I klassrummet möter lärarna barn med olika kulturer och bakgrunder. Det kan vara en utmaning för lärarna att noggrant planera och genomföra undervisningen på så sätt att alla barn i klassen får det de behöver för att främja deras lärande och kunskapsutveckling. Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva hur ett antal skolor gör pedagogiska kartläggningar på nyanlända elevernas kunskaper och färdigheter, och hur de använder resultatet av kartläggningen för att ordna och anpassa undervisningen för nyanlända elever.I denna studie kommer vi att använda en teoretisk del som består av beskrivning av olika teorier om kartläggning av nyanlända elever. Den andra delen består av information och kunskaps insamling som rör kartläggning och en del av det som skrevs kring ämnet, försöker vi hitta gemensamheter i de olika studier om kartläggning och se vilka svårigheter man bemöter. Frågorna är de samma för alla och ger möjligheter till intervjuade personer att svara fritt. Intervjupersonerna är verksamma lärare och specialpedagoger. I intervjuerna får pedagogerna berättar om sina erfarenheter om kartläggning.Resultatet från intervjuerna med pedagoger visar tydligt att kartläggning ger större förståelse att känna igen nyanlända elevernas förmågor i de olika skolämnena. Dessutom hjälper kartläggningen att genomföra en väl planerade undervisningen för att öka elevernas språkutveckling.

Denna empiriska studie handlar om hur förskollärare resonerar kring arbetet med språkutveckling hos nyanlända barn. För barn med ett annat modersmål än svenska är förskolan en bra början för de nyanlända barnen att lära sig det svenska språket. Med ovanstående som grund blev syftet att undersöka hur pedagoger arbetar med nyanlända barns språkutveckling och frågeställningarna blev: 1. I vilka situationer och på vilka sätt sker nyanlända barns språkutveckling? 2. Vilka redskap och resurser har pedagogerna till sitt förfogande för att stödja nyanlända barns språkutveckling? För att kunna besvara frågeställningarna gjordes semi-strukturerade intervjuer på fem olika mångkulturella förskolor där jag intervjuade sex förskollärare. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av tre teoretiska begrepp: artefakter, verbal- och icke-verbal kommunikation.Resultatet visade bland annat att språkutvecklingen sker överallt och hela tiden. Pedagogerna för diskussioner, samtalar och benämner allt för det nyanlända barnet för att de ska utvecklas i språket. Resultatet visade även att pedagogerna använder sig av olika fysiska och psykologiska redskap för att göra sig förstådda för de nyanlända barnen. Pedagogerna använde sig bland annat av TAKK, bildkort och olika resurser som exempelvis andra barn eller föräldrar för att kunna kommunicera med de nyanlända barnen.

Mitt syfte med studien var att ta reda på hur några pedagoger med annat modersmål än svenska upplever hur deras språkkunskaper tas tillvara på i förskolan. Utifrån syftet formulerade jag sedan frågeställningen. Jag valde att intervjua 5 pedagoger med annat modersmål än svenska i en kommun i mellersta Sverige. Resultatet analyseras med hjälp av begreppen interkulturell samt diskriminering. De intervjuade pedagogerna ser på flerspråkighet som en kompetens och vill gärna använda sig av sina språk för att förstärka det barnen inte förstår på svenska. Tack vare en kurs de flesta av pedagogerna har gått har de fått veta utifrån tidigare forskning att de gör rätt i att använda sig av alla sina språk. De flerspråkiga pedagogerna använder sig av sina olika språk även i andra sammanhang som till exempel samlingar då de sjunger eller räknar på olika språk. Även vid matsituationen använder pedagoger olika språk och är intresserade av att lära sig nya språk genom att barnen får säga ord på sina språk. Enligt de intervjuade pedagogerna är många pedagoger med svenska som modersmål nyfikna på de olika språken som de flerspråkiga pedagogerna pratar då de frågar om vad ord betyder på de olika språken. Samtidigt berättar de intervjuade pedagogerna att de har fått höra att de inte får prata några andra språk än svenska.

No description available.

Abstract Syftet med studien är att undersöka hur modersmålslärarna använder sig utav digitala verktyg i undervisningen, samt att ta reda på fördelarna och nackdelarna med användning av digitala verktyg som läromedel i modersmålsundervisningen. Studien bygger på en kvalitativ undersökning, där sex modersmålslärare intervjuades och sex lektionsobservationer genomfördes. Resultaten analyserades med hjälp av ett analysverktyg. Analysverktyget heter SAMRmodellen, som handlar om hur informations- och kommunikationsteknik (IKT) används i lärandet. Resultaten visade att alla modersmålsläraren är positiva till att använda olika former av digitala verktyg. Det underlättar deras arbete samt främjar elevernas modersmål. Respondenterna har tillgång till digitala verktyg som kan lånas ut till elever och de får regelbundet kompetensutveckling om hur de kan undervisa digitalt. Det som framkommit i vår studie är att lärarna arbetar utifrån olika nivåer enligt SAMRmodellen, och att modersmålslärare jobbar med digitala verktyg för tre olika syfte: att söka information, att kommunicera och att presentera. Fördelarna med användningen av digitala verktyg var många. Digitala verktyg ökar elevernas intresse och motivation, erbjuder stora möjligheter för att variera undervisningen. Det underlättar uppföljning av elevernas arbete för att ge eleverna feedback och respons, vilket hjälper dem att utveckla sina arbeten. Digitala verktyg främjar elevernas lärande av sina modersmål. Nackdelarna var inte så många jämfört med fördelarna. De negativa upplevelserna var framför allt elever som gör annat vid datorerna under lektionen, vilket tar både tid och fokus från undervisningen. Vad gäller informationssökning så har en del elever inte tålamod att vara källkritiska. Nyckelord: digitala verktyg, IKT, modersmål, SAMR-modell.

Termen digitalisering var utgångspunkten för denna studie. Mer specifikt undersöktes (ILT) Inläsningstjänsten som redskap för att stötta studiehandledare och ge studiehandledningsstöd för skolelever, med fokus på flerspråkiga elever med arabiska som primärspråk. Forskning och litteratur åskådliggör betydelsen för digitalisering och studiehandledningsstöd för flerspråkiga elever. Genom kvalitativ metod insamlades empiri i form av intervjuer och observationer. I resultatet presenteras olika relevanta åsikter om ILT. Resultatet visar bland annat att det finns en relativt gedigen användning av digitaliserade lärverktyg hos alla respondenter. Samtidigt visar resultatet att användningen av ILT som studiehandledningsstöd är en aning svajig. Studiehandledarna uttrycker att det är svårt för elever som inte har läst standardarabiska att handledas med hjälp av ILT. Den starkaste sidan av ILT visar sig vara när verktyget används av eleven själv. Som effektivast skedde detta i de fall då eleven redan hade vissa färdigheter i standardarabiska.

Syftet med denna studie är att skapa en större förståelse för hur förskolepedagoger förhåller sig till barn med annat modersmål än svenska och hur de strävar efter att skapa likvärdiga miljöer i förskolan. Vi har använt oss av kvalitativa metoder där vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med fyra olika förskollärare. För att vi skulle få en djupare förståelse för barns språkinlärning som är relevant i vår studie har vi använt oss av Krashens språkinlärningsteori och Chomskys nativistiska teori. Resultaten i vår studie har då visat på hur pedagoger medvetet försöker inkludera barnens modersmål i undervisningen för att parallellt främja det med det svenska språket. Vi kan även se hur pedagogerna arbetar med olika arbetsstrategier för att skapa en likvärdig miljö och förståelse för att främja barnens språkinlärning. Resultatet visar även på vikten av att arbeta utifrån barnens individuella nivåer och att vara en medveten pedagog under vardagens alla rutiner.

I arbetet belyser jag svårigheter som elever och läraren stöter på under modersmålsundervisningen samt vilka brister som kan uppstå i utvecklandet av denna undervisning. Jag tar även upp vad som kan förbättras i modersmålsundervisningen. Uppsatsen fokuserar på hur viktigt det är att elever som har ett annat modersmål än svenska lär sig sitt modersmål och vilka konsekvenser det kan ha för deras skolframgång. Vidare använder jag mig av en kvalitativ metod för att den bygger på djupare närstudier. För denna studie används både enkäter och intervjuer. Enkäten som besvarades utav tio elever visade tydligt vilka svårigheter som de möter i undervisningen. Dessutom uppgav 6 lärare vilka brister de ser i undervisningen. Eleverna och lärarna tog upp flera problem som t.ex. att lektionstiden är för kort och inte täcker elevernas behov i lärandet av sitt modersmål. Andra problem som belystes är att lektionerna oftast läggs efter ordinarie skoltid då eleverna är trötta och har svårare att uppehålla motivation samt ork. Brist på lämpliga läromedel är också ett problem. Lärarna är tvungna att hämta läroböcker från deras hemländer som sällan reflekterar de svenska elevernas erfarenhet och vardag. Lärarna behöver använda olika metoder och verktyg, som t.ex. datorer, för att motivera sina elever. Dessutom jobbar lärarna på flera skolor och de har inte tid att samarbeta med andra lärare och ordna en bra lokal för modersmålsundervisningen. En positiv faktor som studien visar är hur alla elever som deltog i undersökningen är stolta över sitt modersmål och att modersmålet är viktigt eftersom det har med deras identitet och hemlandets kultur att göra, därför var alla också intresserade av lärandet av modersmålet och även engagerade i det. Det är viktigt att modersmålsundervisningen finns, för många av eleverna som jag har träffat skulle annars ha mycket svårt att lära sig det svenska språket, särskilt elever som är nyanlända och har studiehandledning på sitt modersmål. / In the work, I highlight difficulties that students and the teacher encounter during mother tongue teaching and what shortcomings can arise in the development of this teaching. I also address what can be improved in mother tongue teaching. The essay focuses on how important it is for students who have a mother tongue other than Swedish to learn their mother tongue and what consequences it can have for their school success. Furthermore, I use a qualitative method because it is based on deeper close studies. For this study, both questionnaires and interviews are used. The questionnaire that was answered by ten students clearly showed the difficulties they encounter in teaching. In addition, 6 teachers stated what shortcomings they see in the teaching. The students and teachers raised several issues such as that the lesson time is too short and does not cover the students' needs in learning their mother tongue. Other problems that were highlighted are that the lessons are usually taken after regular school hours when the students are tired and have more difficulty maintaining motivation and energy. Lack of suitable teaching materials is also a problem. Teachers have to pick up textbooks from their home countries that rarely reflect the Swedish students' experience and everyday life. Teachers need to use different methods and tools, such as computers, to motivate their students. In addition, the teachers work at several schools and they do not have time to collaborate with other teachers and arrange a good room for mother tongue teaching. A positive factor that the study shows is how all students who participated in the survey are proud of their mother tongue and that the mother tongue is important because it has to do with their identity and the culture of the home country, therefore everyone was interested in learning the mother tongue and also engaged in it . It is important that mother tongue teaching exists, because many of the students I have met would otherwise have a very difficult time learning the Swedish language, especially students who are newcomers and have study guidance in their mother tongue.

Sverige är ett mångkulturellt samhälle där det talas många olika språk och trots den språkliga mångfalden sker enligt (Cummins, 2017) undervisningen på svenska. Syftet med denna studie är att synliggöra hur förskollärare arbetar med flerspråkighet utifrån läroplanens undervisningsbegrepp. Empirin har samlats in genom kvalitativa intervjuer med fem förskollärare som arbetar inom ett mångkulturellt område. Det insamlade materialet har sedan analyserats med hjälp av ett normkritiskt perspektiv som teoretisk utgångspunkt. Resultatet visar att förskollärare känner sig osäkra kring sin kunskap i att undervisa flerspråkiga barn samt att de saknar förutsättningar i att bedriva en likvärdig undervisning. I resultatet blir det även synligt att förskollärarna upplever att det är upp till varje enskild pedagog och dess vilja när det kommer till att bedriva undervisning med en flerspråkig barngrupp. De strategier och metoder förskollärarna beskriver att de besitter är något de fått från erfarenhet och eget engagemang.

Språket är den största faktor för framgångsrik kommunikation. Utan språket är det svårt i interaktion med andra människor. Främst för de andraspråkselever som kommer till Sverige utan något svenskt ordförråd alls. Helt oförstådda och vilsna. Med denna information i baktanke valde vi att göra en litteraturstudie där tidigare forskning har undersökts för att besvara vår frågeställning “Vilka är de främsta faktorerna för att främja andraspråkselevers läsutveckling?”. Tidigare forskning har varit vetenskapliga artiklar och avhandlingar som är granskade och berör vårt område. Genom den granskade forskningen visar vårt resultat att det finns en mångfald olika faktorer som främjar andraspråkselevers läsutveckling. Det som resulterade som viktiga var att låta eleverna få interaktion med andra, modersmålsundervisning, studiehandledning, stöttning och läsinstruktioner.