Syftet med denna studie är att undersöka fördelarna med flerspråkighet hos sjuksköterskor. I denna studie har en kvalitativ undersökning genomförts genom intervjuer med flerspråkiga sjuksköterskor och ett elektroniskt frågeformulär. Data som samlats in är baserad på tre intervjuer och 10 elektroniska enkäter och analyserades kvalitativt med hjälp av analysmetoden "tematisk analys". Detta innebär att uppgifterna kommer att grupperas i olika kategorier. Resultatet visar att flerspråkighet kan hjälpa sjuksköterskor i den medicinska miljön när de utvecklar en djupare relation och förståelse med sina patienter. Resultaten visade också att språkbarriärer kan vara ett problem inom vården. Försämrad kommunikation kan leda till försämring av den verbala vården och därför kan flerspråkiga sjuksköterskor vara en utmärkt arbetskraft, särskilt inom vården. Resultaten av studien indikerade att trots att samtliga informanter hade kunskaper i engelska som ett extra språk, var engelskan inte så effektiv eller produktiv när det gällde sjukhusmiljön. Slutsatsen av denna studie är att flerspråkiga sjuksköterskor potentiellt är till stor hjälp inom det medicinska området. Studiens slutsatser visar att flerspråkiga sjuksköterskor är uppskattade och villiga att använda sin flerspråkighet med patienter.

Denna studie syftar till att visa hur elever med ett annat modersmål än svenska upplever och deltar i modersmålsundervisningen, samt hur elevernas egna upplevelser av hur erfarenheter i modersmålsundervisningen påverkar deras identitetsutveckling och prestationer i svenskämnet. En kvalitativ metod har använts för att samla in data, bestående av semistrukturerade intervjuer med elever i årskurs 9 på högstadiet som deltar i modersmåls- och svenskundervisning. Studien fokuserar specifikt på svenskämnet och inte på svenska som andraspråk. Tidigare forskning har visat att både modersmål och modersmålsundervisningen spelar en väsentlig roll i att stärka flerspråkiga elevers skolresultat och identitetsutveckling. Dessa studier understryker vikten av att bevara och utveckla elevernas förstaspråk i skolan, vilket bidrar till förbättrad förståelse och kompetens i andraspråket samt stärker deras kulturella och personliga identitet. Forskningen pekar även på att negativa attityder från samhället och skolmiljön kan motverka dessa fördelar genom att minska elevernas motivation och deltagande i modersmålsundervisningen. Resultaten från studien visar att eleverna värderar sina modersmål och modersmålsundervisningen högt då de anser att dessa stärker deras språkfärdigheter och identitet, samt bidrar till en ökad personlig tillhörighet. Trots många positiva aspekter stöter eleverna på faktorer såsom schemakonflikter, trötthet efter skoldagen och negativa attityder från omgivningen, vilket påverkar deras motivation att delta i undervisningen. Eleverna uttrycker dock att deras känslomässiga band och anknytning till modersmålet är starkare än effekten av dessa hinder, vilket understryker modersmålets betydelse för deras identitetsutveckling. Denna studie framhäver modersmålets centrala roll i att främja språkutvecklingen i svenska. Resultaten visar även att modersmålet inte bara stödjer förbättrad resultat i skolan utan också väsentligt bidrar till att stärka elevernas identitet, vilket framhävs i teorier om språkets roll för personlig och kulturell identitetsutveckling.

I denna kvalitativa intervjustudie synliggörs förskollärarnas arbete kring läroplansmålen om modersmål i förskolan. Syftet med studien är att genom intervjuer med förskollärare utveckla kunskap om hur de transformerar och realiserar läroplanens mål kring barns modersmål och flerspråkighet i förskolan, hur förskollärarna upplever att det är att realisera de här läroplansmålen samt hur samverkan med hemmet kan vara ett stöd. Detta gäller barn som har annat modersmål än svenska. Vilka förutsättningar som blir väsentliga för arbetet i den dagliga verksamheten förtydligas. I vår studie har vi identifierat tre olika teman; förutsättningar för modersmålsstöd, realiseringens utmaningar och samverkan med hemmet. Med hjälp av ett läroplansteoretiskt perspektiv får vi syn på hur olika ramfaktorer spelar roll för förskollärarnas arbete samt hur transformering och realisering av målen om modersmål upplevs. Några av förskollärarna i studien beskriver hur de har förutsättningen att ta in modersmålslärare en gång i veckan vilket bidrar till att deras barn får möta sitt modersmål i förskolan kontinuerligt medan en annan förskollärare bara har hört talas om att det finns modersmålslärare. Förutsättningarna är olika på förskolorna. De flesta förskollärarna uppfattar realiseringen av målen om modersmål som svåra. Slutsatsen som vi kommit fram till är att olika ramfaktorer och förutsättningar spelar roll för realiseringsarbetet kring modersmål i förskolan.

Syftet med vår studie var att undersöka huruvida lärare i år 1–3 anser sig ha kunskaper i att undervisa i ämnet svenska för elever med annat modersmål. Vi ville ta reda på om de ansåg sig ha fungerande arbetssätt samt om de upplevde att de saknade exempelvis kunskaper, material och tid. Vi ville även ta reda på om man som lärare kan dra fördel av några personliga egenskaper i arbetet med elever med annat modersmål. För att nå vårt syfte använde vi oss av intervjuer med sex informanter. Ett resultat vi fick fram var att lärarna tyckte sig sakna tillräcklig utbildning för att undervisa i svenska som andraspråk. De nämner dock att yrkeserfarenhet är betydelsefullt. Vad som även framkom var att tidsbristen påverkar utformningen av undervisningen, lärarna önskar mer tid för planering. Informanterna angav tydlighet, flexibilitet, noggrannhet som några av de egenskaper som kan vara fördelaktiga i arbetet med flerspråkiga elever. Studien ledde oss till slutsatsen att utbildning ofta saknas för undervisning i svenska som andraspråk, men att erfarenhet har stor betydelse.

Introduction: Study supervision in the mother tongue aims to support newly arrived and multilingual students in primary and secondary school, where study supervisors and teachers work together for the learning and development of newly arrived and multilingual students. Despite the importance of study supervision, collaboration between study supervisors and teachers was described as not functioning in several researches. That study focuses on investigating which basic mechanisms explain the collaboration between study supervisors and teachers. Purpose: The purpose of the study is, by using critical realism as an approach, to explain the collaboration between study supervisors and teachers in the teaching of multilingual Arabic-speaking students in 5 municipalities from the perspective of study supervisors, to explain which mechanisms make the cooperation possible. Method: The study used a qualitative method based on qualitative interviews. The analysis used qualitative content analysis with critical realism as an approach. Results: The results of the study constitute the following mechanisms for cooperation between study supervisors and teachers, structuring and organization of study supervision, 1)- The study supervisor's experience with teachers' planning, 2)- Experience and knowledge of study supervision, and 3)- Time and place. These results can be helpful in practice to improve cooperation between study supervisors and teachers, by structuring and organizing study supervision via school, study supervisors and teachers get better conditions in cooperation around multilingual students, and provide the opportunity to improve communication between study supervisors and teachers where both work in the same place, as well as making time for continuous collaboration. / Inledning: Studiehandledning på modersmål syftar till att stödja nyanlända och flerspråkiga elever i grundskolan och gymnasiet, där samverkar studiehandledare och lärare för nyanlända och flerspråkiga elevers lärande och utveckling. Trots vikten av studiehandledning beskrevs samverkan mellan studiehandledare och lärare icke fungerande i flera forskningar. Den studien har fokus att undersöka vilka grundläggande mekanismer som karaktäriserar samverkan mellan studiehandledare och lärare. Syfte: Studiens syfte är genom att använda kritisk realism som ansats förklarar samverkan mellan studiehandledare och lärare i undervisningen för flerspråkiga arabisktalande elever i fem kommuner utifrån studiehandledares perspektiv, för att förklara vilka mekanismer som gör samverkan möjlig. Metod: I studien användes kvalitativ metod som baserade på kvalitativa intervjuer. I analysen användes kvalitativ innehållsanalys med kritiska realism som ansats. Resultat: I studiens resultat konstituerar följande tre mekanismer samverkan mellan studiehandledare och lärare 1) Strukturering och organisering av studiehandledning, 2) Studiehandledarens uppfattning om lärares planering, erfarenhet och kunskap kring studiehandledning, 3) Studiehandledarens kännedom om eleverna, tid och plats. Dessa resultat kan vara till hjälp i praktiken för att förbättra samverkan mellan studiehandledare och lärare, genom att strukturera och organisera studiehandledning via skola får studiehandledare och lärare bättre förutsättning i samverkan kring flerspråkiga elever, och ger möjlighet att förbättra kommunikationen mellan studiehandledare och lärare där arbetar båda på samma plats, samt att lägga tid för kontinuerlig samverkan. / <p>Godkännande datum: 2022-08-29</p>

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera pedagogers syn på hur de arbetar för att inkludera elever med utvecklingsstörning och ett annat modersmål än svenska som studerar inom särskild utbildning för vuxna. Studien utgår från ett pedagog perspektiv, där pedagoger beskriver olika verktyg och strategier som de anser skapar delaktighet och inkludering för elever med utvecklingsstörning och ett annat modersmål som studerar inom särskild utbildning för vuxna. Studien är en kvalitativ studie med en sociokulturell utgångspunkt. För att samla in data har intervjuer med 10 pedagoger gjorts. Resultatet av studien visar att pedagoger använder sig av olika strategier och pedagogiska verktyg för att eleverna ska bli delaktiga och inkluderade i gruppen. Det har även visat att pedagogerna använder sig av pedagogiska strategier och verktyg så att det uppstår kommunikativa processer. Det framkommer även att det används olika korta benämningar om särskild utbildning för vuxna, vilket innebär att det skapar en osäkerhet vilka elever som studerar inom skolformen.

Language is a tool for communication. Through language we build relationships, share and create experiences with other people. Furthermore, language is an essential part of our identity. Our society is multicultural and it means that many people in Sweden are multilingual. The views on multilingualism has not always been positive, they have changed over the years and research shows the benefits of being multilingual. The purpose of this study is to gain knowledge of how preschool is working with multilingual children to give them the same opportunities that monolingual children already have from start. In this study I have investigated the vision educators have on multilingualism and the way they work to promote the development of multilingual children. This is an important topic because multilingualism is increasing dramatically in our society. There are more and more multilingual preschool children. According to the preschool’s teaching programme (Lpfö98 rev2010), every child has the right to develop its mother tongue as well as the Swedish language. Every child should also be entitled to the same stimulating environment and the same conditions for development and learning. It should feel safe and natural to be himself. To carry out this study, I have used qualitative methods. It means that I have visited three preschools and interviewed three preschool teachers and one preschool director. In my study, I have concluded that the preschool teachers I interviewed think highly of multilingualism and on how to promote it. They are aware that they need different methods, but especially that they need to keep up with the scientific developments.

Denna studie syftar till att ta reda på hur de barn i förskolan som har ett annat modersmål än svenska inkluderas i barngruppen. Att inkluderas innebär för dessa barn att de tillsammans med övriga barn i barngruppen betraktas som en helhet. Detta medför att inga barn exkluderas för sina olikheter och att olikheter främjar lärandet. Jag upplever att förskollärarna har ett stort ansvar för hur barnens situation ser ut, och därför har dessa varit mitt studieobjekt. Min empiriska undersökning gjordes med tre förskollärare på tre olika förskolor. Med varje förskollärare genomfördes en direkt intervju med förutbestämda frågor, där förskolläraren också gavs utrymme att prata fritt. Övrig insamling av material för studien har skett i form av litteratursökning. Bakgrunden till studien bygger på erfarenheter av ett bristande förhållningssätt hos förskolepersonalen samt ett modersmålsstöd som innebär en exkludering för barnet. Resultatet visar att ett relativt medvetet förhållningssätt förekommer hos personalen vilket gynnar barnets inkludering. Däremot missgynnas barnet av det modersmålsstöd som finns i förskolan. / This study aims to find out how the children in preschool who have another mother tongue than Swedish are included in the group of children. Being included means that all children in the group are considered as an entirety, which means that no child should be excluded and that diversity promotes learning. I feel that preschool teachers have great responsibility for the children’s situation, that is why preeschool teachers have been focused in my study. My empirical study is done with three preschool teachers in three different preschools. An interview with predetermined questions has been made with each one. They where also allowed to talk freely around the questions. Other data collection for the study has been done by reading relevant literature. The study takes its starting point in my experiences of a lack of attitude in preschool staff, as well as a mother tongues support that results in excluding the child. The result shows that a conscious approach among the staff exists which promotes the child's inclusion. It also shows that the mother tongue support that children get does not benefit them in preschool.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka vilka strategier pedagoger använder sig utav för att underlätta deltagandet i samlingen för barn med andra modersmålän svenska. Studien vilar på webbenkäter som skickats ut till pedagoger runt om i Mellansverige. Resultatet visar att barngruppens storlek har en stor betydelse för barnens deltagande och kommunicerande, i mindre grupper ges barnen större talutrymme och pedagogerna hinner möta varje barn utifrån varje barns behov och intressen. Samlingens syfte visar sig vara olika beroende på om samlingen genomförs i helgrupp eller i mindre grupper. I mindre grupper anses syftet vara språkutveckling medan det i helgrupp är att skapa gemenskap. Verktyg som pedagoger använder sig utav för att förtydliga och underlätta deltagandet i samlingen för barn med andra modersmål än svenska är bl.a. bilder/fotografier, föremål, TAKK (tecken som alternativ och kompletterande kommunikation) och kroppsspråk. Språkstöd i form av bl.a. modersmålslärare och flerspråkiga pedagoger visar sig också vara något som pedagoger använder sig utav för att främja deltagandet i samlingen för barn med andra modersmål än svenska. Pedagogerna ser det som en stor tillgång, dock är det många som saknar ett samarbete med just modersmålslärare och eller flerspråkiga pedagoger. / The purpose of this study is to examine what kinds of strategies educators use to ease the participation in group activities for children with other native languages than Swedish. The study is based on web surveys that were sent out to educators all around middle Sweden. The results show that the size of the childrens's group has a significant impact on the children's participation and communication. In smaller groups, children get more space to talk and the educators hav the time to meet each child based on their need and interest. The purpose with the group activities turns out to be different depending on whether or not the activity is performed in one big group, or in smaller groups. In smaller groups the purpose of the activity is considered to be language development, while in one big group, the purpose isto create community. Tools that educators use to illustrate and help the participation for children with other native languages than Swedish are for instnce pictures/photographs, objects, TAKK (signs for alternative additional communication) and body language. Language support in terms of native language teacher and multilingual educators also appears to be something educators make use of to encourage the participation in groups for children with other native languages than Swedish. The educators consider mixed language groups a huge asset, but many lack cooperation with the native language teacher and/ or multilingual educators.