Denna studie handlar om hur ett sponsrat blogginlägg av en influencer inkodas och hur läsarna i kommentarerna avkodar meddelandet och reagerar på inlägget. Studiens syfte är att öka förståelsen för hur läsare avkodar sponsrade blogginlägg. Vi antog innan genomförandet att fler skulle avkoda meddelandena på ett sätt som skulle vara mer kritiskt gentemot samarbetet, därför har det gjorts en teoriprövande studie av Stuart Halls teori om inkodning och avkodning. För uppnå vårt syfte har vi använt oss av en kvalitativ innehållsanalys. Med hjälp av analytiska begrepp från MCDA har vi undersökt både inläggen samt de tillhörande kommentarerna och tagit fram de relevanta delarna i materialet. Detta har sedan analyserats med våra teoretiska begrepp. För att se hur influencern, i vårt fall Isabella Löwengrip, förmedlar känslor som ett sätt att inkoda ett meddelande använde vi oss av de retoriska övertalningsmedlen ethos, pathos och logos. När kommentarerna analyserades användes de tre hypotetiska positionerna från receptionsteorin för att se hur läsarna avkodade meddelande. Resultatet visade att majoriteten av läsarna avkodade meddelandet som Isabella Löwengrip avsett och hamnade i den dominerande/hegemoniska positionen. Det går att utläsa i analysen att inte alla som kommenterar befinner sig i den dominerande/hegemoniska positionen. Slutsatsen blir att receptionsteorin, närmare bestämt Stuart Halls teori om inkodning och avkodning stämmer då olika individer avkodar ett meddelande på olika sätt. Detta betyder att antagandet om att mottagarna ställer sig kritiskt gentemot samarbeten på den utvalda bloggen inte stämmer. / This study is about how a sponsored blog post of an influencer is encoded and how the readers in the comments decode the message and respond to the post. The purpose of the study is to increase understanding of how readers decode sponsored blog posts. We assumed before the implementation that more people would decode the messages in a manner that would be more critical of the cooperation, so a theory-based study of Stuart Hall's theory of encoding and decoding has been made. To achieve our purpose, we have used a qualitative content analysis. With the help of analytical concepts from MCDA, we have investigated both the submissions and the accompanying comments and developed the relevant parts of the material. This has since been analyzed with our theoretical concepts. To see how a influencer, in this case Isabella Löwengrip, imparts feelings as a way of writing a message, we used the rhetorical persuasions ethos, pathos and logos. When the comments were analyzed, the three hypothetical positions were used from the reception theory to see how readers decoded the message. The result showed that the majority of readers decoded the message that Isabella Löwengrip intended and ended up in the dominant/hegemonic position. It is possible to read in the analysis that not everyone commenting is in the dominant/hegemonic position. The conclusion is that the reception theory, more specifically Stuart Hall's theory of encoding and decoding, is correct when different individuals decode a message in different ways. This means that the assumption that recipients are critical of the cooperation on the chosen blog do not match.

This essay is based on a qualitative interview study with focus groups as a method and examines how sponsored videos from american influencers are received by their audience. Influencers are a new fenomena within the marketing business and therefore it is interesting to examine how this new marketing tactic is received by the viewers. We used two american beauty influencers with over one million subscribers on youtube as a conversation starter for the groups. We found that, after showing the videos to the participants, that the key to success for both influencer and viewer was that a relationship had to be established between viewer and influencer because if not the influencer did not come across as trustworthy since the viewer lacked the personal connection to him or her, but also they didn’t know their personalities. The women with this attitude did not, on a regular basis, follow any type of influencer in their daily life. However the women who did follow influencers regularly showed understanding in the concept and were also more likely to say that the influencers were in fact trustworthy. However, all of the women agreed that this is commercial and should always be regarded as that. They meant that as a viewer and consumer they should always be critical towards sponsored videos since there is large sums of money involved, and that means that the influencer could not be one hundred percent honest

Influencer Marketing är relativt nytt och ingen naturlig del av de flesta företags strategier. Däremot ökar det i popularitet. Detta innebär att företag behöver ett hjälpmedel, en slags nybörjarguide, för att förstå grunderna i Influencer Marketing på Instagram. Denna uppsats ämnar att undersöka hur marknadsföringsstrategin kan användas av företag som vill marknadsföra miljövänliga livsmedel på Instagram, till Millennials. Med detta är målet att bidra till forskning och marknadsföring av Influencer Marketing och den hållbara konsumtionen. All teori som använts kan på något sätt kopplas till Influencer Marketing. I teoridelen redogörs det för Stealth Marketing, Product Placement, Celebrity Endorsement, electronic word-of-mouth, Influencer Marketing, visuell kommunikation samt Two-step flow theory. För att få både konsumenternas och influencernas åsikter och attityder har en trianguleringsmetod används. Den kvalitativa datan har utgjorts av intervjuer med influencers, eko-experter och expert på Influencer Marketing. Den kvantitativa datan samlades in med hjälp av en enkät för Millennials som följer influencers på Instagram. Empirin ger bland annat en tydlig bild av vad influencers värdesätter i ett samarbete med ett företag, vad eko-experterna säger om Influencer Marketing av miljövänliga produkter och hur påverkade Millennials anser att de blir av strategin. I analysen sammanfattas intervjuobjektens åsikter och jämförs med Millennials attityder. Detta diskuteras tillsammans med de teorier som tas upp i studien. Ändringar i den tidigare strukturen som presenteras i den teoretiska referensramen diskuteras i samband med Millennials attityd och hur samhället har förändrats. Ett stort fokus ligger på den dolda marknadsföringen, hur den idag är olaglig och ineffektiv på målgruppen. Studiens slutsats är att Influencer Marketing är en effektiv strategi för den utvalda målgruppen, som har en positiv attityd till strategin så länge marknadsföringen är ärlig och transparent. Studien sammanfattas i en ny demonstrerande figur av den teoretiska referensramen, med förslag på hur teorierna borde diskuteras i framtiden. Dold marknadsföring är inte längre relevant att diskutera, då både Millennials och influencers har en negativ attityd till en sådan marknadsföring. Celebrity Endorsement föreslås även ses som en del av Influencer Marketing, istället för enbart föregångaren, då Influencer Marketing idag skapar nya kändisar på en ny sorts plattform. Analysen sammanfattas även i en modell vars syfte är att visa hur företag, influencers och Millennials kommunicerar sinsemellan, följt av rekommendationer till företag eller andra intresserade som enkelt vill ta del av och använda vad studien kommit fram till.

Författare: Hanna Eriksson, Zara Lood Lindqvist, Alexandra Uhrberg Handledare: Åsa Lindström Examinator: Bertil Hultén Kurs: Examensarbete 30 hp, Civilekonomprogrammet inriktning marknadsföring, Linnéuniversitetet Kalmar, VT 2017, 4FE63E Forskningsfråga: Hur påverkas konsumenter av influencer marketing i jämförelse med annonsering på sociala medier där influencers inte förekommer, vid köpbeslut för low involvement-produkter? Syfte: Denna studies syfte är att analysera och diskutera influencers inverkan på konsumenters köpbeslut för low involvement-produkter. Genom att ta hänsyn till kostnadsbilden för influencer marketing och övrig annonsering på sociala medier samt studera och analysera hur konsumenter uppfattar annonsering i sociala medier för low involvement-produkter med, respektive utan, influencers ämnar studiens författare att generera indikationer kring värdet av en influencer i den unika kontexten. Utöver att generera kunskap på ett nytt och snabbföränderligt teoretiskt område syftar studien till att bidra med praktiska implikationer gällande hur företag som säljer low involvement-produkter samt byråer, vilka har dessa företag som uppdragsgivare, kan förhålla sig till influencers på sociala medier i sin marknadsföringsstrategi. Metod: Detta examensarbete har en induktiv ansats, ett explorativt syfte och en kvalitativ forskningsmetod har använts. Datainsamlingen har skett genom fokusgrupper och ett kvasiexperiment med konsumenter samt semistrukturerade intervjuer med branschrepresentanter. Resultat och slutsatser: Influencer marketing väcker uppmärksamhet i större utsträckning än annan annonsering på sociala medier. Det är dock möjligt att väcka uppmärksamhet genom social medie-annonsering utan influencers för low involvement-produkter. Det är mer troligt att konsumenter påverkas av social medie-annonsering utan influencers då det rör sig om starka varumärken. Vid influencer marketing spelar varumärket inte lika stor roll. Influencer marketing och övrig annonsering i sociala medier kan upplevas som trovärdigt, av olika anledningar.  Teoretiskt bidrag och praktiska implikationer: Konsumenter bortser i vissa fall från influencer marketing för low involvement-produkter då de inte är i behov av expert-utlåtanden för den här typen av produkter. De kan dock agera på influencers rekommendationer av low involvement-produkter för att minska den kognitiva ansträngningen. Konsumenter tenderar att uppfatta annonsering i sociala medier utan influencers som positiv då low involvement-produkten framställs tydligt och på ett tilltalande sätt. Både för- och nackdelar med influencer marketing respektive annonsering i sociala medier för low involvement-produkter har identifierats. Influencer marketing kan vara fördelaktigt för mindre etablerade varumärken medan annonsering i sociala medier kan fungera bra för starka varumärken. Strategier för implementering av influencer marketing respektive annonsering i sociala medier för low involvement-produkter återfinns under avsnitt 7.3.1 samt 7.3.2. / Authors: Hanna Eriksson, Zara Lood Lindqvist, Alexandra Uhrberg Mentor: Åsa Lindström Examiner: Bertil Hultén Course: Master Thesis 30 credits, Master of Business and Economics, Marketing, Linnaeus University, Kalmar, Spring 2017, 4FE63E Research question: How are consumers affected by influencer marketing compared to advertisement in social media where influencers are not present, when buying low involvement products? Purpose: The purpose of this study is to analyze and discuss influencers impact on consumers buying decisions for low involvement products. By taking the cost of influencer marketing and residual advertisement in social media into consideration and analyze how consumers perceive advertisement in social media for low involvement products, with and without influencers, the authors of this study aim to generate indicators of the value of an influencer in the unique context. In addition to generate knowledge in a new and fast changing theoretical area this study aims to contribute with practical implications for companies that sell low involvement products and marketing agencies, that advertise this type of products, to determine if they prefer to integrate influencers in social media in their marketing strategies or not. Method: This thesis has an inductive approach, an explorative purpose and a qualitative research have been conducted. Data has been collected through focus groups and a quasi experiment with consumers as well as semi-structured interviews with representatives of the sector. Results and conclusions: Influencer marketing attracts attention to a higher extent than advertisement in social media. It is possible though, to attract attention through social media advertisement for low involvement products. It is more likely that consumers are affected by social media advertisement for strong brands. When implementing influencer marketing, the brand is not that vital. Advertisement in social media and influencer marketing can attain credibility for different reasons. Theoretical contributions and practical implications: Consumers disregard influencer marketing for low involvement products to some extent, since they are not in need of expert opinions when buying low involvement products. They can though act on influencers recommendations for this type of products to minimize the cognitive effort. Consumers perceive advertisement in social media for low involvement products in a positive way when products appears clear and in an appealing way. Advantages as well as disadvantages in using influencer marketing and advertisement in social media for low involvement products have been identified. Influencer marketing can be useful for less established brands while advertisement in social media can work well for strong brands. Strategies regarding influencer marketing and advertisement in social media for low involement products are to be find under chapter 7.3.1 and 7.3.2.

Microinfluencers är ett relativt nytt och outforskat fält inom marknadsföring och är en utveckling av den mer frekvent använda termen influencers. Microinfluencers har på senare tid väckt företagens intresse då de, till skillnad från influencers med en bredare följarskara, bedöms uppnå ett större engagemang och en högre grad av förtroende inom sin specifika nisch. I denna studie undersöks nischen hållbart mode och microinfluencers subjektiva uppfattning står i fokus. Det som studeras är microinfluencerns funktion, informationsflöden och samarbeten. För att få inblick i detta genomförs fyra semistrukturerade intervjuer. En kvalitativ innehållsanalys används för att bearbeta vårt datamaterial. När datamaterialet analyseras blir det tydligt att en microinfluencer fyller flera mångfasetterade och komplicerade funktioner. Funktioner som har kunnat urskiljas är: Att debattera och kritisera, att inspirera, att erbjuda information och vägledning, att marknadsföra, samt att agera företag och varumärke. Dessa samspelar med microinfluencerns informationsflöden där två kommunikatörer har kunnat bekräftas; följare och företag. Denna studie belyser även en till kommunikatör; andra influencers. I resultatet av denna studie relateras microinfluencerns funktion med dennes informationsflöden och utifrån detta presenteras rekommendationer och riktlinjer till företag i sina samarbeten med microinfluencers. / Microinfluencers is a relatively new and unexplored field of marketing and is a development of the more commonly used term; influencers. Businesses has recently started to raise interest for microinfluencers, as they, unlike influencers with a broader range of followers, are expected to achieve greater commitment and a greater degree of trust in their specific niche. The niche explored in this study is sustainable fashion and focus lies in the subjective opinion of microinfluencers. The function of microinfluencers, their information flows and their view on collaboration is being studied. To gain insight into this, four semi structured interviews have been conducted. We have used a qualitative content analysis to process our data. When analyzing the data it becomes clear that a microinfluencer has several multifaceted and complex functions. Features that have been identified are: To debate and critizise, to inspire, to provide information and guidance, to market, and act as a company and brand. These interact with the microinfluencer’s information flows where two communicators have been confirmed; followers and companies. This study also shines a light on a third important communicator; other influencers. In the result of this study, the microinfluencers’ functions are related to their information flows, and with this as a basis recommendations and guidelines for companies in their collaborations with microinfluencers are presented. This thesis is written in Swedish.

The development of social media has lead to major changes in marketing. Today, there are so called influencers who through their social channels can convey advertising to its followers. When an influencer publishes advertising material, they often contain an offer, and it is not uncommon for these offers to be limited in time, meaning the offer is only available for a certain period of time. With this development, there is also an increasing focus on the environment, sustainable development and consumers' responsibility in counteracting negative environmental effects, for example as a result of consumption. Based on this background, the purpose was designed to find out to what extent environmentally sustainable consumers are affected by time-limited offers that are marketed by influencers on Instagram. Environmentally sustainable consumers have been defined in the study as people who have a negative view of consumption. For this purpose three research questions were created which were examined in a survey. The respondents' answers were tested by regression analyzes. The results showed acceptance of all hypotheses. 1) Time-limited offers published by influences on Instagram lead to increased consumption, 2) an environmentally sustainable attitude has a negative effect on consumption and 3) time-limited offers published by influencers on Instagram lead to a negative effect on consumption, when the consumer has an environmentally sustainable attitude. The results of the study can then be related to several different theories from previous research, such as impulse buying, stimuli, collectivism /individualism, the SOR-model, the source credibility theory and halo effect theory. The study contributes to a greater understanding of consumers' relationship with an environmentally sustainable attitude to time-limited offers, which are published by influencers on Instagram. The result can be useful for companies that work with influencers when designing time limited offers. (This paper is written in Swedish) / Sociala mediers framväxt har fört med sig stora förändringar avseende marknadsföring. Idag finns så kallade influencers som genom sina sociala kanaler kan förmedla reklam till sinaföljare. När en influencer publicerar reklaminlägg innehåller dem ofta något erbjudande och det är inte ovanligt att dessa erbjudanden är tidsbegränsade, det vill säga att erbjudandet endast finns tillgängligt under en bestämd tidsperiod. I takt med denna utveckling riktas också allt mer fokus på miljö, hållbar utveckling och konsumenters ansvar i att motverka negativa miljöeffekter till följd av exempelvis konsumtion. Mot denna bakgrund utformades syftet som var att ta reda på i vilken grad miljömässigt hållbara konsumenter påverkas av tidsbegränsadeerbjudanden som marknadsförs av influencers på Instagram. Miljömässigt hållbara konsumenter har i studien definierats som personer som har en negativ syn på konsumtion. Till syftet formulerades tre frågeställningar som undersöktes i en enkätundersökning. Respondenternas svar redovisades genom regressionsanalyser. Resultatet visade acceptans för samtliga hypoteser. 1) Tidsbegränsade erbjudanden utgivna av influencers på Instagram leder till ökad konsumtion, 2) en miljömässigt hållbar inställning har en negativ effekt på konsumtion och 3) tidsbegränsade erbjudanden utgivna av influencers på Instagram leder till en negativ effekt på konsumtion, när konsumenten har en miljömässigt hållbar inställning. Studiens resultat kunde därefter relateras till flera olika teorier från tidigare forskning som exempelvis impulsköp, stimuli, kollektivism/ individualism, SOR-modellen, source credibility theory och halo effect theory. Studien bidrar till en större förståelse för vilken relation konsumenter med en miljömässigt hållbar inställning har till tidsbegränsadeerbjudanden, som är utgivna av influencers på Instagram. Resultatet kan tänkas vara användbart för företag, som arbetar med influencers, vid utformning av tidsbegränsadeerbjudanden.

Denna kvalitativa studie undersöker porträtteringen av den normativa kvinnokroppen på plattformen Instagram till följd av trenden kroppspositivism. Syftet med vår studie är att genom en semiotisk bildanalys, undersöka huruvida två klädföretag följer trenden kroppspositivism i sina samarbeten med influencers på Instagram. Studien ämnar även till att undersöka huruvida de två företagen följer sina slagord om att bryta ny mark och vara tillgängliga för alla kvinnliga kroppsformer. Studiematerialet är hämtat från Instagram och influencerna som är valda för studiens analys är hämtade från Na-kd och Boohoos hemsidor. Analysen utförs med hjälp av semiotik, vilket både är en teori och metod där verktygen denotation och konnotation har använts. Med hjälp av en forskningsöversikt om olika kroppsideal och teoretiska ramverk som social jämförelse och The Male Gaze har analysen delats in i tre teman; kroppstyp, posering och digital redigering av kvinnokroppen. Studiens resultat påvisar ett smalhetsideal där de influencers som undersökts i analysen ingår i normen. Kvinnokropparna kunde till viss del skilja sig åt men kvinnorna gestaltade fortfarande ett smalhetsideal, vilket tyder på att varken företaget Na-kd eller Boohoo har anammat kroppspositivismen utifrån sina val av influencers på Instagram. Resultatet visade även att klädföretagen inte följde sina slagord om att vara normbrytande och tillgängliga för alla kvinnor. / This qualitative study examines the portrayal of the normative woman’s body on Instagram and how the trend of body positivism is followed on that platform. The purpose of our study is, through semiotic image analysis, to investigate whether two fashion companies’ follow the trend of body positivism in their collaborations with influencers on Instagram. The study also intends to investigate how the two companies follow their slogans of being norm-breaking and accessible for all female body types. The study material is collected from Instagram and the influencers selected for this study are selected from Na-kd and Boohoo’s websites. The analysis is performed using semiology, which is both a theory and a method where the tools denotation and connotation have been used. With the help of a research overview on different body ideals and theoretical frameworks such as social comparison and The Male Gaze, the analysis has been divided into three themes; body type, posing and digital editing of the female body.  The study’s results show a narrow ideal where the investigated influencers of the analysis are included in the norm. The women’s bodies could differ to some extent, but they all embodied a narrow-minded ideal, which indicates that neither Na-kd nor Boohoo has embraced body positivism based on their choice of influencers on Instagram. The results also showed that none of the fashion companies followed their slogans about being norm-breaking and accessible to all women.

Purpose: The purpose of this study is to increase the understanding of influencer marketing with a focus on Generation Z. The study aims to reveal which properties of environmental and sustainability related content are important to maintain the social media engagement of Generation Z, as influencers start to include this on their social media platforms.  Method: The study takes a deductive and qualitative approach, focusing on the underlying factors of social media engagement. Data has been collected through three semi structured focus groups.  Results: The results from this study show that Generation Z have a double sided relationship with sustainability issues, where many consider these to be important, but few show this in their consumer behaviour. Furthermore, the participants’ attitudes towards sustainability issues being implemented on influencers’ social media platforms are positive, but there is also a large risk of decreased social media engagement from Generation Z. Messages about the environment and sustainability that are too negative or too frequent, can lead to the participants feeling anxiety or losing interest in the influencer at hand.  Conclusion: To summarize, there are some properties of environmental content which can be crucial for the sustention of the social media engagement of Generation Z. The content should use several types of media (images, videos, text, etc.), be well integrated with the influencer’s niche and the message should be short. The message is more appreciated if it is not in the form of a paid collaboration and the content should not appear so frequently that the influencer’s niche appears to have changed. Finally, the social media engagement might increase over time if the content is consistently interesting and engaging. / Syfte: Syftet med studien är att öka förståelsen för området influencer marketing med ett fokus på generation z. Detta för att ta reda på vilka egenskaper i miljö- och hållbarhetsrelaterat innehåll som är viktiga för att följarengagemanget hos generation z inte skall minska, när influencers inför detta på sina sociala plattformar.  Metod: Studien har en deduktiv och kvalitativ ansats, med fokus på de underliggande faktorerna hos följarengagemang. Data på detta har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer i tre fokusgrupper. Resultat: Resultaten från denna studie visar att generation z har en tvåsidig relation till hållbarhetsfrågor, där de flesta anser att dessa är viktiga, men ett fåtal visar detta i sitt konsumtionsbeteende. Vidare är respondenternas inställning positiv till införandet av sådana frågor på influencers sociala plattformar, men risken är också stor för ett minskat följarengagemang från generation z. Budskap om miljö och hållbarhet som är för negativt lagda eller för frekventa kan skapa ångest hos respondenterna samt ett minskat intresse för influencern i fråga.  Slutsats: Sammanfattningsvis framgår det att vissa egenskaper i miljörelaterat innehåll kanvara avgörande för generation z:s fortsatta följarengagemang. Innehållet bör vara multimedialt, kortfattat och väl integrerat med influencerns nisch. Budskapet uppskattas mer om det inte är i form utav ett betalt samarbete och bör inte förekomma så pass ofta att influencerns nisch upplevs som förändrad. Vidare kan följarengagemanget öka med tiden om innehållet är konsekvent intresseväckande och engagerande.

I september 2019 valde Arbetsförmedlingen att samarbeta med framgångsrika personer i reklamkampanjen Gör plats. Kampanjen bestod av fem bilder där frågan ställdes om de framgångsrika personerna hade nått lika stor framgång om de haft en funktionsnedsättning. En av bilderna föreställde Therese Lindgren och Natalie Eriksson vilken var en bild som fick stor kritik. Studien syftar till att göra en medieanalys av kampanjen för att undersöka hur kritiken kring kampanjen såg ut samt hanterades av Arbetsförmedlingen. Därtill undersöker även studien hur de båda medverkande beskrev sin uppfattning av kampanjen i sociala medier. Studien visar att de teman som kritiken främst handlar om kan delas in i fyra kategorier: att tillräcklig information inte getts, fotograferingen, modellerna på bilderna samt kampanjbildens text. Arbetsförmedlingen hanterade kritiken på flera sätt däribland genom att svara på frågor som ställdes. Det värsta med bilden är enligt Natalie Eriksson texten som hon inte var medveten om skulle vara med. Therese Lindgren ansåg till en början att kampanjen lyfte en viktig fråga och försvarar den men väljer efter ytterligare kritik att be om ursäkt. / In September 2019, the Swedish Public Employment Service chose to cooperate with successful people in the advertising campaign Gör plats (eng. Make room). The campaign consisted of five pictures questioning if these successful people would have become equally successful if they had had a disability. One of the pictures presented Therese Lindgren and Natalie Eriksson, which was a picture that received the largest criticism. The study aims to conduct a media analysis of the campaign to examine what the criticism of the campaign looked like and how the Swedish Public Employment Service handled the criticism. In addition to this, the study also examines how the participants described their perception of the campaign in social media. Case study is used as a method in the study where material has been collected via triangulation and has been analyzed through a qualitative content analysis. The collected material has been analyzed in relation to the theories: media and convergence, influencer, influencer marketing, social responsibility, and context. The study shows that the themes which the criticism is mainly about can be divided into four categories: that sufficient information has not been given, the photography session, the models of the pictures, and the text of the campaign picture. The Swedish Public Employment Service handled the criticism in several ways, amongst this by answering the questions that were asked. Another way in which the criticism was handled was by apologizing to the participants. Natalie Eriksson’s perception of the campaign describes that models with CP are vulnerable, and she felt that the photographer did everything to aggravate her CP during the photography session. According to Natalie Eriksson, the worst part of the picture is the text, which she was not aware would be included. At first, Therese Lindgren thought that the campaign raised an important issue, and she defended the campaign. After further criticism, she chose to educate herself in multiple questions and she is sorry that the pictures have caused harm. The intentions where good but the result was the opposite and according to Therese Lindgren, the campaign should never have been made.

Purpose: The purpose of this study is to investigate how influencer marketing is experienced by young adult women between the ages of 18 to 30, how the purchase intention is affected by their trust in, and trust in, influencers and influencer marketing as a marketing strategy and to see if there is fatigue of influencer marketing.  Research questions:  1. What do young adult women want to experience to make a purchase via influencer marketing on Instagram? 2. What is the attitude of young adult women towards influencer marketing in terms of trust and confidence? 3. How do young adult women react to the increasing prevalence of influencer marketing on Instagram? Methodology: A qualitative method has been applied to 20 informants. The semi-structured interviews took place on the video call application Zoom.  Theories: This study is based on six theories; eWOM, Influencer marketing, Trust and Confidence, Purchase intention, Theory of planned behavior and Information overload. Empiric: The empiric presents an interpreted view of the informants' answers in text.   Conclusion: The conclusions of this study are: 1. Young adult women have to feel a need, applicability to everyday life and the will to have, to feel that they want to make a purchase through influencer marketing. 2. Young adult women's attitudes to influencer marketing regarding trust and confidence vary from influencer to influencer and thus their buying intention in relation to influencer marketing is affected to varying degrees. 3. There is an oversaturation of influencer marketing on Instagram in young adult women aged 18 to 30 years / Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka på vilket sätt influencer marketing upplevs av unga vuxna kvinnor i åldrarna 18 till 30 år, hur köpintentionen påverkas av deras förtroende för, och tillit till, influencers och influencer marketing som marknadsföringsstrategi samt att se om det finns en trötthet av influencer marketing  Forskningsfrågor:  1. Vad vill unga vuxna kvinnor uppleva för att genomföra ett köp via influencer marketing på Instagram?  2. Vad har unga vuxna kvinnor för inställning till influencer marketing i termerna tillit och förtroende? 3. Hur har unga vuxna kvinnor reagerat på den ökade förekomsten av influencer marketing på Instagram? Metod: En kvalitativ metod har tillämpats genom semistrukturerade intervjuer med 20 informanter. De semistrukturerade intervjuerna skedde via videosamtalsapplikationen Zoom.   Teori: Denna studie har utgått från sex teorier; eWOM, Influencer marketing, Förtroende och tillit, Köpintention, Teorin om planerat beteende och Informationsöverbelastning.  Empiri: I empirin presenteras en tolkad syn på informanternas svar i text.  Slutsats: Studiens slutsatser är: 1. Unga vuxna kvinnor behöver känna ett behov, tillämpbarhet till vardagen och viljan att ha, för att känna att de vill genomföra ett köp via influencer marketing. 2. Unga vuxna kvinnors inställning till influencer marketing avseende förtroende och tillit varierar mellan olika influencers och således påverkas unga vuxna kvinnors köpintention i relation till influencer marketing i varierande utsträckning. 3. Det råder en trötthet av influencer marketing på Instagram hos unga vuxna kvinnor i åldrarna 18 till 30 år.