Att möta närstående i vården som upplevt en omtumlande händelse då maken/makan drabbats av en hjärtinfarkt kan ibland kännas svårt. Denna upplevelse av maktlöshet för anhöriga medför ofta en känsla av rädsla, oro och stress. De är då i behov av information angående sjukdomen, även stöd och stöttning är av stor vikt för dem i en främmande situation. För att kunna skapa en bra relation till de närstående krävs empati, förmåga att lyssna och känna av det anhöriga förmedlar. Det är även av stor betydelse att de närstående får sin röst hörd i det som rör deras tankar och funderingar om situationen samt inför framtiden.Syftet med vår uppsats är att belysa upplevelser från närstående efter partnerns hjärtinfarkt med hjälp av studier som gjorts inom detta område. Arbetet är en litteraturstudie och grundas på både kvalitativa och kvantitativa artiklar där tio artiklars resultat har granskats och sammanställts till ett resultat. Resultatet presenteras i 4 huvudteman, att känna rädsla, behov av stöd, behov av information och att uppleva stress. Respektive huvudtema har därefter delats in i 2-3 underteman. Resultatet visar på att närstående upplever en stor brist i bemötandet, informationen och ofta känner de sig inte inkluderade i vården av den drabbade, ibland inte ens välkomna på sjukhuset. Detta visar sig leda till stor stress och oro för den närstående. Diskussionen i uppsatsen har utarbetats med hjälp av aktuell forskning och vårdteoretisk litteratur. Där diskuteras tre av huvudtemana, fokus ligger på de närståendes upplevda brister gällande information. Även deras upplevelser av stress och rädsla berörs och diskuteras. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bakgrund: Puberteten kan tyckas svår för en tonåring. Än tuffare kan det bli för tonåringen samt dennes familjemedlemmar vid en samtidig diagnostisering av cancer. Det som behöver undersökas mer ingående är vilka känslor som kan uppkomma hos en tonåring och dennes familj i samband med en cancerdiagnos. Syfte: Att undersöka vilka känslor som kan uppkomma hos en tonåring och dennes familj i samband med en cancerdiagnos. Metod: En beskrivande litteraturstudie som metod användes. Elva kvalitativa studier hämtade från CINAHL, PyscInfo samt PubMed har nyttjats och resultatet i dessa som svarat till denna studies syfte har sammanställts. Joyce Travelbees omvårnadsteori användes. Resultat: Det framkom att den såväl drabbade tonåringen och dennes familjemedlemmar i de flesta fallen drabbas av chock vid beskedet om en cancerdiagnos. Känslor skiljer sig mellan olika individer men ilska, rädsla och oro är vanligt förekommande. Tankar kring döden, hur kroppen eventuellt kommer förändras och känslor av orättvisa var vanligt förekommande hos tonåringarna. Vårdpersonalen bör vara stöttande och bemötandet bör genomsyras av sympati likväl som empati. Samtalen till alla inblandade bör vara individanpassad, åldersanpassad och informativ. Slutsats: När vårdpersonal bemöter en inte sällan chockad tonåring samt dennes familj där cancer nyligen diagnostiserats bör samtalen individanpassas. Tillsammans med chocken kan inblandade parter bland annat känna rädsla, sorg och osäkerhet inför framtiden. Eftersom den pubertala fasen ofta samtidigt föreligger hos tonåringen kan även cancerdiagnosen bidra till en komplex självbild. Det krävs dock mer forskning inom ämnet för att tydligare klarlägga det exakta psykosociala måendet i diagnosskedet. / Background: Puberty may be a difficult time for adolescents. Being diagnosed with cancer at that time can be hard for both the adolescent and its family. What need to be examined more detailed are which emotions that can arise in an adolescent and its family in conjunction with a cancer diagnosis. Aim: To examine which emotions can arise in an adolescent and its family members in connection with a cancer diagnosis. Method: A descriptive literature study as a method was used. Eleven qualitative studies from CINAHL, PsycInfo and PubMed was received and the results that answered to the purpose of this study got complied. Joyce Travelbees nursing theory was used. Results: The cancer diagnosis affected both the adolescent and the family members, which often brought reactions of shock. Feelings like anger, fear and worry were some that frequently occurred. Thoughts surrounding death, the eventual body change often appeared as well as feelings of injustice. It’s important that the actions from health professionals are supporting and permeated by sympathy along with empathy. Every conversation with the involved should be individualized, age adopted and informative. Conclusion: When healthcare professionals respond to a shocked adolescent and family, the conversation should be personalized. Along with the shock, the parties involved can among other things feel fear, sadness and uncertainty about the future. Simultaneously with the puberty, the cancer diagnosis can contribute to a complex self-image. Further Research on the subject is required to clarify the exact psychosocial approach in the diagnosis stage.

<p>The purpose with this study was to investigate how parents experience their situation in life, having personal assistance at home to support their small children with disabilities. Different areas were investigated. What made them apply for personal assistance? How does the support affect the family and their parenthood? What would it mean if their children would not have personal assistance? The study was made using a qualitative method and the material was gathered through interviews. A combination of symbolic interactionism and system theory were used as theoretical perspectives. The parents described living with personal assistance as difficult. They express a combination of gratitude for the help they received together with a sense of guilt for not having taken care of their children themselves. It was hard for them to find their home turned into somebody’s working place and at the same time it was hard for them to feel at ease in their own home. In spite of these contradictory feelings, the parents in the study agreed that having access to personal assistance was a condition for their families to survive and that without it they would probably have been obliged to put their children into institutions.</p>

<p>Suicide is the ultimate outcome of mental illness and is a big and serious problem in society. About 1500 persons commit every year suicide in Sweden and many more engage in suicidal behaviour. This review aims at, from research studies from the 21th century, find out the knowledge of riskfactors regarding the risk for committing suicide among adolescents. The research questions are: What does research say, from a psychobiological perspective, about riskfactors among adolescents regarding the risk for suicidal behaviour? How much does genetic factors have an effect on the risk for suicidal behaviour among adolescents? and : What is the importance of environmental factors such as family connections, friends and school environment concerning suicidal thoughts among adolescents?</p><p>The method that is used in order to answer these questions is a researchreview including ten research-studies. The theory that is used for the analyse of the results is the psychobiologial perspective, which includes genetic and psychological theories. The conclusion of the review is, not surprisingly, that the genetic factors are of great importance for the development of suicidal behaviour. These factors interact with environmental factors in a complex way and is an explanation for suicidal thoughts among adolescents. The most prominent riskfactors mentioned in the result are: Psychiatric disorders and suicidal behaviour among parents, psychiatric disorders among the adolescents, neclect, psycial abuse, sexual abuse and also longtime unemployment among mothers. Furthermore are lack of friends and being victim of bullying serious riskfactors for developing suicidal behaviour.</p>

<p>A free choice reform of compulsory schools was established in Sweden in the early 1990s. This study is about how families have reasoned and acted in relation to this reform and how their children, as a result, are dispersed to schools.</p><p>The study has been carried out in two distinctly different areas in one ofStockholm’s district councils – a middle-class suburb consisting of villas, and anotherarea made up of apartment houses with low income residents of mostly foreign backgrounds. Twenty-one families in different socio-economic positions were interviewed because they had either chosen a popular school or their child had remained in a school that was less favoured. The concepts, practical sense, habitus, capital and distribution, as used by the French sociologist Pierre Bourdieu, constitute the theoretical framework and support the analyses. Interview methods are also borrowed from Bourdieu.</p><p>The interviews with families are compiled into chapters based on the families’practices, that is, to what schools their children are dispersed.</p><p>Findings show that the families’ decisions about schools are not made along rationalchoice models, as assumed. Processes are complex and structural factors are of greatimportance. These factors together with the families’ resources decide how pupils are distributed to schools. Cultural, or informational capital are most significant. Habitus and practical sense decide how choices are made in the family. Families’ socioeconomic situation and the circumstances governing choices and decision making about schools vary regarding shortage and necessity on the one hand and the “luxury” of being ambivalent, on the other. These factors effect what schools the child ends up in. This may have significant implications for the child, since the quality of schools varies extensively. The system produces winners and losers, meaning that an equivalent educational system is difficult to maintain.</p>

<p>Prostatacancer är den vanligaste tumörsjukdomen bland män som innebär en process där tankar och känslor har sin påverkan. Uppsatsens huvudsyfte har varit att ta reda på hur män som får sin prostatacancer diagnos upplever sin livssituation. Av intresse var att få hur deras identitet påverkats och veta vilka strategier de använder för att göra livet hanterbart. Hela arbetet genomsyrades av den fenomenologiska och den hermeneutiska vetenskapsfilosofiska positionen. Uppsatsen var en kvalitativ studie där halvstrukturerade intervjuer användes. Genom att ha intervjuat två män som har haft prostatacancer, en läkare och en kurator valdes fyra teman för analysen: familj, socialt liv/omgivning/fritid, arbete och behandlingar. I varje tema utkristalliserades identiteten och de copingstrategierna männen använder som även analyseras under varje tema. Teorin om coping, kristeorin och det psykodynamiska perspektivet användes som analysverktyg. Resultatet gav en ökad förståelse för hur männens reaktioner, tankar, känslor och agerande kan se ut vid en prostatacancer diagnos. Samtidigt gav uppsatsen en bild av hur identiteten blir påverkade och hur männen upplever detta i olika sammanhang. I uppsatsen framkom att identiteten förknippas ofta med sexualiteten. Både inom litteraturen och inom undersökningen som sådan framkom behovet av forskning inom de områden den aktuella uppsatsen berörde.</p>

<p>Vi intervjuade tio högskoleutbildade om hur deras livssituation påverkade deras etableringsprocess på arbetsmarknaden och deras syn på sin yrkeskarriär. Särskilt intresse riktades mot deras syn på pendling och flyttning. De frågeställningar vi sökte svar på var: Finns det skillnader i synen på mobilitet det vill säga pendla och flytta som kan kopplas till kön, familjesituation och klassposition? Påverkar dessa skillnader respondenternas etablering på arbetsmarknaden och yrkeskarriär? Finns det social konstruerade maktordningar som direkt eller indirekt påverkar individens handlingsval och upplevda handlingsutrymme? Vi använde begreppet intersektionalitet som en tankemodell för att se hur olika maktordningar samverkar. De teorier vi tolkade undersökningsresultat mot bestod av Bourdieus teori om klassposition, teorin om könsmaktsordningen samt Bourdieus familjebegrepp. Det som skiljde de intervjuade åt var om deras sociala liv inkluderade familj eller inte. I studien framkom att de respondenter som hade familj inte kunde tänka sig att flytta eller pendla längre sträckor för att göra yrkeskarriär oavsett om man var kvinna eller man. Respondenterna tar även upp andra hinder såsom ägande av bostad, barnens skola och sociala nätverk. Klart framgick att det är svårt att förena arbete och karriär när man är småbarnsförälder. De personer med utomnordisk härkomst som vi intervjuat var över lag mer pendlingsbenägna. De ansåg att yrkeskarriären var viktig liksom att arbetet stämde med den utbildning de hade.</p> / Uppsatsen ingår som en del av MOBIL-projektet

<p>Avsikten med denna studie är att undersöka meningen bakom ”barnets bästa” i adoptionsärenden under perioden 1925–1934 i Östersunds stad. Detta görs genom en arkivstudie av barnavårdsmannaakter och domslut kring adoptionsärendena. Adoptanterna framställs genomgående positivt och representerar den ”goda familjen”. I beskrivningen av de biologiska föräldrarna betonas däremot bristande förmåga och resurser. Det är tydligt att barnen i materialet inte fått någon egen röst eller något eget utrymme; det är andra som definierar vad som är det bästa för barnet. Barnen tycks inte ses som egna individer utan framställs endast i relation till den biologiska modern eller vårdnadshavaren. Studien illustrerar hur uppfattningen om ”barnets bästa” varierat genom historien och hur den varit knuten till successivt förändrade familjenormer.</p>

<p>I denna etnografiska studie kommer fokus att ligga på hur unga vuxna ser på livet i en transnationell familjekonstellation. Genom data från fem kvalitativa intervjuer och användning av tidigare forskning kommer olika aspekter av globalisering och dess inverkan på familjer att lyftas fram. Hur identitetsprocessen går till när man har släkt i olika länder kommer också att belysas. En viktig del av studien är även hur man kommunicerar och upprätthåller ett transnationellt släktskap.</p>

<p>Tillgången på organ är för liten i förhållande till efterfrågan. Många patienter hinner avlida i väntan på ett nytt organ. För att ingrepp ska få göras måste närstående underrättas. Den avlidne anses positiv till organdonation om han eller hon inte gjort sin vilja känd, närstående kan dock motsätta sig detta. Ungefär en tredjedel av de närstående nekar till donation om den avlidnes vilja inte är känd. För att kunna öka antalet donationer är det viktigt att få förståelse för vad som påverkar närstående i deras beslutsfattande om organdonation. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar beslutsfattandet om organdonation hos närstående till avliden patient. Arbetet är utformat som en litteraturstudie, där resultatets 13 artiklar hämtades från databaserna Cinahl och PubMed. Resultatet visar att faktorer som påverkade beslutsfattandet om organdonation hos närstående till avliden patient var den avlidnes vilja, personalens bemötande samt närståendes inställning, kunskap, existentiella och sociokulturella faktorer. Att veta den avlidnes vilja var den faktor som visade sig ha mest betydelse för närståendes beslutsfattande. I Sverige behövs mer forskning om faktorer som påverkar närståendes beslut om organdonation. Det behövs fler sjuksköterskor med kunskap om organdonation som kan ta hand om närstående som står inför ett donationsbeslut.</p> / <p>The supply of organs is less than the demand. Many patients die while they are waiting for an organ. For a surgical operation to be done, families must be informed. The patient is considered positive to organ procurement if he or she hasn’t declared his or her will, however next-of-kins can oppose this. About one third of the next-of-kins deny donation if the patient’s will isn’t declared. It’s important to understand what influence next-of-kins in their decision making about organ procurement, to increase the numbers of donations. The aim of this literature study was to describe factors that influence the decision making about organ procurement of next-of-kins to a passed away patient. This work is designed as a literature study, where 13 articles were collected from the databases Cinahl and PubMed. The results shows that factors which influenced the decision making of families to a passed away patient were the patient’s will, the staffs’ receiving of family members, families’ attitudes, knowledge and existential and sociocultural factors. To know the patient’s will about organ procurement was the factor that appeared to be the most significant for families’ decision making. In Sweden more research is needed about factors that influence families’ decision making about organ procurement. There is a need of more nurses with knowledge about organ procurement who can take care of families during their decision making.</p>