available almost all the time. These factors combined with the different social roles of the individual increases the risk for the individual to experience stress. Except from the demands at work there are also demands after the working day when you have to spend time at home with the family. Focus in this thesis is to find out what may cause stress among full-time working parents. To get closer to the problem, I decided to carry out a case study and interviews with four persons at the work in which I am employed. The research wants to find out what causes stress by focusing on the conflict between the social roles that parents play in their every day life. The thesis is assumed from the demand-control-social support model of Robert Karasek and Töres Theorell. This model describes the combination between the high rate of self-demands and low rate of self-control. Further the thesis is supported by theoretical views of Anthony Giddens perspective of modernity and the theories about multiple social roles of Mikael Nordenmark. The results of the interviews showed that it was mainly the lack of self-control and lack of structure in every day life that caused stress. All the interviews also claimed that stress is a part of modern society.

Bakgrund: Familjecentrerad vård är ett sätt att tillmötesgå barns och familjens behov under en sjukdomsperiod. Fokus läggs på att anpassa vården för hela familjen och inte bara för den sjuka familjemedlemmen. Syskon till det cancerdrabbade barnet kan lätt glömmas bort i skuggan av cancersjukdomen. Detta kan leda till problem med skolan och att barnet inte känner sig lika värdefull som sitt syskon. Ur ett sjuksköterskeperspektiv anses bland annat en god relation till barnet och en bra vårdmiljö vara viktiga för det cancerdrabbade barnet. Syfte: Att sammanställa forskning som belyser vilka behov familjen har i samband med att ett barn vårdas för en cancersjukdom. Metod: Litteraturöversikt. Resultat: Behoven skiljer sig mycket mellan familjemedlemmar. Det barn som är sjukt i cancer har ofta behov som kretsar kring att ha kul och inte fokusera för mycket på sjukdomen. Det är också viktigt att föräldrarna är närvarande och att personalen är socialt kompetent. Föräldrar har behov av kontinuitet inom vården och att få behålla föräldrarollen så mycket som möjligt.

När ett barn får diagnosen diabetes påverkas hela familjens livssituation. Sjukdomen påverkar familjen på flera olika sätt och olika reaktioner uppstår då det är en livslång sjukdom. För att ur ett folkhälsoperspektiv öka förståelsen för familjens situation när ett barn drabbas av diabetes och kunna stötta familjen behövs kunskap om familjens upplevelse och hantering av situationen. Syftet med studien är att belysa hur familjen upplever och hanterar situationen när ett barn får diagnosen typ 1 diabetes och fram till cirka ett år efter diagnosen. Följande frågeställningar formulerades: Hur upplever familjen att livet påverkas då ett barn drabbas av diabetes? Hur hanterar familjen den förändrade livssituationen? Studien bygger på en litteraturstudie på sammanlagt 11 artiklar. Resultatet av familjens upplevelser och hantering delades upp i sju respektive fyra teman. Hela familjen påverkas när en familj får ett barn med diagnosen typ 1 diabetes. Tiden närmast efter diagnosen kan liknas vid en krissituation. Föräldrarna hamnade i ett chocktillstånd och kände skuld. Hela familjen upplevde känslor av sorg och förlust. En del föräldrar hade svårt att acceptera diagnosen och både föräldrar och syskon upplevde stress och oro. Som förälder till ett barn med diabetes uppstår aldrig situationen ”faran över”, utan de konfronteras ofta med nya utmaningar som exempelvis då barnet blir tonåring och under ungdomsåren. Familjen använde sig av olika copingstrategier för att hantera situationen. De sökte bland annat kunskap om sjukdomen och stöd hos andra med liknande erfarenheter. Vardagslivet fick genomgå stora förändringar och familjen hittade en ny modell för det vardagliga livet där även det sjuka barnets behov ingick. / When a child is diagnosed with diabetes the whole life situation of the family is affected. The disease affects the family in several ways and the reactions occur when it is a lifelong disease. To increase understanding of the situation of the family where a child suffers from diabetes and to support the family, from the perspective of public health, requires knowledge of the family's perception and coping with the situation. The purpose of this study was to illustrate how families experiences and copes with the situation when a child is suffering from type 1 diabetes, according to the following questions: How does the family experience that life is affected when a child is suffering from diabetes? How does the family cope with their changed life situation? The study is based on a literature review on a total of 11 articles. The result of the family's experiences and management was split into seven and four themes. The whole family is affected when a family has a child diagnosed with type 1 diabetes. The time immediately after the diagnosis can be compared to a crisis. The parents ended up in shock and felt guilt. The whole family experienced feelings of grief and loss. Some parents had difficulty accepting the diagnosis and both parents and siblings experienced stress and anxiety. As a parent of a child with diabetes the situation "all-clear" never occurs, they are often confronted with new challenges such as when the child becomes a teenager and throughout adolescence. The family used various coping strategies to deal with the situation. They sought, among other things, knowledge about the disease and support from others with similar experiences. The everyday life was undergoing big changes and the family found a new model of everyday life where also the sick child's need was included.

Denna uppsats studerar kultserien Buffy the Vampire Slayer (1997–2003) utifrån ett schizoanalytiskt perspektiv genom att applicera tre huvudsakliga begrepp inom Gilles Deleuzes och Félix Guattaris teorier på sju avsnitt, en från varje säsong; dessa begrepp är Anti-Oidipus, begärsmaskinen och krigsmaskinen. Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida vännerna i serien först och främst är en anti-oidipal familj. Den utgår från tre analysfrågor: Är de som en grupp en begärsmaskin? Är gruppen ”schizofren”? Utgör de tillsammans en krigsmaskin? Studien visar på karaktärernas samspel och sammanhållning som en grupp på ett sätt som visar att begreppet familj inte endast kan definieras av blodsrelationer utan av sammankopplingar vilka snarast är att beskriva som maskiner. Den finner emellertid att det också finns inslag av en oidipal ordning i skildringen av individers problem och lösningen av dem samt i en idealisering av det normala familjelivet. Den kommer därför till slutsatsen att serien i sig i en mening är ”schizofren”.

The aim of this descriptive literature study was to describe the patients’ experience of the need for social support and the choice of coping strategies during treatment for eating disorders. Further, the authors wanted to describe the relationship with the parents and also to highlight the caring relationship between nurse and patient. Results that came to light, concerning the patients’ experience, were that patients with eating disorders, in a majority of studies, indicated a deficient social network. The authors´ studies point out a need for social support in the convalescence and a need for assistance when it comes to changing coping strategies in stressful situations or events. Furthermore, the authors also intend to seek strategies for successfully changing the dysfunctional eating behaviour. The family should be seen as a resource in the treatment without challenging the patients’ autonomy. Further, the family plays an important role to encourage new patterns of behaviour and to provide support and help during the patients’ treatment. Building a lasting relationship between patient and nurse is a significant part of the nursing care and thus an important step in the recovery process. The nurses´ caring work with this patient group can consist of help for patients to identify strategies for seeking social support in addition to facilitating the communication between the patient and its family. In order to provide these patients the possibility of good nursing care, it requires that nurses have basic knowledge about eating disorders, which the nurses should be prepared for during their education. / Syftet med denna deskriptiva litteraturstudie var att beskriva patientens upplevelser av socialt stödbehov och val av copingstrategier under pågående behandling av ätstörningar. Vidare ville författarna utifrån litteraturen beskriva relationen till familjen samt belysa den vårdande relationen mellan patient och sjuksköterska. Resultat som framkom angående patientens upplevelser var att patienter med ätstörningar i flertalet studier angavs ha bristande sociala nätverk. Studierna påvisar ett uttalat behov av socialt stöd för att kunna tillfriskna samt få hjälp att förändra copingstrategier vid stressfulla situationer eller händelser för att kunna ändra det dysfunktionella ätbeteendet. Familjen bör ses som en resurs i behandlingen utan att patientens autonomi utmanas. Familjen spelar bland annat en viktig roll till att uppmuntra nya beteendemönster och för att ge stöd och hjälp under behandlingsprocessen. Att bygga en hållbar relation mellan patient och sjuksköterska är en betydelsefull del av omvårdnaden och således ett viktigt steg i tillfrisknandeprocessen. Sjuksköterskans omvårdnadsarbete med denna patientgrupp kan innefatta hjälp för patienter med ätstörningar att identifiera strategier för att söka socialt stöd samt underlätta kommunikationen mellan patienten och dennes familj. För att kunna ge dessa patienter en möjlighet till att få god omvårdnad krävs det att sjuksköterskor har grundläggande kunskaper om ätstörningar vilket sjuksköterskan borde förberedas inför redan under sin utbildning.

Ett övergripande syfte med avhandling var att belysa den levda erfarenheten av att vara i medelåldern och närstående till en person som insjuknat i stroke för första gången och studera de närståendes erfarenheter av förändringen över tid under det första året efter utskrivning till hemmet, samt att belysa innebörden av medelålders makars levda erfarenhet av relationen till en partner som insjuknat i stroke; under det första året. Avhandlingen omfattar 4 delstudier (I-IV) som sammantaget utgör en longitudinell studie. Tio närstående (40 - 64 år) till personer insjuknade i stroke (förstagångs insjuknande) med förväntat hjälpbehov överstigande 6 månader, inkluderades konsekutivt i studien och följdes under ett år efter utskrivning till hemmet. Narrativa intervjuer utfördes en månad (I, n=10), sex månader (II, n=9) och ett år (III, n=9) efter utskrivning till hemmet. Bland de närstående i delstudie I-III fanns fyra kvinnliga makar (gifta; n=2, sambo; n=2) som utgjorde deltagarna i delstudie IV. För att analysera data användes en fenomenologisk hermeneutisk tolkningsmetod (I, IV) och kvalitativ innehållsanalys (II, III). Avhandlingen visar på att vara i medelåldern och närstående till en person som insjuknat i stroke, efter utskrivningen till hemmet, innebär att gå igenom en förändringsprocess i olika steg. Upplevelsen var att en månad efter utskrivningen kämpa för att inte tappa fotfästet i en otrygg livssituation, där de upplevde ett främlingskap inför situationen, sig själv och personen som insjuknat i stroke. Ändå svarade de närstående oreflekterat an ett krav på ansvar och omsorg (I, IV). Efter sex månader visade de närstående på en kamp för att integrera förändringarna orsakade av stroke till det dagliga livet, förlika sig med förlusterna och att hitta balans och en ny normalitet (II). Makarna förde en kamp för att återfå känslan av samhörighet med sin partner och hitta tillbaka till sin egen identitet som maka, vilket bara var möjligt i frånvaro av en vårdarroll (II, IV). Efter ett år tvingades de närstående att erkänna, lära sig hantera och förlika sig med förändringarna orsakade av strokeinsjuknandet (III). Makarna fick lämna en ‛bild‛ av hur deras partner en gång varit. En trygg relation i samvaro och jämlikhet med en känsla av ‛vi‛ förändrades och blev främmande och ojämlik och ersattes med en känsla av ‛jag‛ och ‛du‛. För att härda ut måste makarna omvärdera relationen till sin partner och målen i livet. Även om partnern fortfarande var i livet visade makarna en sorg och ett lidande beroende på förlusten av den relation de en gång haft till personen som insjuknat i stroke (IV). Avhandlingen visar även att de närstående inte upplevde sig varit sedda och bekräftade av den professionella vårdpersonalen i sin egen situation som närstående. Vårdens fokus upplevdes hela tiden enbart vara den sjuke och främst de fysiska förändringarna hos personen med stroke. De närståendes upplevelse var av oförståelse för innebörden av de kognitiva och emotionella förändringarna hos den sjuke (I, II, III). De närstående gav så småningom också upp sin strävan att bli bekräftade vilket innebar att bära på ett lidande som inte blev synliggjort (III). En annan del av förändringsprocessen var att de närstående gick ifrån självförnekelse med fokus på den som insjuknat och nuet (I), till en medvetenhet om att ta egna behov i beaktande (II) och att även fokusera på eget välbefinnande för att orka i en framtid (III). Avhandlingen visar att de medelålders närstående går igenom en transitionsprocess, där upplevelser av förluster, förändringar, lidande och sorg finns relaterat till; dåtid, nutid och framtid. De närståendes upplevelse av oförståelse och brist på känsla av bekräftelse i deras livssituation under året efter utskrivningen till hemmet, kan leda till en känsla av ensamhet och övergivenhet både inom de närstående själva, men också i förhållande till andra och världen utanför.

Tillgången på organ är för liten i förhållande till efterfrågan. Många patienter hinner avlida i väntan på ett nytt organ. För att ingrepp ska få göras måste närstående underrättas. Den avlidne anses positiv till organdonation om han eller hon inte gjort sin vilja känd, närstående kan dock motsätta sig detta. Ungefär en tredjedel av de närstående nekar till donation om den avlidnes vilja inte är känd. För att kunna öka antalet donationer är det viktigt att få förståelse för vad som påverkar närstående i deras beslutsfattande om organdonation. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar beslutsfattandet om organdonation hos närstående till avliden patient. Arbetet är utformat som en litteraturstudie, där resultatets 13 artiklar hämtades från databaserna Cinahl och PubMed. Resultatet visar att faktorer som påverkade beslutsfattandet om organdonation hos närstående till avliden patient var den avlidnes vilja, personalens bemötande samt närståendes inställning, kunskap, existentiella och sociokulturella faktorer. Att veta den avlidnes vilja var den faktor som visade sig ha mest betydelse för närståendes beslutsfattande. I Sverige behövs mer forskning om faktorer som påverkar närståendes beslut om organdonation. Det behövs fler sjuksköterskor med kunskap om organdonation som kan ta hand om närstående som står inför ett donationsbeslut. / The supply of organs is less than the demand. Many patients die while they are waiting for an organ. For a surgical operation to be done, families must be informed. The patient is considered positive to organ procurement if he or she hasn’t declared his or her will, however next-of-kins can oppose this. About one third of the next-of-kins deny donation if the patient’s will isn’t declared. It’s important to understand what influence next-of-kins in their decision making about organ procurement, to increase the numbers of donations. The aim of this literature study was to describe factors that influence the decision making about organ procurement of next-of-kins to a passed away patient. This work is designed as a literature study, where 13 articles were collected from the databases Cinahl and PubMed. The results shows that factors which influenced the decision making of families to a passed away patient were the patient’s will, the staffs’ receiving of family members, families’ attitudes, knowledge and existential and sociocultural factors. To know the patient’s will about organ procurement was the factor that appeared to be the most significant for families’ decision making. In Sweden more research is needed about factors that influence families’ decision making about organ procurement. There is a need of more nurses with knowledge about organ procurement who can take care of families during their decision making.

Denna studie handlar om hur föräldrar ser på sin föräldraroll idag och vi har valt att betrakta det ur ett sociologiskt perspektiv med sociokulturella teorier. Syftet är att undersöka senmoderna föräldrars syn på sin roll som uppfostrare under deras barn/barns uppväxt. Vi ställer oss frågorna: Vad innebär en senmodern, god uppfostran och hur vill föräldrarna att deras barn ska leva som vuxna? Vi använder oss av en kvalitativ forskningsmetod, fokusgruppsintervjuer, där medlemmarna i gruppen interagerar och delar med sig av egna erfarenheter. Intervjumaterialet som ligger till grund för studien är analyserat horisontellt och sammanslaget. Vi intervjuar även "experter" som i yrket jobbar nära familjer. Den informationen kontrasterar och kompletterar gruppintervjuerna. I analysen utgår vi huvudsakligen från begrepp som sociologerna Beck, Bauman, Giddens och Habermas har använt för att beskriva det senmoderna samhället: individualism, ambivalens, reflexivitet, självidentitet och självförverkligande; tid och stress, konsumism, livsvärld/systemvärld och förvetenskapligande av det privata. Vi använder även några andra begrepp som kontrast mot det senmoderna: familj och tradition; och uppfostran. I diskussionen funderar vi över vad studien kan lära oss om det senmoderna föräldraskapet. Föräldrarna som intervjuats besitter en god förmåga att hantera senmodernitetens krav och snabba kast. Det viktigaste de vill ge sina barn är trygghet, kärlek och social kompetens för att barnen så småningom själva skall kunna bemästra sin framtid och sitt vuxenliv.

Syftet med studien är att undersöka i vilken omfattning ungdomar har erfarenheter av att utsättas för våld från sina föräldrar. Studien syftar också till att undersöka ungdomarnas erfarenheter av kontrollerande beteende och våld i nuvarande och tidigare relationer, samt ungdomarnas attityder till mäns våld mot kvinnor. I syftet har följande frågeställningar varit centrala: • Vilka erfarenheter har ungdomar av våld från föräldrarna? • Vilka erfarenheter har ungdomar av våld i nuvarande och tidigare relationer? • Vilka erfarenheter har ungdomar av kontrollerande beteende i nuvarande och tidigare relationer? • Finns det skillnader i pojkars och flickors attityder gällande mäns våld mot kvinnor? För att bäst besvara vårt syfte föll valet av metod på att genomföra en enkätundersökning bland ungdomar på en gymnasieskola, 60 elever i årskurs tre besvarade enkäten. Av resultatet framgår att en fjärdedel av ungdomar har utsatts för våld av sin pappa och mer än en tredjedel av ungdomarna har utsatts för våld någon gång under uppväxten av någon av föräldrarna. Var nionde flicka har uppgett att hon blivit utsatt för våld i sin nuvarande relation och av de flickor som haft en tidigare partner har var femte uppgett att våld förekommit. Vi har funnit samband mellan våld i uppväxten och våld i ungdomarnas egna relationer, samband finns också mellan ett kontrollerade beteende och våld hos en nuvarande partner. Det finns en signifikant skillnad mellan kön och erfarenheter av våld från pojk- eller flickvänner. Det är betydligt vanligare att flickor utsätts för våld av sin partner än pojkar. Avsnittet om ungdomarnas attityder till mäns våld mot kvinnor visar att flickorna i denna studie är bättre upplysta om orsaker till och konsekvenser av mäns våld mot kvinnor.

Prostatacancer är den vanligaste tumörsjukdomen bland män som innebär en process där tankar och känslor har sin påverkan. Uppsatsens huvudsyfte har varit att ta reda på hur män som får sin prostatacancer diagnos upplever sin livssituation. Av intresse var att få hur deras identitet påverkats och veta vilka strategier de använder för att göra livet hanterbart. Hela arbetet genomsyrades av den fenomenologiska och den hermeneutiska vetenskapsfilosofiska positionen. Uppsatsen var en kvalitativ studie där halvstrukturerade intervjuer användes. Genom att ha intervjuat två män som har haft prostatacancer, en läkare och en kurator valdes fyra teman för analysen: familj, socialt liv/omgivning/fritid, arbete och behandlingar. I varje tema utkristalliserades identiteten och de copingstrategierna männen använder som även analyseras under varje tema. Teorin om coping, kristeorin och det psykodynamiska perspektivet användes som analysverktyg. Resultatet gav en ökad förståelse för hur männens reaktioner, tankar, känslor och agerande kan se ut vid en prostatacancer diagnos. Samtidigt gav uppsatsen en bild av hur identiteten blir påverkade och hur männen upplever detta i olika sammanhang. I uppsatsen framkom att identiteten förknippas ofta med sexualiteten. Både inom litteraturen och inom undersökningen som sådan framkom behovet av forskning inom de områden den aktuella uppsatsen berörde.