Vårt syfte med studien är att undersöka hur begreppet familj framställs i förskolan, eftersom vi idag möter en rad olika familjekonstellationer i förskolan, så som kärnfamiljer, regnbågsfamiljer och stjärnfamiljer. För att studera framställningar av familj i förskolan har vi använt oss av en kvalitativ forskningsmetod i form av en fokusgruppsintervju. Genom fokusgruppsintervjun, får vi syn på förskollärarnas reflektioner gällande begreppet familj samt hur de arbetar med familjekonstellationer i förskolan. Fokusgruppen bestod av fyra förskollärare från olika geografiska platser i Skåne. Förskollärarna kom från tre olika förskolor där barnantalet samt förskolans storlek skiljde sig åt. För att analysera och tolka gruppintervjun utgick vi från queerteorin, heteronormativitet samt tidigare forskning som berör familjekonstellationer samt samhällets normer gällande familjekonstellationer.    Vår studie visar att familjekonstellationer inte synliggjordes i den utsträckning som förskollärarna önskade. Studien visade även att pedagogerna hade olika föreställningar om betydelsen av begreppet familj och vad familj symboliserade. Likaså framkom hur pedagogernas arbete varierade i möjliggörande och synliggörande av olika   familjekonstellationer, vilket potentiellt sett kan medföra kunskapsskillnader hos barnen.

Bakgrund: Dagligen insjuknar barn i någon form av cancer i Sverige (Barncancerfonden, 2019). Möjligheten att behandla barn med cancer är goda och dödligheten är låg. En cancerdiagnos påverkar hela familjen. Föräldrarna är ofta delaktiga i vården av barnet och deras behov av information, stöd och vägledning är stort. Allmänsjuksköterskan har en viktig roll genom sina vårdande handlingar och stöd till familjen under sjukdomsperioden. Syfte: Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelser av att leva med ett barn med cancer  Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ litteraturstudie baserad på fem självbiografier. För att analysera dess innehåll har en manifest kvalitativ innehållsanalys använts. Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier. En förändrad livssituation som innebär att hantera en ny vardag och känslan av att inte räcka till. Känslomässiga reaktioner som innebär känslan av maktlöshet, oro och rädsla för framtiden. Strategier för överlevnad som innebär att känna tacksamhet trots barnets sjukdom, att normalisera det onormala, att ha tålamod och att känna hopp. Behovet av stöd som innebär betydelsen av stöd från familj och vänner och när stödet uteblir från sjukvården. Slutsats: Föräldrarnas livssituation förändras och en ny vardag ska hanteras då ett barn får cancer.  Känslan av maktlöshet och att inte räcka till för alla är kopplade till en förändrad livssituation. Strategier som tacksamhet, hopp och tålamod ger föräldrarna kraft. Som allmänsjuksköterska är det av betydelse att ha kännedom om föräldrars upplevelser av att leva med ett barn med cancer  för att kunna ge stöd till hela familjen under hela sjukdomsperioden.

Syftet med litteraturstudien var att belysa föräldrars psykosociala upplevelser då deras barn har cancer. Författarna gjorde en litteraturstudie med deskriptiv design baserad på tolv artiklar med kvalitativ ansats. Artikelsökningen ägde rum i databaserna PubMed och Academic Search Elite med de vedertagna sökorden ”neoplasms”, ”child”, ”family” och ”parents”. Utöver dessa inkluderades ord som ”experience”, ”cancer” och ”psychosocial”. Resultatet visade att när ett barn drabbas av cancer innebär många svåra utmaningar för barnet och familjen. Att vara förälder till ett barn med cancer visade sig vara en känslomässig och påfrestande kamp mellan ovisshet, hopp, förtvivlan och emotionellt lidande. Att anpassa sig till barnets sjukdom, se sitt barn lida och bevara normaliteten i vardagen var genomgående och återkommande i samtliga artiklar. Stöd och rätt given information från sjukvårdspersonalen upplevdes som mycket viktigt. Föräldrarna utgjorde en stor del i vården av det sjuka barnet och fungerade som stöd. Som sjukvårdspersonal möter man dessa föräldrar i vården varför det kan vara av stor hjälp som personal att ha en förståelse för deras upplevelser eftersom deras välbefinnande även påverkar barnet. / The purpose of the study was to explore the psychosocial experiences of parents of children with cancer. This literature review has a descriptive design which is based on twelve scientific articles with a qualitative design. Scientific articles were selected from the databases PubMed and Academic Search Elite by searches with the recognized keywords “ neoplasms”, ”child”, ”family” and ”parents”. ”Experience”, ”cancer” and ”psychosocial” were also  included. The result of the study presented that having a child diagnosed with cancer is characterized by severe psychosocial difficulties and challenges for the child and its family. Being a parent in this situation has proved to be an emotionally demanding struggle, varying from uncertainty, hope, despair and suffering. Adjusting to the child’s illness, witnessing it’s suffering while struggling to keep up with everyday life was reported in all scientific articles. Furthermore, support and adequate information given by nursing staff proved to be very important. The parents have proved to be an important part in the care of the ill child. As a nurse it’s important to have acknowledgement and understanding for this because the wellbeing of the parent has an impact on the child.

Akutsjuksköterskornas förmåga att hantera barn med tidskritiska tillstånd är viktig för att minimera riskerna för allvarliga konsekvenser. Denna studie syftar till att undersöka den tillgängliga litteraturen avseende faktorer som påverkar akutsjuksköterskans kompetens att vårda barn med tidskritiska tillstånd på akutmottagningen. Studien genomfördes genom en kombination av systematisk och integrativ litteraturgranskning av både kvalitativa och kvantitativa artiklar.  Resultaten presenteras i tre huvudteman. Det första temat, "Lärandets betydelse", belyste vikten av både regelbunden och specifik utbildning för att öka akutsjuksköterskors förmåga att effektivt hantera tidskritiska tillstånd hos barn. Det andra temat, “Integrera familjen i vårdandet,” underströk betydelsen av att integrera familjen i vårdprocessen för att stärka behandlingsförloppet. Det tredje och sista temat, "Vårdandets påfrestningar” visade hur emotionell och psykologisk belastning påverkade akutsjuksköterskorna, särskilt när de vårdade barn i tidskritiska tillstånd och framhävde behovet av stödsystem och strategier för att hantera denna belastning. Studien bidrar till en ökad förståelse för hur akutsjuksköterskornas kompetens och välbefinnande kan förstärkas genom riktad utbildning, praktisk träning och psykosocialt stöd. Utifrån studiens resultat identifieras flera centrala förbättringsområden för att förhöja kvaliteten på akutsjukvården för barn med tidskritiska tillstånd. Vikten av att skapa mer barnanpassade miljöer på akutmottagningarna, liksom behovet av att erbjuda ökat stöd till akutsjuksköterskorna framhävs. Dessutom understryks nödvändigheten av utökad utbildning för akutsjuksköterskorna för att stärka deras kompetens och förmåga att möta dessa utmaningar.

Uppsatsen behandlar skillnader i arbetslöshetstider mellan sammanboende/gifta män och kvinnor, med särskild betoning på om det faktum att paret har barn medför några konsekvenser för arbetslöshetstidens längd. Problemet behandlas med metoder för varaktighetsanalys (överlevnadsanalys). Slusatsen är att kvinnor i barnfamiljer har en mer än 10 procents längre arbetslöshetstid än män i motsvarande situation, kontrollerat för bl.a. utbildningsbakgrund och kön. Antalet barn har dock ej något signifikant inflytande på arbetslöshetstiden.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ-2 (DMT2) är en sjukdom som ökar världen över och debuterar alltmer i tidigare åldrar. För att undvika allvarliga komplikationer av DMT2 behöver varje individ sköta egenvården självständigt utanför hälso- och sjukvården för att bibehålla hälsa. Hälsa definieras bland annat som livskvalitet, välbefinnande och lycka samt frånvaro av sjukdom eller faktorer som påverkar hälsan negativt. Med hjälp av sjuksköterskans kunskaper och verktyg genom utbildning, vägledning och målsättning kan individen självständigt utföra egenvård i form av kostrestriktioner, fysiska aktivitetsrekommendationer och blodsockermätning. Syfte: Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie med deskriptiv design var att beskriva patienters upplevelser av familjemedlemmars sociala stöd vid egenvård av diabetes mellitus typ-2. Metod: Kvalitativa empiriska vetenskapliga studier söktes fram genom databasen PubMed. Elva lämpliga studier valdes ut till litteraturstudien. Huvudresultat: Resultatet på litteraturstudiens syfte redovisas i fyra huvudteman i form av positiva, negativa och blandade patientupplevelser av både socialt stöd och bristande socialt stöd från familjemedlemmar i relation till egenvården av DMT2. Fysisk hjälp, samtal och påminnelser upplevdes främst som ett positivt stöd. Bristande sjukdomsförståelse, ovilja att hjälpa patienten och tjat upplevdes mestadels som negativt. Slutsats: Patienterna upplevde blandade känslor av familjens sociala stöd. Upplevelser av familjens sociala stöd kan ligga till grund för utveckling av utbildningsmaterial för bland annat sjukvårdspersonal som kan leda till ökade patient- och familjekunskaper i relation till egenvård av DMT2. / Background: Diabetes mellitus type-2 (DMT2) is a disease that is increasing worldwide and debuts at earlier ages. To avoid complications, each individual needs to manage self-care independently outside of the healthcare to maintain health. Health can be defined as quality of life, well-being, and happiness, but also absence of disease or factors that affect health negatively. With the help of nurse’s knowledge and tools through training, guidance and goal setting, the individual can independently carry out self-care such as dietary restrictions, physical activities recommendations and blood sugar measurements. Purpose: The purpose of this qualitative literature study with a descriptive design was to describe the patients’ experiences of the family's social support in self-care for diabetes mellitus type 2. Method: Qualitative empirical scientific studies were researched through the PubMed database. The studies were reviewed and analyzed. Eleven suitable studies were selected for the literature study. Results: The result of the purpose of the literature study is presented in four main themes is shown through the positive, negative, and mixed patient experiences of both social support and lack of social support from family members regarding self-care of DMT2. Physical help, calls and reminders were mainly perceived as positive support. Lack of understanding the disease, reluctance to help the patient and nagging were perceived as negative support. Conclusion: The patients experienced mixed feelings with the social support from family members. The experiences of the social support can develop educational material for healthcare employees that can increase patient and family knowledge regarding DMT2 self-care.

Bakgrund: Anorexia nervosa, AN, är en psykiatrisk sjukdom som innebär svält och potentiellt livshotande komplikationer. En person som diagnostiserats med sjukdomen har svårt att klara av vardagen och behöver behandling. Anhöriga involveras ofta, speciellt när den drabbade är en ungdom eller ett barn.Syfte: Syftet var att beskriva anhörigas upplevelser av att en familjemedlem drabbats av anorexia nervosa.Metod: Studiens design var en litteraturstudie med systematisk sökning och deskriptiv design. Databaserna Cinahl, MEDLINE och PsycInfo användes och tio vetenskapliga artiklar inkluderades. Dataanalysen genomfördes via en integrerad analys.Resultat: Anhöriga, föräldrar och syskon, upplevde chock och lidande när en familjemedlem drabbats av AN, samt att deras hälsa påverkades negativt. Relationen till familjemedlemmen förändrades och stämningen upplevdes spänd. När föräldrarna sökte vård tillsammans med den drabbade upplevde de ett bristande bemötande.Slutsats: Hela familjen påverkas när en familjemedlem drabbas av AN, det kan vara svårt att hantera och förhålla sig till förändringarna som sjukdomen medför. Det finns utrymme för förbättring av vården kring bemötande och behandling av anhöriga till en familjemedlem med AN.

Revisionsyrket präglas av hög personalomsättning där ett väsentligt antal anställda slutar redan efter några år och innan de skrivit auktorisationsprovet. Några bakomliggande skäl till yngre revisorers val att stanna kvar i yrket är materiella belöningar och bekräftelse på utfört arbete. Bland erfarna revisorers val att sluta framkommer en oförmåga att balansera arbetsliv med familjeliv som ett skäl. Det föreligger dock en avsaknad kring vilka faktorer revisorer med familj värderar för att fortsätta inom branschen. Studiens syfte är därav att bidra med kunskap kring vad som motiverar revisorer med familj att stanna kvar i branschen trots hög arbetsbelastning. I studien presenteras faktorer som revisorer med familj värderar och som får dem att stanna kvar i branschen. Detta har undersökts genom tio kvalitativa intervjuer med revisorer som arbetat i minst tre år och som innehar familj. Respondenter från både Big 4-byråer och mindre byråer har deltagit för att även se huruvida deras perspektiv skiljer sig åt beroende på byråstorlek. Studien visar att faktorer som revisorer med familj värderar framförallt är deras kollegor, att de har utmanande arbetsuppgifter och ansvarsmöjligheter samt flexibilitet. Flexibilitet är vidare en faktor som är viktig för att möjliggöra ett fungerande familjeliv. Det framkommer vidare att lön är en faktor som revisorer med familj värderar, men i lägre utsträckning. Revisionsyrkets höga arbetsbelastning under högsäsongen uppskattas bland revisorer med familj, då de föredrar när det är intensivt och mycket att göra snarare än lågsäsongen. Under det senaste årtiondet uppges även att revisionsbyråerna och ledarna har förändrats till att främja en balans mellan arbetsliv och familjeliv ytterligare. Revisionsbyråerna har främjat en sådan balans genom mailutskick och aktiviteter som uppmuntrar anställdas familjeliv, medan ledarna främjat detta genom att under personliga möten med medarbetarna diskutera deras familjeliv. För att ytterligare möjliggöra en balans mellan arbetsliv och familjeliv bland de anställda bör revisionsbyråerna främja detta tillsammans med ledarna. Detta då det framkommer att ledarna kan påverka och motivera de anställda, varpå det får en större effekt än om enbart revisionsbyråerna försöker främja en sådan balans. / The audit profession is characterized by high staff turnover, where a significant number of employees quit after a few years and before they have written the authorization test. Some of the reasons as to why young auditors choose to remain are materialistic rewards and recognition on performed tasks. Among experienced auditors’ choices to quit, there is the inability for work-life balance. Prior research has been conducted on what motivates younger auditors. However, there is a lack of what factors auditors with family value to remain in the profession. The purpose of this study is to contribute with knowledge about what motivates auditors with family to remain in auditing despite high workload. In the study, factors are presented that auditors with family value and that makes them stay within the profession. Ten qualitative interviews were conducted with auditors who have worked for at least three years and have family. Respondents from both Big 4-firms and smaller firms have participated to find out whether their perspectives differ depending on agency size. The study shows that factors that auditors with family primarily value are their colleagues, that they have challenging tasks, responsibilities and flexibility. Furthermore, flexibility is a factor that is important for enabling a functioning family life. Salary is another factor that auditors with family value, however to a lesser extent. The high workload of the audit profession during busy season is appreciated among auditors with family, as they prefer the intensity and when there are multiple things to do rather than during the low season. In the past decade, the audit firms and managers have changed towards further promoting work-life balance. The audit firms have promoted such a balance through mail and activities that focus on family life, while the managers have promoted this by discussing the family life of the employees during personal meetings with them. In order to further enable work-life balance among the employees, the audit firms should promote this together with the managers. This since the study shows that the managers can influence and motivate the employees, upon which it has a greater effect rather than if only the audit firms try to promote such a balance.

The importance of family is widespread, both in society in general and within social work specifically. This essay focuses on the construction of family in the guidelines concerning adoption that the Board of health and welfare issue. The aim of this study is to identify and uncover dominant discourses concerning family in the guidelines. To do this we have used a form of Critical Discourse Analysis, influenced by Norman Faircloughs three-dimensional analytical model. Our major findings were, among others, that different kinds of family practices are excluded from the idea of what a family is. This process of exclusion is done through two different sets of discourses; discourses of sameness and discourses of difference. Discourses of sameness is concerned with including the adoptive family in the norm of the “ideal” family, but without really changing the idea of what a family can be. This leaves the traditional idea of family to remain unchallenged in the guidelines. Discourses of differences is concerned with the construction of the adoptive family as different than the idea of the “ideal” family. The consequences of this is that the construction of the “good” family excludes family practises that defy the traditional “ideal” family.

Bakgrund: Ungefär en tredjedel av Sveriges befolkning kommer att utveckla cancer, varav ungefär 50 procent beräknas tillfriskna. Att drabbas av en cancerdiagnos med dödlig utgång vänder ofta upp och ner på tillvaron och ställer stora krav på omgivningen. Stöd och trygghet från anhöriga och vårdpersonal är därför centralt för den drabbade. Syfte: Beskriva anhörigas upplevelse av sen palliativ vård i hemmet vid cancerdiagnos. Metod: En litteraturöversikt har gjorts inom området för att få en fördjupad kunskap kring det valda ämnet. Resultat: Trots psykiska och fysiska påfrestningar valde många familjemedlemmar att bli anhörigvårdare. De ville ge tillbaka den kärlek och omtanke som de en gång fått från den döende. En önskan att få dö hemma fanns ofta vilket medförde stora krav på omgivningen. Vardagliga rutiner och andra sociala och ekonomiska aspekter föll samman. Stöd, information och kunskap blev därför betydelsefullt för att som familj kunna klara av att vara en del av vårdandet. Slutsats: Vård i livets slutskede i hemmet ställer stora krav på anhöriga. En välfungerande organisation underlättar för närstående och ökar chansen för välbefinnande hos familjen. / Background: Approximately one-third of Sweden's population will develop cancer and about 50 percent of these will recover from it. To suffer from a cancer diagnosis with a fatal outcome often turns life upside-down and makes big demands on the family and on the environment. Support and safety from relatives and nursing staff is therefore important to the dying patient. Aim: To describe relatives experience of late palliative care at home in cancer diagnosis. Method: A literature review has been done to get at deeper knowledge about the chosen subject. Results: Despite the mental and physical stresses many family members chose to become caregivers. They wanted to give back the love and concern that they once received from their loved one. A wish to die at home was often resulted in demands on the environment. Everyday routines and other social and economic aspects fell apart. Support, information and knowledge were therefore important for the family to be able to be part of the care process. Conclusion: End of life care in the home makes great demands on families. A well-functioning organization facilitates for the relatives and increases the chance for the well-being of the family.