Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare i förskolor med en minoritet av barn med svenska som modersmål uppfattar sitt uppdrag att språkligt utmana dessa barn. Studien bygger på en kvalitativ ansats där fyra semistrukturerade intervjuer genomförts med förskollärare från olika förskoleavdelningar. Materialet är analyserat efter sociokulturell teori där fokus ligger på att barnet lär sig med hjälp av sin omgivning och jag har använt begrepp som den proximala utvecklingszonen och mediering. Resultatet visar att förskollärarna arbetar på olika sätt, men gemensamt är att de ser sig som viktiga i barnens språkutvecklingsarbete och arbetar med fokus på kommunikation. Den visar också att majoriteten av informanterna talar mer specifikt om att stötta de barn som har annat modersmål eller av andra skäl behöver stöd för sin svenskspråksutveckling än om de barn som är längre komna, även om det också förekommer. I studien framgår inte hur de långsiktiga konsekvenserna blir för barn i grupper där en klar minoritet av barnen har svenska som första språk och min slutsats blir att det behövs mer forskning kring denna specifika frågeställning under längre tid för att i förlängningen öka kunskapen om hur man bäst tar tillvara all den potential som finns i dessa grupper, så att alla får en chans att utvecklas optimalt efter sina förutsättningar.

Denna studie belyser hur två förskolor har tillämpat det dagliga arbetet efter reformen som trädde i kraft 1 juni 2014 i Malmö stad. Reformen omfattar omorganisering av modersmåls- stödjande och avveckling av modersmålstränarna i samtliga förskolor. Detta resulterade i att hela ansvaret för modersmålsstöd placerades på pedagogerna som är verksamma i förskolorna. Vårt syfte med arbetet är att undersöka vilka metoder/arbetssätt som två förskolor i Malmö stad har tillämpat för att uppnå reformens mål.Resultatet och analysen av studien är byggd på en kvalitativ metod, genom intervjuer med två förskolechefer, en förskollärare och en barnskötare.Denna studie vilar även på tidigare forskning om barns språkutveckling och forskning/teori om tidigare reformer.Resultatet av vår undersökning visar att dessa två förskolor har gemensamma drag i hur deras verksamheter aktivt inkluderar föräldrarna i arbetet med barns språkutveckling.

Examensarbetet handlar om hur pedagogerna använder lek i språkutvecklande situationer och hur de arbetar med flerspråkighet. Arbetet är grundat på observationer och intervjuer som genomfördes i två förskolor som ligger i centrala Malmö. I valet av förskolor var närvaro av barn med ett annat modersmål än svenska, en avgörande faktor. I arbetet jämför vi pedagogernas arbetssätt i de två förskolorna.Syftet med examensarbetet är att undersöka vilka möjligheter flerspråkiga barn har till språkutveckling samt lekens betydelse för detta. För att uppnå detta syfte utgick vi från frågeställningarna: Hur tänker pedagoger kring lek som en språkutvecklande situation? Hur kommunicerar barn med varandra i leken när orden inte räcker till? De teoretiska utgångspunkterna har varit lek, språk/ flerspråkighet, språkutveckling, lek ur ett kommunikationsperspektiv samt den sociokulturella teorin. Resultatet visar att leken har stor betydelse för alla barns språkutveckling och att pedagogerna är medvetna om detta även om de använder och tolkar det på olika sätt. Vidare visar resultatet att pedagogerna har svaga kunskaper om modersmålsundervisningens betydelse för flerspråkiga barns språkutveckling. Slutsatsen i examensarbetet är att lek är viktigt för barnsutveckling på alla plan särskilt för flerspråkiga barns språkutveckling. Leken avspeglar olika samspel där kommunikation uppstår och där språk utvecklas. Nyckelord: lek, språk, kommunikation, språkutveckling, flerspråkighet, modersmål

Modersmålsundervisningen i arabiska har införts i svenska skolor sedan 1970-talet. Huruvida den uppfyller de kriterier som gör att den spelar en viktig roll i språk- och identitetsutveckling är en öppen fråga. Modersmålsundervisningen i arabiska konfronterar många utmaningar som gör att den kan vara svår att genomföra. Skillnaden mellan den skriftliga formen och den talade och muntliga arabiskan utgör en av de problem som försvårar inlärningen. Likväl är modersmålslärare lyckligtvis medvetna om diglossi i arabiska och dess effekter på undervisningen. Forskning har visat att den arabiska man talar hemma skiljer sig från den varianten man skriver på. Elever från arabländerna talar olika dialekter. Detta sätter lärare inför en stor utmaning. Vissa lärare löser problematiken genom att prata elevernas dialekt i klassen. Andra förespråkar att modersmålsundervisningen avskaffas och istället satsa på studiehandledning. / Mother-tongue teaching in Arabic has been introduced in Swedish schools since 1970´s. Whether or not it meets the criteria that makes it play an important role in language and identity development is an open question. Mother-tongue teaching in Arabic confronts many challenges which allows it to be difficult to implement. The differences existing between the written and the spoken form is one of the problems that hinder learning. However, mother-tongue teacher are fortunately aware of diglossia in Arabic and its effects on teaching. Research has shown that that Arabic which is spoken at home differs from the written variety. Students from the Arab world speak different dialects. This challenges mother-tongue teachers. Some teachers solve the problem by speaking the the students´dialects in the class. Others call for the elimination of mother-tongue teaching and the enhancing of tutoring.

Mitt syfte med examensarbetet är att undersöka vilken syn pedagogen i det tvåspråkigaklassrummet har på att använda två språk i undervisningen. För att kunna göra detta har jaggenomfört fyra kvalitativa intervjuer med lärare. Dessa intervjuer har sedan analyserats medutgångspunkt från teorier som berör tvåspråkig undervisning. De problemställningar jag harvelat ha svar på i anslutning till detta är:• Vilka faktorer i och utanför klassrummet anser pedagogen spelar in när det gällerelevens studieresultat?• Vad, enligt pedagogen, är det som styr hur språken används i undervisningen?• Tycker pedagogen att målet för undervisningen är att eleven ska behärska svenska ochsitt modersmål eller att lära eleven svenska genom att modersmålet får spela en rollunder en begränsad tid?Jag kommer att visa att lärarna anser att sociala och kulturella faktorer spelar en stor roll förelevens studieresultat, att målsättningen delvis styr hur språket används i undervisningen ochatt det mest realistiska målet för undervisningen är att eleven lär sig svenska genom attmodersmålet får spela en roll under en begränsad tid.

Ett flertal nationella och internationella undersökningar har visat att elever med läs- och skrivsvårigheter hindras från att visa sina egentliga matematiska kompetenser vid lösandet av textbaserade uppgifter. Översättning av den inbäddade matematiken i texten ställer ett högre krav på elevers språkfärdigheter vad gäller avkodning, slutledning, tolkning samt behärskning av de matematiska begreppen. Syftet med vår undersökning är att ta reda på om kunskaper i det svenska språket påverkar prestationen hos elever med annat modersmål än svenska vid algebraberäkningar i grundskolans senare år. Med hjälp av enkätformulär samt personliga intervjuer har vi i vår undersökning kommit fram till ett resultat som gäller för den skola som studien utfördes på. Utifrån studieresultatet kan vi konstatera att det finns ett samband mellan språkfärdigheter och elevers matematiska prestationer.

AbstractFöreliggande studie är mitt examensarbete inom grundlärarutbildningen F-6. Syftet med arbetet är att undersöka lärares initiativ till att stimulera och motivera elever med olika bakgrunder att utveckla sin förmåga att behärska det svenska språket och vilken betydelse modersmålet har i denna utveckling. Studien bygger på semistrukturerade kvalitativa intervjuer med sju grundskollärare i de tidigare åren för att besvara studiens frågeställningar. Undersökningen genomfördes på olika grundskolor i en ort nära Malmö. Resultatet av studien visade att de intervjuade lärarna ser att modersmålet har en positiv och stor inverkan på inlärningen för elever med olika bakgrunder och för nyanlända elever. Det underlättar undervisningen i andra språk i det svenska språket för dessa elever.

Studiens syfte var att undersöka vilken betydelse lärare i förberedelseklass anser att modersmålet har för andraspråksinlärningen. För att besvara syftet utgår den empiriska undersökningen utifrån två frågeställningar. Frågorna handlar om hur lärarna ser på och motiverar modersmålets betydelse i inlärningen av det svenska språket samt hur lärarna menar att de arbetar med elevernas modersmål. För att genomföra undersökningen har kvalitativa intervjuer genomförts med fyra lärare i förberedelseklass. De intervjuade arbetade inom olika årskurser. Samtliga intervjuade lärare ansåg att modersmålet har en stor betydelse för andraspråksinlärningen. Då de berättade om hur de arbetar med elevernas modersmål i klassrummet skiljer sig lärarna dock åt. Två av lärarna arbetade med elevernas modersmål och tillät dem även att tala detta i klassrummet. De övriga två lärarana arbetade inte med elevernas förstaspråk. En av de lärare som inte arbetade med elevernas förstaspråk ansåg dessutom att de inte ska få tala sitt modersmål i klassrummet eller i övriga skolmiljöer. Att inte arbeta med elevernas förstaspråk förmedlar en bild av att svenska är det enda riktiga och rätta språket. En negativ bild förmedlas då till elevernas modersmål. Forskning har även visat att om man arbetar och utvecklar elevernas förstaspråk parallellt med andraspråket gynnas kunskapsutveckling inom de olika skolämnena men också utvecklandet av svenska och modersmålet.

Syfte med mitt arbete var att undersöka hur fem yngre grundskolebarn såg på sin två- eller flerspråkighet. Ett annat syfte var att försöka dra några slutsatser om barnens uppfattning om sin kulturella identitet och självkänsla i förhållande till sin två- eller flerspråkighet. Jag ville undersöka vilken uppfattning de fem barnen har om sin modersmålsundervisning och vilken betydelse den har för barns två- flerspråkighet. En modersmålslärare intervjuades också.Resultatet visade att samtliga fem elever hade positiva upplevelser av sin tvåspråkighet och flerspråkighet. Kontakt med hemlandet och med släktingar visade positiv påverkan på elevernas identitetskänsla. Hos alla elever kändes en stor känslomässig betydelse att tillhöra en viss språkgrupp. Eleverna visade olika attityder till modersmålsundervisning.Nyckelord: identitet, modersmål, självkänsla, språk, tvåspråkighet.

(svenska):Examensarbetet Pedagogens roll i barns språkutveckling, är skriven av Mercedes Loredo Skoghagen och Tarja Karjalainen Andersson. I vårt arbete har vi undersökt hur pedagoger från två skilda förskolor från olika stadsdelar i Malmö arbetar med barns språkutveckling. Vi har studerat hur pedagogerna tänker kring barns språk och deras inställning till de metoder som de använder sig av. Vi fick reda på hur pedagogerna arbetar för att få föräldrarna involverade i deras barns språkutveckling samt tagit reda på hur arbetssättet skiljer sig åt i förskolorna.Vi har använt oss av kvalitativa metoder för vår studie. Det empiriska materialet grundar sig på intervjuer med tio pedagoger med fokus på deras språkarbete. Vår utgångspunkt var Lev Vygotskijs sociokulturella teori om barns språkliga utveckling för att vi skulle kunna tolka och förstå vår empiri.Syftet med studien är att belysa hur pedagogerna arbetar med barns språkutveckling på våra undersökningsförskolor. Genom intervjuer med pedagoger har vi fått svar på våra frågeställningar kring barns språkutveckling. Resultaten av studien visar att pedagogerna skapar goda språkmiljöer för barnens språkutveckling. Genom ett aktivt samtal hela dagen och i de vardagliga situationerna får barnen en god möjlighet att utveckla sitt språk. Det pedagogiska arbetet centrerar sig i det kommunikativa arbetet mellan vuxen och barn, barn och barn samt vuxen och vuxen.Vi fick även reda på pedagogernas tankar om varför det är viktigt att barnen skall lära sig det svenska språket.