Syftet med den här studien har varit att se hur attityder påverkar föräldraledigheten när individer får sitt första barn. Är det så att par som har en jämställd attityd innan de får barn också är mer jämlika när det gäller fördelningen av föräldraledigheten?   Tidigare forskning har visat på att det finns ett samband mellan attityder och fördelning av föräldraledighet. Men då har man mestadels mätt attityderna i samband med att individen varit gravid eller haft en pågående föräldraledighet. Då det verkar hända något med jämställd-heten i relationen när man får barn, har den här studien mätt attityderna innan individen fick barn. Datamaterialet har analyserats i huvudsak i två regressionsanalyser med tre beroende variabler fördelade på kön; antal veckor individen tagit ut, fördelade på män och kvinnor, samt kvinnans andel i procent.   Resultatet visade att det finns ett samband mellan attityder och föräldraledighet. En jämställd kvinna kommer i genomsnitt ta ut en lägre andel än en kvinna som inte har en jämställd attityd. Även i relationer där mannen har en jämställd attityd kommer det korrelera med kvinnans andel negativt. Det är framförallt män som ökar sitt uttag och inte kvinnor som minskar sitt när någon av partnerna har en jämställd attityd. I enlighet med theory of reasoned action teorin så ger en positiv inställning till jämställdhet också en jämnare fördelning av föräldraledighetsuttaget. Utifrån ett genusteoretiskt perspektiv så visar resultatet också att olika faktorer verkar påverka olika för män och kvinnor. En indikation om att föräldraskapet inte är könsneutralt.

The aim of this study is to describe young people’s experiences returning home after beinginstitutionalized for over two years. The young people in this study describe their feelingsregarding their return home which involves reuniting with their families, their friends andstarting school. The study is conducted through five semi-structured using qualitativeindividual interviews with two boys and three girls. The theoretical points of departure areconcepts from the Symbolic interactionism and the Bioecology model of human development.The results of the study show that reunion with families is not easily accomplished by theadolescents and returning home is likely to be very stressful. It is also clear that the separationand return are part of a long process. Another finding is that this return process is perceived aslonely for the adolescents and makes great demands on both them and their families to havedeveloped during the time at the institution. The adolescents receive almost no support fromthe community in their struggle to adapt to their new life at home. Secondary school appearedfor the majority of the adolescents unmanageable when they simultaneously struggled to findtheir way into their families and in peer world.

Uppsatsen undersöker maffians uppkomst och inflytande på Sicilien utifrån historiska, sociala och kulturella processer. För att göra en analys av de sociala förhållandena på ön har även en analys av den sicilianska familjen gjorts. Familjens betydelse för individen och för det sicilianska samhället har kopplats samman med maffians struktur och kodex kring heder och tystnad. Teorier kring praxis har använts för att utforska länken mellan social struktur och social organisation och individuellt aktörskap bland sicilianarna. Analysen ger klarhet i hur maffians uppkomst både kan förklaras som en effekt av de kulturella ordningarna i samhället och som ett uttryck för individuellt och kollektivt aktörskap. Studien belyser vikten av att se samhälleliga fenomen utifrån dess kulturella kontext och samtidigt se denna kulturella kontext som en produkt av mänskligt handlande och agens.

Civilekonomuppsats i företagsekonomi: controller och redovisning. Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, 2012. Titel: Familjeföretags CSR arbete – en undervärderad företeelse? Datum: 2012-05-29Författare: Emma Lagerquist och Josefine Olofsson Handledare: Sven-Olof Yrjö Collin och Jenny Ahlberg Inledning: CSR har blivit ett omtalat ämne kring forskning och främst kring större börsnoterade företag. Små och medelstora företags relation till CSR har även fått en allt större del i forskningen, däremot har inte familjeföretags CSR arbete fått lika stor del. Denna studie kommer behandla familjeföretags karaktärsdrag och om dessa har någon inverkan på hur familjeföretag arbetar med CSR. Problemformulering: Hur arbetar familjeföretag med CSR? Går det att beskriva familjeföretags CSR arbete som omedvetet eller medvetet samt osynligt eller synligt CSR arbete? Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva familjeföretag arbetar med CSR genom att ta fram olika aktiviteter företag kan syssla med som liknas vid CSR. Fokus ligger på att studera familjeföretags medvetna och omedvetna samt synliga och osynliga CSR arbete. Metod: Vår studie har genomförts genom en komparativ flerfallstudie där empiri samlats in genom tre fallföretag. Intervjuer, observationer och insamlande av externt material från lokala tidningar har utgjort en stor del av materialet till undersökningen. Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att de familjeföretag som vi har undersökt generellt är omedvetna och osynliga med sitt CSR arbete. Resultatet visar dock små och medelstora lokala familjeföretag vilket gör att resultaten inte kan hänföras till familjeföretag. Orsaken är att vissa karaktärsdrag vi tagit fram hör till små och medelstora lokala familjeföretag. Studien visar dock att socialt ansvar inom CSR är det som familjeföretag gör omedvetet, på grund av tradition från tidigare generationer. De vill vara goda samhällsmedborgare i den bygd de verkar inom. Långsiktighet inom familjen, att föra företaget vidare över nästa generation, tenderar till att vara starkare än i ett icke-familjeföretag och detta gör att deras mål blir långsiktiga. Långsiktiga mål är en stor del inom CSR.

En cancerdiagnos påverkar inte bara patienten, utan även patientens närstående. Cancersjukdomen kan innebära stora förändringar i vardagen för de inblandade, både psykosociala och praktiska. Hos närstående uppstår behov som kanske inte helt och hållet tillfredställs på grund av den patientfokuserade vården. Syftet var att undersöka vilket stöd närstående till en cancersjuk patient önskar. Totalt granskades 10 resultatartiklar som inriktade sig på patient- och närståendestöd och vilket stöd de uppskattade som betydelsefullt. Resultatet redovisades i huvudkategorier och underkategorier som uppstått ur databearbetningen. Kategorierna var informativt stöd och socialt stöd där emotionellt, instrumentellt och andligt stöd ingick. I resultatet framträdde informativt stöd som något närstående framför allt eftertraktade. I det sociala stödet kunde närstående och vänner stödja varandra genom erfarenheter, känslor och tankar.  Det emotionella stödet var något framträdande i närståendes gemenskap och kunde uppfattas som kärlek och omsorg, varav instrumentellt stöd kunde ingå. Detta stöd innefattar hjälp med praktiska och materiella saker. En del närstående kunde också önska andligt stöd. Närståendes önskemål visade sig inte alltid vara tillfredsställda samt att olika önskemål om stöd kan förekomma, exempelvis på grund av kultur. Därför finns ett ökat behov av kunskap om närståendes personliga behov och kulturellt inflytande i omvårdnadsarbetet. / A cancer diagnosis affects not only the patient but also the patient's family. The cancer disease can lead to huge changes in the lives of those involved, both psychosocial and practical. With relatives’, needs arises that may not entirely satisfy because of the patient-focused care. The aim was to investigate what support the relatives to a cancer patient desire. A total of 10 research articles were examined that focused on patient and relative support and what support they estimated to be valuable. The result is presented in main and sub-categories which emerged from the data processing. These categories were informational support and social support in which emotional, instrumental and spiritual support were included. The support relatives particularly sought after was the informational support. In the social support the relatives and friends support each other through their experiences, feelings and thoughts. Emotional support was prominent for relatives and could be perceived as love and caring, where instrumental support could be included. This support includes help with practical and tangible things. Some relatives could also wish for spiritual support. It turned out that relatives did not always get their support needs met as well as various requests for support may occur, for example, because of culture. Therefore there is a need for increased knowledge of relatives' personal needs and the meaning of cultural impact in nursing care.

Syftet med denna uppsats är att studera hur vissa svenskar med invandrarbakgrund upplever sin situation i det svenska samhället, samt att bidra med ny kunskap om andragenerationens invandrares livssituation i det svenska samhället. Uppsatsens fokus kommer att ligga på identitet och problematiken med att ha olika kulturer att anpassa sig efter. Metoden vi har använt är kvalitativa intervjuer med sammanlagt sex personer av vardera kön som har invandrarbakgrund. Det vill säga att vi har intervjuat tre tjejer och tre killar för att få en mer klar bild om könskillnader. Samtliga informanter har växt upp i Sverige men har föräldrar som har växt upp i hemlandet och dess kultur. Centrala teorier är Goffmans teori om stigmatisering samt Hirdmans teori om genus. Övriga teorier/begrepp som används är internalisering, ambivalens, roller, etnicitet och kulturkrock. Vår problemformulering/frågeställning lyder följande: På vilket sätt påverkas individens identitet av att vara kluven mellan två olika kulturer? Våra informanters berättelser kring deras situation, gav oss en djupare förståelse kring hur det är att tillhöra två olika kulturer som de samtidigt ska anpassa sig efter. Under uppsatsens gång kom vi fram till att våra kvinnliga informanter har känt stora svårigheter i att skapa sig en fast identitet, eftersom de har varit väldigt begränsade till hemmets regler, vilket har lett till att de har haft mindre möjligheter till att anpassa sig efter den svenska kulturen samt det svenska tänkandet. Dock hade våra manliga informanter större möjligheter eftersom de inte hade samma krav på sig eller inga större begränsningar ifrån hemmets sida. / The aim of this thesis is to study how some Swedish people with immigrant backgrounds perceive their situation in the Swedish society, and to contribute new knowledge about second-generation immigrants living in Sweden. The essay will focus on identity and the problem of having different cultures to adjust to. The method we have used is qualitative interviews with a total of six persons of each six who has an immigrant background. That is to say that we have interviewed three girls and three guys to get a clearer picture of gender differences. All informants grew up in Sweden but have parents who grew up in the home country and its culture. We have used Goffman's theory of stigma and Hirdman's theory of gender. These two are central theories but we have also made use of concepts such as, internalization, externalization, ambivalence, roles, ethnicity and cultural crash. Our problem issue read as follows: In what way is the individual identity affected of being split between two different cultures? Our information parties stories about their situation, gave us a deeper understanding of how it is to belong to two different cultures to adapt to at the same time.

Syftet med den här undersökningen var att beskriva hur anhöriga upplever och hanterar sin livssituation, med fokus på familjen och deras egen hälsa, under den akuta fasen vid allogen stamcellstransplantation. Undersökningen ägde rum på Centrum för Allogen Stamcellstransplantation vid Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge. Sju anhöriga till patienter som genomgick en allogen stamcellstransplantation deltog. Metoden som användes var att genom semistrukturerade intervjuer låta anhöriga själva berätta om sin livssituation. Dessa intervjuer analyserades sedan med hjälp av kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i att temat den nuvarande situationen formulerades. Temat bestod av tre kategorier livspussel, familj och hälsa och hade tio underkategorier totalt. Resultatet blev att när anhöriga får berätta om hur de upplever sin livssituation berättar de om hur de mobiliserar och fokuserar all sin kraft och alla sina resurser till den nuvarande situationen som de befinner sig i. Slutsatsen blev att vidare forskning för att utveckla interventioner för dessa anhöriga behövs, där sårbarhet upptäcks och inre och yttre resurser uppmärksammas och stärks. Att fokusera på anhöriga och den sjuka familjemedlemmen samtidigt, som en enhet, främjar hela familjens hälsa och medför därför en vinst, inte bara för de anhöriga utan även för patienten och dess tillfrisknande. / The aim of this study was to describe family members’ experience of life during the acute phase of allogenic stem cell transplantation. Seven family members of patients at, “Centrum for Allogenic Stem cell transplantation” Karolinska University Hospital in Huddinge participated. The method used was semistruktured interviews that allowed the respondents to tell about their living situation. These interviews were then analyzed through qualitative content analysis. The findings were a theme named; this present time consisting of three categories: living-pieces, family and health. There were also ten subcategories all together. The result was that when family members gives the opportunity to, with their own words, describe and tell about their living situation they tell about the present time and how they focus and mobilise all their strength and energy on their sick family member to get well. The conclusion of this study was that further research and development of interventions, for family members, are necessary and to focus on the family as a unite is an absolute condition in order to maintain health and prevent physical- and mental illness for the whole family. This ought to be beneficial not only for the family but also for the patients’ recovery.

Bakgrund: Eftersom risken för att drabbasav demenssjukdom ökar med stigande ålder och antalet äldre i Sverige ökar kanman även förvänta sig att antalet anhörigvårdare ökar. Sjukdomen framtvingarrollförändringar som ger stora påfrestningar på familjen. Anhörigvårdaren ärett stort och viktigt stöd inte bara för den demenssjuke utan också församhället. De utför ett betydande arbete som kommunen annars hade behövtutföra. Syfte: Syftet är att beskriva anhörigasupplevelser av att vårda en person med demenssjukdom. Metod: Studien är en litteraturstudiebaserad på vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ metod.Elva artiklar har analyserats enligt Fribergs analysmodell. Analysenresulterade i fyra huvudkategorier: En annorlunda arbetsfördelning i hemmet,Ett ansvar som sträcker sig över dygnets alla timmar, En sorg att förlora enanhörig samt Anhörigvårdarens sätt att finna tid till återhämtning.  Resultat: Resultatet visar attanhörigvårdare genomgått en rollförändring från att vara en jämlik partner tillatt få ge upp det mesta av det egna livet och istället vara en omhändertagandevårdare. Att vårda en partner är ett ansvar som sträcker sig över dygnets alla24 timmar. Anhörigvårdarna upplevde sorg, förluster och känslorav otillräcklighet, men mitt i lidandet fanns också känslor av glädje ochnärhet. Diskussion:Flertalet anhörigvårdare menar att desaknade adekvat information från sjukvården om demenssjukdom, symtom ochsjukdomsförloppet, både skriftligt och muntligt. Eftersom många äldretolkar förändringarna som ett tecken på normalt åldrande eller som någotövergående som kan kopplas till tidigare livserfarenheter finns ett stort behovav kunskap om demenssjukdomar hos äldre.

Det finns inga exakta siffror i Sverige på hur många barn som erhåller akut avancerad vård, men sjukhusvistelserna för barn omfattar en hög del akut, ofta kritisk vård. Det finns heller inga klart uttryckta riktlinjer för föräldrars närvaro i samband med akut avancerad vård av deras barn på sjukhusen i Sverige. Syftet med studien var att öka kunskapen om föräldrars upplevelser av att vara närvarande vid akut avancerad vård av deras barn som vårdas på sjukhus, med målet att få systematisk kunskap om huruvida närvaro bör uppmuntras. En litteraturstudie genomfördes och fem vetenskapliga artiklar och en uppsats på nivån 61-80 poäng granskades. Föräldrar mellan 20-44 år ingick i studien och barnen som genomgått akut avancerad vård var mellan 0-18 år. Resultatet visar att föräldrarna upplever att närvaron till största del är positiv. De upplever att deras närvaro lindrar både deras eget och barnets lidande. Det förekommer dock upplevelser som leder till ett ökat lidande, som t.ex. brister i vården. Resultatet beskriver också att föräldrarna har en moralisk plikt att närvara, att det är deras rättighet och skyldighet som förälder. Som allmänsjuksköterska är det vanligt att stöta på situationer där föräldrarna vill närvara vid deras barns akuta avancerade vård. Det är då viktigt att kunna stödja både patienten och föräldrarna och denna studie bidrar med kunskap om vad föräldrarna upplever som viktiga faktorer för att detta ska kunna ske.

Syftet med uppsatsen är att förstå anhörigas beskrivningar av sitt omsorgsarbete för någon närstående samt deras uppfattningar om den offentliga äldreomsorgen. Uppsatsens empiriska underlag består av intervjuer med sju anhöriga som ger en närstående omsorgshjälp. Resultatet är analyserat med Ahrnres och Papakostas(2002)sociologiska organisationsteori. Resultatet visar att anhöriga slits mellan viljan att ge sin närstående omsorg och upplevelsen av att inte orka med detta. Det visar också att anhöriga kring en person med omsorgsbehov organiserar sig efter sina olika resurser i form av kunskap,ekonomi närhet och tid för att på bästa sätt lösa omsorgsbehovet inom familjen. När det gäller den offentliga omsorgen beskriver de anhöriga att de upplever att det är den offentliga omsorgen som kontrollerar resurserna och att de anhöriga förhandlar med den offentliga omsorgen om vem som ska göra vad av omsorgsuppgifterna. Resultatet visar också att de med god ekonomi är mer benägna att köpa omsorgstjänster, medan de med knappare ekonomi själva utför en större del av omsorgsarbetet.