Denna uppsats undersöker fem andraspråkselevers perspektiv av modersmålsundervisningen. Forskning visar att modersmålsundervisning påverkar elevers lärande och språkutveckling positivt. Syftet med studien är att komma åt andraspråkselevers attityder till och erfarenheter av modersmålsundervisningen men även att ta reda på hur eleverna upplever modersmålsundervisningen och om de ser den som något positivt som gynnar deras lärande och språkutveckling eller inte. Utöver detta beaktar studien omkringliggande omständigheter som kan påverka elevernas attityder och erfarenheter. Detta undersöks kvalitativt genom semistrukturerade intervjuer. Analys av intervjusvaren visar att majoriteten av informanterna anser att modersmålsundervisningen är viktig, leder till bättre självförtroende och självkänsla samt att de genom den kan bevara sitt ursprung. Slutsatsen är att modersmålet till stor del ses som viktig för eleverna som individer och bevarandet av deras ursprung. Däremot påverkas deras attityder till och erfarenheter av ämnet av omständigheter såsom modersmålsundervisningens plats, tid, längd och lärare.

Syftet med denna studie är att få en fördjupad kunskap om hur förskolepersonal arbetar med flerspråkiga barns språkutveckling i verksamheten. Detta examensarbete är en kvalitativ studie där vi genomfört åtta semistrukturerade intervjuer med förskolepersonal som arbetar på fyra olika mångkulturella förskolor belägna i två olika kommuner. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv. I resultatet framgår det att förskolepersonalen använder sig utav stöd såsom bildstöd, kroppsspråk och TAKK-tecken i arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling. Det framkommer även att det är positivt om förskolepersonalen talar fler än ett språk när de arbetar på mångkulturella förskolor. Det synliggörs att förskolepersonalen arbetar med och förhåller sig till barns språkutveckling på olika sätt, men samtliga arbetar aktivt med detta ämne. Det lyfts i resultatet att förskolepersonalen anser att utbildning inom flerspråkighet kan vara en tillgång i arbetet med barngruppen. Vidare visar studien att barn lär sig språk när de kommunicerar med andra människor och att barnen behöver få utveckla sitt modersmål i verksamheten då det är grunden för barns svenska språkutveckling.

Vid undervisning i ämnet engelska finns möjligheten att använda både svenska och engelska. Det finns dock begränsat med forskning om val av undervisningsspråk för yngre elever. Syftet med den här studien är därför att undersöka lärares och elevers uppfattningar om vilket språk som bör användas vid undervisning i ämnet engelska i grundskolans tidigare år.  För att undersöka detta har semistrukturerade intervjuer av lärare genomförts och elever till lärarna har deltagit i enkätundersökningar. Totalt intervjuades fyra lärare som alla har arbetat med engelskundervisning i årskurserna 1 till 3 och 76 enkätsvar från elever samlades in. Intervjuerna analyserades utifrån en tematisk analys medan enkätsvaren analyserades utifrån en kvantitativ innehållsanalys. Analysen fördjupades genom anknytning till teori och tidigare forskning. Resultaten från studien visar en samstämmighet bland lärarna att man bör använda engelska så mycket som möjligt samt att svenska bör användas som ett verktyg för att stödja kommunikationen och inlärningen av engelska vilket överensstämmer med delar av den tidigare forskningen. Det framkommer dock skillnader mellan lärarna gällande hur mycket svenska och engelska de uppger att de använder samt i vilka situationer de använder svenska och engelska. Samtliga lärare har dock en uppfattning om att svenska behöver användas mer för lägre årskurser, då eleverna har en lägre kunskapsnivå, för att sedan gradvis öka användandet av engelska.  Studiens resultat visar även att de flesta elever vill använda både svenska och engelska. Vidare indikerar resultatet från enkätundersökningen att eleverna anser att de lär sig engelska bäst när de och läraren använder både svenska och engelska. Samtidigt begränsas implikationen av resultaten av urvalets storlek samt att trovärdigheten i vissa delar av intervjuerna är låg och att reliabilitet är låg i enkätundersökningen. Därför föreslås vidare forskning på området i en större skala. Det skulle också vara intressant att genomföra observationsundersökningar och intervjuer med elever för att få en djupare förståelse för problemområdet.

Denna studie syftar till att skapa ytterligare kunskap om hur flerspråkighet och minoritetsspråk gestaltas och blir synliggjort i förskolans visuella miljö. Undersökningen har genomförts på en förskola med den sociokulturella teorin som utgångspunkt för barnens flerspråkiga utveckling. Studiens metodval utgörs av en visuell etnografi genom fotografier av förskolans visuella miljö. Totalt framställdes 29 fotografier av förskolans utformning och dessa analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Detta medförde att fotografierna numrerades och kategoriseras utifrån tecken på flerspråkighet och minoritetsspråk i förskolan. Studien påvisar att forskningsområdet gällande flerspråkighet och minoritetsspråk i förskolans visuella miljö tenderar att glömmas bort trots befintliga lagar och styrdokument inom ämnet.

Syftet med föreliggande studie är att fördjupa kunskapen om skolans arbete med flerspråkighet och modersmålsundervisning för elever med annan bakgrund än svensk på en specifik skola i Mellansverige. Under tiden på skolan gjorde jag en fältstudie av en av 5.orna där jag följde klasslärare och sedan utförde jag intervjuer med utvalda personer, så som lärare, rektorn och enhetschefen på Centrum för tvåspråkighet. Resultaten jag såg under tiden jag var med i skolan vara att eleverna hade klarat sig bättre när de gjorde ALP test inom matematik och de har en större samhörighet med sitt modersmål, det berikade dem. Slutsatsen är att när en skola sätter in åtgärder anpassade för elever med andra språk så blir det en förändring, till det bättre. Och att det skulle vara en bra sak om flera skolor kunde följa i detta fotspår så att elever känner en samhörighet med sitt modersmål men också känna att det är en del av det svenska samhället.

Syftet med denna studie har varit att undersöka betydelsen av modersmålsundervisningen i inlärning av andra språk hos eleverna. I studien har vi lyft fram praktiska svårigheter och hinder som försvårar modersmålsundervisningen i förhållande till uppnåendet av en bra och god inlärning av andra språk. I studien har vi utgått från följande frågeställningar; Vad har modersmålsundervisningen för betydelse i förhållande till inlärning av andraspråk hos eleverna? Hur påverkar praktiska svårigheter och hinder som försvårar modersmålsundervisningen inlärningen av andra språk? För att kunna svara på frågeställningar har vi använt oss av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med nio deltagare: tre modersmålslärare, tre ämneslärare och tre elever från olika kommunala skolor. Resultatet visar att alla ämneslärare som arbetar med flerspråkiga elever samt de som fokuserar på elevens modersmål är överens om att modersmålet är betydelsefullt i inlärningen av andra språk. Utifrån intervjuerna framkommer det att ett starkt modersmål underlättar inlärningen av andra språk. Denna studie lyfter fram att det förekommer praktiska svårigheter och hinder som försvårar modersmålsundervisningen. Ämneslärarna och eleverna i vår studie tycker att en god modersmålsundervisning underlättar inlärningen av andra språk hos eleverna. Tidsbrist, saknaden av läromedel och lektionstid är praktiska svårigheter och hinder som negativt påverkar modersmålsundervisningen. Dessa svårigheter försvårar inlärningen av andra språk hos eleverna.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur förskollärare konstruerar sitt arbete med språkutveckling, modersmål, barns lärande och utveckling i förskolans verksamhet. Studien har socialkonstruktionism som vetenskapsteoretisk utgångspunkt. Diskurspsykologi utgör tillsammans med analysverktygen konstruktion, funktion, effekt, retorik och extremisering redskap för vår analys. Studien utgår från följande frågeställningar: Hur konstruerar sex förskollärare sitt arbete med flerspråkighet och modersmål i förskolan? Hur konstrueras möjligheter och hinder i förskollärares beskrivningar av arbetet med flerspråkighet i förskolan? I studien har sex förskollärare på tre olika förskolor intervjuats. Utifrån förskollärarnas konstruktioner går det i resultatdelen att utläsa modersmålets betydelse för barns språkutveckling. Flera förskollärare delade liknande tankar ommodersmålet som en betydelsefull del vid inlärning av ett nytt språk. Dock framkom även svårigheter som kan påverka arbetet med barns språkutveckling. Med vår studie vill vi synliggöra hur förskollärare konstruerar arbetet med modersmål och språkutveckling i förskolan och med detta möjliggöra för diskussioner för att förbättra detta arbete.

Studiens syfte är att från ett sociokulturellt perspektiv fördjupa kunskapen om hur förskollärare arbetar med modersmålsundervisning och modersmålsutveckling i förskolan. Mer specifikt undersöktes förskollärares erfarenheter av att arbeta med modersmålsundervisning och modersmålsutveckling samt vilka arbetsmetoder förskollärare arbetar utifrån. Förskollärarnas erfarenheter om vilka möjligheter och/eller svårigheter som finns i att arbeta med modersmålsundervisning berörs också. Som metod har sju förskollärare intervjuats på förskolor där det finns barn som har ett annat modersmål än svenska.  Då förskolan inte har någon etablerad modersmålsundervisning med en modersmålslärare i förskolan så får barnen undervisning av förskollärarna. Resultatet visar bland annat att förskollärare har mycket erfarenhet av modersmålsundervisning men att det också finns flera hinder som försvårar utförandet av undervisningen. Några hinder som tas upp är att förskollärarna inte kan barnets modersmål samt att det kan finnas flera olika modersmål i varje barngrupp. Några förskollärare menar dock att möjligheterna idag är större än vad det var för 15–20 år sedan i och med den digitala utvecklingen. Flera förskollärare tar upp att de använder sig av digitala verktyg i modersmålsundervisning för att exempelvis lyssna på ljudböcker eller översätta via applikationer på lärplattan. Resultatet visar även att förskollärarna tar hjälp av övrig personal som finns på förskolan för att översätta vissa ord eller stödja i kommunikationen med barn eller vårdnadshavare.

Flerspråkighet är vardag i våra skolor, trots detta är vår upplevelse att elevers språkliga resurser sällan tillämpas i undervisningen. Kunskapsöversikten syftar till att undersöka hur lärares förhållningssätt till och arbete med transspråkande leder till att flerspråkiga elever gynnas eller missgynnas i de tidiga årens svenskundervisning. Denna undersökning görs genom att kritiskt granska och systematiskt sammanställa forskning, med ett huvudsakligt fokus på Sverige och den svenska läroplanen. Vi har även tagit del av internationell forskning från Cypern, USA och Singapore. För att behandla problemområdet utgår vi från frågeställningarna: ”Vilken är lärarens roll i användandet av transspråkande i svenskundervisningen?” samt ”Vilka möjligheter och hinder kan uppstå i en undervisningskontext med transspråkande i fokus?”. Resultatet synliggör att lärarens förhållningssätt till transspråkande har en avgörande roll för svenskundervisningens utfall. Det framkommer även att ett transspråkande arbetssätt gynnar elevers lärande, framför allt genom att skapa större innehållslig förståelse, agera språkutvecklande på såväl första- som andraspråket och öka inkluderingen i klassrummet. Elevers negativa attityder till modersmålet, avsaknad av kunskaper bland lärare och svårigheter med flera modersmål i samma klassrum lyfts fram som väsentliga hinder vid ett transspråkande arbetssätt. En diskussion förs även kring den enspråkighetsnorm som, till viss del, fortsatt präglar den svenska skolan.

Denna studie fokuserar bedömningssamtal i ämnet modersmål, i två olika modersmålsenheter. Dessa bedömningssamtal genomfördes med behöriga och obehöriga lärare inför betygssättning för att stödja de icke-behöriga lärarna och öka deras bedömningskompetens, vilket förväntas leda till ökad samstämmighet i tolkningen av elevernas prestationer. Det övergripande syftet i uppsatsen är att utforska lärarnas syn på samtalen och hur sambedömning sker. Studien bygger på kvantitativa och kvalitativa data från samtal, intervjuer och enkät. Med utgångspunkt i Wengers Social Theory ofLearning samt i Sadlers teori om olika typer av kriterier i bedömningspraktiker undersöks studiens frågeställningar: (1) vilka för- och nackdelar finner behöriga och icke-behöriga modersmålslärare avseende bedömningssamtalen: (2) hur deltar behöriga och obehöriga lärare i samtalen; (3) vilka språkfärdigheter ges större vikt vid bedömning. Utifrån Ivaničs (2004) sex diskurser om skrivpedagogiska synsätt undersöks också vilka skriftliga språkfärdigheter som ges större vikt vid bedömning av elevers prestationer. Resultaten visar att sambedömningssamtalen upplevdes positivt och de flesta lärarna som tyckte att samtalen var ett lämpligt tillfälle att stödja en likvärdig bedömning och betygsättning. Majoriteten hänvisade till Skolverkets kunskapskrav vid betygssättning. I grupperna som utgick från skriftligaelevarbeten gavs skriftlig förmåga störst utrymme för bedömning. Andra grupper lade vikt vid såvälskriv-, samtals- som läsförmågor. Resultaten visar vidare att lärare betonar olika skriftliga språkfärdigheter när de bedömer. En del lärare lade större vikt vid den grammatiska aspekten, medanandra istället fokuserade den kommunikativa aspekten, samt textens koherens och genre-egenskaper. Därutöver visade resultaten att olika språk kan vara orsak till olika undervisningsnivåer, beroende på elevers möjligheter att använda språken, vilket kan påverka bedömningens likvärdighet. Kunskapskraven i läroplanen ansågs även för abstrakta, vilket också bedömdes påverka likvärdigheten i bedömningen. Dessa resultat belyser således både styrkor och brister med sambedömning, vilket kan vara en utgångspunkt i förbättringsarbete inom ämnet modersmål. Resultaten bidrar också med ny kunskap om sambedömning av betydelse för andra skolämnen. / Co-assessment sessions are supposed to create the conditions for unqualified teachers to be supported in assessment and grading, and to improve their assessment skills. Specifically, co-assessment is expected to lead to greater coherence in the interpretation of pupils' performance. This essay reports and discusses the results of a quantitative and qualitative study of co-assessment by qualified and unqualified mother-tongue teachers who rate students' performance during co-assessment sessions.The overall aim of this study is to explore teachers' approaches to co-assessment and the practices with which co-assessment is carried out. Based on Wenger's Social Theory of Learning and on Sadler's theory of different types of criteria in assessment practices, the study’s research questions aim to investigate (1) the advantages and disadvantages of qualified and unqualified mother-tongue teachers with regards to the co-assessment sessions; (2) the participation of qualified and unqualified teachersduring co-assessment sessions; (3) how they interpret the grading criteria by the National Agency for Education. Furthermore, Ivanič's (2004) six discourses on pedagogical approaches to writing are used to analyse which aspects of written production are given greater importance when assessing pupils' performance. In order to answer the research questions, a quantitative and qualitative analysis has been conducted on the data collected for the study: video-recorded co-assessment sessions, interviews with the participating teachers, and teacher responses to a questionnaire. The analysis has shown that co-assessment sessions are seen as an appropriate way to support reliability in assessment and grading. It has also been found that the majority of the teachers in the study referred to the knowledge requirements specified by the Swedish National Agency for Education in the curriculum for mother tongue instruction. Furthermore, some groups of teachers focused on writing, speaking, and reading abilities, while other groups focused mostly on writing skills and grounded their co-assessment observations on concrete examples of student work. More specifically, this study shows that different teachers focused on a range of different aspects of the pupils’ texts while assessing their written production. That is, some teachers paid more attention to grammatical features, with morphological and syntactic errors leading to negative assessments of the students’ performance. Other teachers focused instead on textual coherence and on the students’ ability to communicate in writing and to follow specific genre conventions. Moreover, the analysis has shown that various factors may negatively affect the reliability of assessment, as different languages may be taught at different proficiency levels, due to the pupils’ possibilities to use the language. The knowledge requirements specified in the curriculum were also considered too abstract by the teachers and therefore subject to different interpretations when used to assess students’ actual performance. Overall, this study contributes to research on co-assessment by highlighting both strengths and shortcomings of such practice. At the same time, this kind of work provides practical implications that may lead to the improvement of co-assessment practices in mother tongue instruction. Furthermore, the results contribute new knowledge on co-assessment practices of value also for other school subjects.KeywordsCo-assessement, mother tongue, social moderation, assessment practices, The Queensland syste