Flerspråkiga barn har ökat i förskolan visar tidigare forskning och statistik. Detta leder till att det ställs större krav på förskolor och pedagoger, vilket i sig innebär att det blir mer och mer viktigt att ha kunskap om flerspråkighet inom förskolläraryrket. Syftet med uppsatsen är att studera på vilket sätt pedagoger uppmuntrar och stimulerar flerspråkiga barn för att de ska lära sig det svenska språket. Genom kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer med sex pedagoger från två olika förskolor försöker denna studie besvara syftet. Studiens resultat diskuteras utifrån ett sociokulturellt perspektiv samt begreppet proximal utvecklingszon. Studiens resultat visar att förskollärare behöver öka sina kunskaper om barns andraspråk och kultur. Några av pedagogerna i vår studie upplever osäkerhet i sitt arbete med de flerspråkiga barnen när det gäller metoder. Samtidigt visar pedagogerna intresse och uppmärksamhet för olika metoder i de dagliga aktiviteterna, som används för att stimulera och kommunicera med de flerspråkiga barnen. Det kan handla om att läsa böcker, sjunga sånger och leka lekar. Resultatet visar även att flerspråkiga pedagoger (med samma modersmål som barnen) kan ha en stor roll i sådana sammanhang som i undervisningen och i de dagliga aktiviteterna, där modersmålet har en stor roll i språkstimuleringen. Även vårdnadshavarnas roll är viktig för deras barns språkliga utveckling när det gäller modersmålet.

Syftet med studien är att belysa matematiklärares uttryckta användande och behov av modersmålslärarens delaktighet i matematikundervisningen. Det uttryckta användandet jämförs utifrån matematiklärarens modersmål. Det uttryckta behovet jämförs utifrån andelen andraspråkselever i klassen. En kvantitativ ansats med enkäter som grund gav svar på forskningsfrågorna och påvisade sambandet mellan de olika variablerna som undersöktes. Resultatet visar att andraspråkselevers möjlighet till modersmålsläraren som resurs i matematikundervisningen påverkas av andelen av andraspråkselever i klassen samt matematiklärarens modersmål. Utifrån studiens resultat får inte andraspråkslever den likvärdiga undervisningen som skollagen ger dem rätt till.

Syftet med studien är att bidra med kunskap kring hur förskollärare beskriver arbetssätt som utvecklar barns flerspråkighet i förskolan. Frågeställningarna som studien grundar sig i är följande: Hur arbetar förskollärare för att stimulera barns flerspråkighet i rutinsituationer samt vilka olika resurser använder förskollärare för att ge alla barn möjligheter att utveckla alla språk i förskolan. För att få fram studiens resultat användes en kvalitativ metod, där fem förskollärare intervjuades. Resultatet presenteras genom en tematisk analys där tre huvudteman arbetades fram. I resultatet framkommer det att förskollärarna stimulerar barns flerspråkighet i rutinsituationer som samling, matsituationer, högläsning och i tamburen. Resultatet visade även på att kunskapsutvecklande arbetssätt och resurser främjar barns modersmål och identitet, samt att förskollärarna uppmuntrar vårdnadshavare till att underhålla modersmålet i hemmet.

Studien fokuserar på pedagogers upplevelser av arbetet med barns flerspråkighet i förskolan. I vår studie har vi genomfört fem kvalitativa och semistrukturerade intervjuer med pedagoger som arbetar i förskolor där det finns flerspråkiga barn. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och några av dess centrala begrepp, vilka kommer att användas i analysen. Arbetet svarar på följande två frågeställningar: hur upplever pedagogerna sitt arbete med barns flerspråkighet i förskolan? hur uppger pedagogerna att de arbetar för att stimulera flerspråkiga barns utveckling? I analysen framträdde ett antal kategorier som sammantaget gav svar på hur pedagoger upplever arbetet med barns flerspråkighet och hur de arbetar med detta. Sammanfattningsvis pekar resultatet på att pedagoger tycker att arbetet med barns flerspråkighet i förskolan är roligt och intressant och samtidigt utmanande. Ett resultat som förstärker den tidigare forskning som finns inom området.

Denna studie undersökte hur förskollärare främjar flerspråkiga barns språkutveckling. Syftet valdes då det finns förskollärare idag som saknar kunskaper och medvetna metoder. Det sociokulturella perspektivet användes för att tolka resultatet. En kvalitativ forskningsansats har använts där semistrukturerade intervjuer användes som datainsamlingsmetod. Åtta förskollärare intervjuades som arbetar på sex olika förskolor med åldrarna 1–5. Resultatet visar att förskollärarna använder sig av flera metoder och resurser som exempelvis böcker, TAKK, och flerspråkig personal. Resultatet visar också att förskollärarna har uppfattningen att det är viktigt att barnen känner stolthet kring sitt modersmål för att vilja tala det på förskolan. Studiens slutsats visar att förskollärarna har metoder och uppfattningen om att modersmålet är viktigt för barns vidare språkinlärning. Dock finns det också utmaningar då förskollärarna lyfter en viss osäkerhet i arbetet då de inte alltid talar barnens modersmål. Slutsatsen visar även att det behövs mer tid för kompetensutveckling och diskussioner kring arbetssätt i arbetslaget.

Denna systematiska litteraturstudie behandlar språkets betydelse vid matematikinlärning. Studien inriktar sig på grundskolans förskoleklass samt årskurserna 1-3. Syftet är att utifrån forskning beskriva språkets roll för elevers lärande av matematik, samt att identifiera hur elevers matematikinlärning påverkas av språket som används i undervisningen. Den systematiska litteraturstudien svarar på forskningsfrågor i form av vilken betydelse språket har i matematikdidaktisk forskning, samt hur elevers språk påverkar deras lärande i matematik. Dessa frågor besvaras med hjälp av granskade och vetenskapliga publikationer. I studien framförs vikten av att utveckla elevers språkliga kunskaper för att kunna förstå och lära sig matematik. Hur detta ska gå tillväga har forskarna till mesta del lika syn på. De är exempelvis överens om att eleverna ska få möjlighet och uppmuntran för att kunna utveckla sina språkliga kunskaper, i samband med utvecklandet av matematikkunskaper. Forskarna menar även att flerspråkiga elever bör använda sig av sitt modersmål vid matematikundervisningen för att bilda förståelse för matematiska begrepp. Genom att ta hänsyn till språkets betydelse i matematikundervisningen menar forskare att alla elever inkluderas, och inte enbart de med språkliga brister.

This study explores how teachers view the role of students’ multilingualism at a Language Introduction Program (Språkintroduktion) for newly arrived students aged 16–20 in Sweden. Through qualitative interviews with teachers, analyzed through phenomenography theory, the study explores when teachers make use of their students’ multilingualism and what potential risks they view with a multilingual pedagogy. Students’ languages are used by all informants for translation and brief explanations, and by some informants to read texts and discuss subject matter as well. The main risks highlighted by some informants are large groups of pupils with a shared language dominating the classroom at the expense of the rest, and the use of the mother tongue being detrimental to the pupils’ exposure to the target language. The study concludes that the issue of multilingual pedagogy requires situation-specific professional decisions based on the individuals’ needs and the group’s social dynamics. For teachers to make such decisions, increased knowledge about meaningful multilingual teaching methods is required.

För att hitta relevant material till vår kunskapsöversikt har vi utgått från lämpliganyckelbegrepp som vi haft användning av i undersökningen. De sökord som legat till grundför vår kunskapsöversikt har bland annat varit ”bilingual”, ”språkutveckling”,”transspråkande” och ”modersmål”. Denna studie grundar sig på artiklar skrivna avforskare, samt avhandlingar. Med hjälp av det valda materialet har resultatet kunnat besvaravår frågeställning: ”Hur påverkar modersmålet och modersmålsundervisningenandraspråkselevers utveckling i det svenska språket?” I undersökningen har tio olikavetenskapliga artiklar använts och resultatet av undersökningarna har visat vilken storpåverkan modersmålet och modersmålsundervisning har för inlärning av ett andraspråk.Det som skiljer de olika artiklarna åt, är att de använder sig av olika tillvägagångssätt för attfå fram resultat. Det har handlat om intervjuer, longitudinella studier och enkäter. I dennakunskapsöversikt har både nationella och internationella studier använts, för att få enbredare uppfattning av hur modersmålet och modersmålsundervisning påverkarspråkinlärningen, i Sverige såväl som i andra länder än Sverige.

Trots att mångkultur och flerspråkighet har blivit allt mer vanligt i Sverige idag så genomsyras skolor och undervisning fortfarande av enspråkiga normer. Translanguaging är ett begrepp som på grund av detta har fått ett stort genombrott i forskning kring språkutveckling. Translanguaging innebär att flerspråkighet på ett systematiskt sätt implementeras i undervisningen och möjliggör för eleverna att använda alla sina språkliga resurser. Syftet med denna kunskapsöversikt är att sammanställa och granska forskning om translanguaging och hur det kan implementeras i undervisningen. För att uppfylla vårt syfte använde vi oss av frågeställningarna: Vad säger forskning om translanguaging och hur kan det implementeras i undervisningen? Hur definieras translanguaging av forskarna i de vetenskapliga artiklarna? Denna kunskapsöversikt innehåller sex vetenskapliga artiklar som noggrant valdes ut för att studierna innehåller implementeringen av translanguaging i undervisningen. För att finna dessa vetenskapliga artiklar gjordes litteratursökningar med utvalda nyckelord för att få specifika träffar.  Resultatet i denna kunskapsöversikt visar att translanguaging främjar elevernas språkutveckling men även deras kunskapsutveckling. Resultatet visar också att implementering av translanguaging i undervisningen bidrar till att eleverna får en positiv inställning till språk.

Vi lever idag i ett mångkulturellt samhälle som är resultatet av migration och globalisering. Detta ställer nya krav på metoderna i klassrummet och undervisningen behöver sättas i relation till dagens samhällsstruktur. Syftet med vår studie har varit att undersöka och analysera hur stöttningen för andraspråkselevers språk- och kunskapsutveckling ser ut i ett klassrum där mångfald av både språk och kulturella erfarenheter råder. Vi har även undersökt i vilken utsträckning elevernas modersmål används i klassrummet. Studien ansluter sig till ett sociokulturellt perspektiv på lärande genom språket och prövar undervisningen utifrån Hammond och Gibbons (2005) stöttningsmodell. Metoden som vi har använt oss av är kvalitativ och materialet består av fyra dagars klassrumsobservationer samt en kortare kompletterande intervju. Resultatet visar att undervisningen är utformad med viss hänsyn till språklig stöttning, exempelvis genom varierade undervisningsformer och upplägg, olika uttrycksätt, språkliga hjälpmedel och anknytning av ämnesinnehållet till elevernas tidigare förvärvade kunskaper. Resultatet visar även att de stöttande momenten ofta utgår ifrån delar istället för helheter och att elevernas modersmål synliggörs i en liten utsträckning trots ett tillåtande klassrumsklimat och en lärare som uppmuntrar språkliga variationer.