InledningFörskolan består idag utav en ökad språklig pluralitet vilket gör ämnet flerspråkighet relevant och viktigt att undersöka. Barn som får chans att utöva sina språk i förskolan har möjlighet att nå flerspråkighet. Förskollärare ska skapa en pedagogisk verksamhet där alla är välkomna oavsett språk och/eller kultur.SyfteSyftet är att ta reda på hur ett antal pedagoger på två olika förskolor arbetar med att stödja flerspråkiga barns språkutveckling.MetodVi har utfört kvalitativa intervjuer med förskollärare på två olika förskolor i två olika kommuner.ResultatVår studie visar på att förskollärarna är medvetna om sin roll i barns språkutveckling och att de känner att de behöver mer kunskap kring hur arbetet med flerspråkiga barn kan ske. De upplever även tidsbristen som ett problem för att kunna stötta de flerspråkiga barnen i den grad som förskollärarna önskar. Förskollärana beskriver olika verktyg i sitt arbete med flerspråkiga barn som bland annat ipad och språkstödjare. Resultatet visar även på att tydlig kommunikation i form av kroppspråk är något som förskollärarna ser som hjälpsamt i sitt arbete med de flerspråkiga barnen. Det finns många likheter mellan förskollärarnas upplevelser på de två olika förskolorna, vilket kan tyda på att det är ett pedagogiskt område som behövs utvecklas inom förskolan.

Syftet med denna kvalitativa studie är att fördjupa kunskapen om hur pedagoger i olika professioner inom förskolan ser på sitt arbete med att främja språkutveckling hos barn med svenska som andraspråk. Studien angrips utifrån två teoretiska perspektiv, ett sociokulturellt perspektiv samt ett interkulturellt perspektiv. Studien belyser att de flerspråkiga barnens olika modersmål får olika stort utrymme i verksamheten och beskriver hur detta beror på flera olika faktorer. I studien framkommer att pedagogens förhållningssätt i arbetet med flerspråkiga barn är av stor betydelse för huruvida dessa barn får möjlighet till språklig stimulans i förskoleverksamhet. Den tidigare forskningen belyser vikten av att pedagoger i förskolan har en interkulturell kompetens för att kunna möta flerspråkiga barn och deras olika kulturer.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka upplevelser och erfarenheter förskollärare har av flerspråkiga barns inflytande i förskolans miljöer. I studien undersöktes hur förskollärares upplevelser och erfarenheter ligger till grund flerspråkiga barns möjligheter till inflytande, och om deras modersmål tas tillvara på i de miljöer de vistas i. Studiens syfte undersöktes genom följande frågeställningar: Vilka erfarenheter har förskollärare av barns olika modersmål i förskolans undervisning? Hur upplever förskollärare att flerspråkiga barn får inflytande att använda sina modersmål i förskolan? Hur upplever förskollärare att de tar tillvara på flerspråkiga barns modersmål i förskolans miljöer? Vår studie har utgått från ett fenomenologiskt perspektiv för att få förståelse för förskollärarnas erfarenheter av objektet flerspråkiga barns inflytande. Metod för studien har varit kvalitativ. Vi har samlat in data med semistrukturerade, enskilda intervjuer, för att lyfta var och en av förskollärarnas upplevelser och erfarenheter. Resultatet visar att samtliga förskollärare upplever att mer kunskap inom flerspråkiga arbetssätt är önskvärt eftersom flera språk är berikande för verksamheten. Förskollärarna har erfarenheter av att flera språk i förskolan möjliggör lärande och utveckling och viljan att arbeta flerspråkigt är stor och förskollärares intentioner är höga. Genom barns perspektiv får flerspråkiga barn inflytande i miljöer de vistas i. Får flerspråkiga barn utveckla det svenska språket parallellt med modersmålet menar förskollärarna att det blir gynnsamt för barns lärande och utveckling.

Språkets betydelse i lärandet för flerspråkiga elever är en litteraturstudie om språkets betydelse för flerspråkiga elever samt hur lärare kan arbeta för att främja flerspråkiga elevers språkutveckling (The significance of language in plurilingual pupils’ learning: A literature study on the significance of language for plurilingual pupils’  and how teachers can work to promote their language development) Independent Project, Swedish, Specialisation in elementary school, grade 4-6, Basic Course, 15 Credits. School of Humanities, Education and Social Sciences. The language is important for all pupils’ knowledge development in school, maybe even more so for plurilingual pupils’. The aim of the following literature review is to inquire into what research says about the importance of language in learning processes for plurilingual pupils’ in the Swedish elementary school and how teachers can work to support plurilingual pupils’ learning and language development. Based on the literature, there are central subjects in the study to give an overview knowledge of the aim, they are: mother tongue, first and second language learning, multilingualism and cognitive development, attitudes towards multilingualism, sociocultural perspective, Swedish and Swedish as a second language. The results show that language plays a central role in school and that language skills of plurilingual pupils’ in the Swedish language are of great importance for how pupils’ will develop their knowledge in school and for their success. Therefore, teachers 'attitudes, choice of teaching methods and approaches are of crucial importance for plurilingual pupils’ knowledge development.

Denna studie fokuserar på förskollärares uppfattningar och arbetssätt kring modersmål och kulturell identitet i förskolan. I studien presenteras inledningsvis forskning som visar att barn behöver utveckla sina språkkunskaper i sitt modersmål för att ha större möjlighet att utveckla kunskaper i fler språk. Forskning har även visat att attityder i den sociala omgivning barnet befinner sig i påverkar både barnets språkutveckling och kulturella identitetsutveckling. I Sverige har modersmålsstöd i förskolan inom fler kommuner tidigare skett i form av besökande modersmålspedagoger som har genomfört särskilda aktiviteter med de förskolebarn som har ett annat modersmål än svenska. Numera ska barnens modersmål inkluderas på ett naturligt sätt i förskolans vardagliga verksamhet. I studien har kvalitativa intervjuer genomförts för att synliggöra fyra förskollärares uppfattningar kring barns modersmål och kulturella identitet samt deras arbetssätt kring detta. Förskollärarna som deltog i intervjuerna upplever modersmål som en viktig del av barns kulturella identitet och beskriver vikten av ett interkulturellt arbetssätt som inkluderar alla barns modersmål i den pedagogiska verksamheten. Även vårdnadshavares delaktighet nämns som en central del i arbetet samt verktyget språksamtal där barnens språkutveckling kartläggs.

Syftet med den här studien är att undersöka andraspråkselevers upplevelser av läs- och skrivinlärning och möjligheter att utvecklas på sitt modersmål i undervisningen. Studiens resultat tolkades utifrån sociokulturellt perspektiv på lärande. Vi har intervjuat 13st elever på olika skolor i årskurs 2 och 3 för att se hur de ser på detta även vad de har för attityder till flerspråkighet. Resultat visar att flerspråkighet har en viktig social betydelse för eleverna. Eleverna upplevde även glädje av läs-och skrivaktiviteter trots att vissa samtidigt upplevde svårigheter med det. Däremot upplevde eleverna begränsade möjligheter att prata, skriva eller läsa på sitt modersmål i klassrummet.

The purpose of this Bachelor's thesis is to analyse how librarians approach selection and acquisition of children's and young adult literature written in languages other than Swedish. What aspects do they look at when making their selection and how do they decide that a book lives up to the library's standards if they cannot read the book themselves? In order to answer these research questions a series of telephone interviews were conducted with librarians working in different municipalities. The selection of municipalities to include in the study was based on official statistics depicting the amount of immigrants who moved to each municipality during 2015. The theory used in this study is based on Sanna Talja's study about different attitudes towards the library's collection. The attitudes are referred to as "General Education Repertoire", the "Alternative Repertoire" and the "Demand Repertoire". These attitudes were also used as a framework when analysing the information from my own interviews. The results show that all of the interviewed librarians are eager to fulfil their patron's demands while also staying true to their own ideas of what the library should provide in regards to content, diversity and quality.

Syftet med studien är att undersöka hur flerspråkiga barn stimuleras i sin språkutveckling i förskolan. Studien är uppbyggd på kvalitativa intervjuer som genomförts med fyra verksamma pedagoger. Resultatet är sedan analyserat utifrån rådande forskning samt ett sociokulturellt perspektiv. Studien visar att respondenterna kontinuerligt arbetar med att utveckla barnens svenska språk. Att arbeta språkfrämjande för att utveckla barnens modersmål sker i olika stor utsträckning, mycket på grund av de intervjuade pedagogernas olika förutsättningar. Kompetens och ledningens riktlinjer är två viktiga parametrar.

No description available.

Denna studie syftar till att undersöka vilka förutsättningar, förhållningssätt och arbetssätt som finns i arbetet med att utveckla flerspråkiga barns modersmål på förskolor i Uppsala kommun. Utifrån ett utvecklingsekologiskt perspektiv har vi förklarat hur barnets möjligheter att utvecklas påverkas både i direkt kontakt med andra personer men också i ett större sammanhang genom kommunala eller samhälleliga aspekter. För datainsamling har vi genomfört intervjuer med rektorer, arbetsledare och enheten för flerspråkighet samt utfört en enkätundersökning för att ta reda på förskolepedagogers upplevelser och inställning till att arbeta med flerspråkiga barns modersmål.   Resultatet av denna studie tillsammans med tidigare forskning på området har påvisat att detta arbete endast realiseras i en liten andel förskolor. Det framkommer att de förutsättningar förskolepedagoger ges att realisera arbetet spelar in i huruvida utbildningen blir likvärdig för alla barn. Det framkommer i intervjustudien att det finns metoder att arbeta med flerspråkiga barns modersmål men det finns även svårigheter. Majoriteten av pedagogerna i enkätstudien är i behov av mer stöd - bland annat genom kompetensutbildning - för att med säkerhet kunna ta sig an uppdraget.