The aim of our study is to examine preschool teachers' attitudes to multilingualism in preschool, especially in relation to the preschool's internal environment. Our study is based on the socio-cultural perspective and consists of six interviews with pedagogues and observations at two preschools in different parts of Stockholm. We are certain of that our study is important for pedagogues, since a high proportion of children in Swedish preschools are multilingual. A high level of awareness and recurrent work to promote children’s multilingualism has tremendous importance for children's language development. The result of our study demonstrates that multilingualism is the norm in the preschools. Based on the interviews, we have seen that pedagogues are aware of the fact that both the children's home language and the Swedish language are equally important for children's language development. For children to develop good language skills in the Swedish language, it is important that the mother language is promoted and is a point of departure in preschool activities. Pedagogues, who constantly communicate with children, contribute to children's language development. Children must be offered ample opportunity for language use and interaction in different contexts. The study demonstrates that pedagogues consciously work with multilingualism, aiming for creating a language stimulating internal environment that encourages kids to play, learn and develop their language skills. Similar to a majority of pedagogues, we are certain that play has an important role for children's language development; because play is something pleasurable that often comes naturally and it is very important for children.

Syftet med denna studie har varit att ta reda på hur specifik undervisning genom dialogisk högläsning påverkar ordförrådsutvecklingen i det svenska språket hos elever med annat modersmål än svenska och att undersöka om det finns någon skillnad i denna utveckling beroende på om eleverna är födda i eller utanför Sverige. Syftet var vidare att ta reda på flerspråkiga elevers tankar kring ordinlärning generellt och ordinlärning genom dialogisk högläsning specifikt. Studien har genomförts i två etapper där såväl kvantitativa som kvalitativa data har samlats in. Den första etappen genomfördes med för- och eftertester av ordförråd samt undervisning genom dialogisk högläsning. Gruppintervjuer användes till den kvalitativa delen av studien. En anova genomfördes för att analysera det kvantitativa materialet och till det kvalitativa materialet användes tematisk analys. I studien deltog sammanlagt 47 elever i åk 4 varav 24 ingick i en experimentgrupp och 23 ingick i en kontrollgrupp. Resultatet redovisas i två delar där den kvantitativa undersökningen inleder kapitlet för att därpå följas av den kvalitativa undersökningen. Studien visar att elevernas ordförråd ökar genom undervisning i dialogisk högläsning. Såväl elever som är födda i Sverige som elever som är födda i ett annat land visade på en ökning av ordförråd genom interventionen. Studien visar vidare att eleverna tillägnar sig nya ord genom att fråga en expert, genom ordbokssökande, genom att lära i kontext och genom att skriva för att minnas. Studien visar till sist att elevernas upplevelser av ordinlärning generellt och lärande genom dialogisk högläsning specifikt var överlag positiv.

This paper is about multilingualism in school and how teachers work with pupils who haveanother native language then Swedish. The aim of the study is to find out how teachers workwith Swedish as second language and what they found functional in their classroom. Theresearch questions are about how teachers defines Swedish as second language, how teacherswork and which work procedures that they think give a positive effect on the pupil’sknowledge. From the interviews with teachers from two different schools I have found out that it isimportant to proceed from the pupil’s experience and knowledge. The education in Swedishas second language is structured differently but the common thing is that the pupils will workwith the same thing as their classmates. Swedish as second language is a subject for thosepupils who have another native language than Swedish. It is also important to involve thelanguage in every subject in school, for example mathematics and natural science, to createunderstanding and this can be made by building a bridge between the pupil’s native languageand the Swedish. / Den här studien handlar om flerspråkighet i skolan och hur lärare arbetar med flerspråkiga elever. Syftet är att ta reda på hur lärare arbetar med svenska som andraspråk och vad de tycker fungerar i undervisningen. Forskningsfrågorna handlar om hur svenska som andraspråk definieras, hur lärare arbetar och vilka arbetssätt lärare tycker är kunskapsutvecklande för eleverna. Genom att intervjua tre lärare från två olika skolor har jag genom studien kommit fram till att det är viktigt att utgå från elevernas erfarenheter och kunskaper. Undervisningen i svenska som andraspråk ser olika ut på skolorna men gemensamt för dem är att de utgår från att eleverna ska arbeta med samma saker som övriga klasskamrater. Svenska som andraspråk är ett ämne för de elever som har ett annat modersmål än svenska. Det är också viktigt att arbeta med språket i alla undervisning för att skap förståelse hos eleverna och detta kan göras genom att skapa en brygga mellan elevernas modersmål och svenskan.

<p>Studien är en kartläggning av svenska som andraspråkundervisningen i skolor som ligger inom invandrartäta områden och de möjligheter som finns för elever med invandrarbakgrund, särskilt för dem som är helt nya i landet. En fråga som ställs är: Vilka förutsättningar har elever med invandrarbakgrund att kunna utveckla sitt svenska språk för användning som verktyg vid studier av andra ämnen?</p><p>Vidare handlar studien om svenska som andraspråk som ämne i sig och dess utveckling. Observationer, skriftliga enkäter och dokument om X- kommun och om svenska som andraspråk har samtliga använts för att samla in data och för att få information och uppnå förståelse. Två elever får exemplifiera olika situationer och deras skolutveckling följs.</p><p>Barn- och ungdomsnämnden i kommunen arbetar för att förverkliga målen för utbildningen i grundskolan och för livslångt lärande som betonar tryggheten och språket, som i sin tur är viktigt för integrationen.</p><p>Undersökningar visar att inte alla elever som har rätt till undervisning i svenska som andraspråk får det. Studiestödet för elever med annat modersmål än svenska är obetydligt eller saknas helt. Resurserna blir mindre och mindre för varje år.</p><p>Eleverna tycker att det är viktigt att kunna modersmålet för att kunna prata med föräldrarna, släkten och för att kunna åka till hemlandet. Samtidigt är det roligt att kunna ett annat språk.</p>

Mitt syfte med studien är att undersöka hur TAKK kan användas som en metod för förskolepedagogerna i kommunikationen med vårdnadshavare med annat modersmål än svenska. Mina frågeställningar är: På vilket sätt använder förskolepedagogerna sig av TAKK i verksamheten? På vilket sätt kan TAKK användas som metod i kommunikationen mellan förskolepedagoger och vårdnadshavare med annat modersmål än svenska? Hur är TAKK synligt i verksamheten? Min studie utgår från ett sociokulturellt perspektiv och några centrala begrepp används för att analysera och förstå resultatet. I studien genomfördes deltagande observationer på två olika förskolor, på vilka fem förskolepedagoger deltog. Under observationerna spelades samtalen in, fältanteckningar skrevs och de tecken som fanns uppsatta på väggarna blev fotograferade. Resultatet av studie visar att TAKK används i förskolan, framförallt tillsammans med barnen och att det är mest vid samlingar och matsituationer. Något annat som framkom var att trots tecken-bilder som stöd användes inte TAKK ännu i kommunikationen med vårdnadshavare med annat modersmål än svenska. Tecken-bilderna skulle kunna användas som ett stöd för förskolepedagogerna i kommunikationen med vårdnadshavare med annat modersmål än svenska. Förskolepedagogerna skulle kunna använda tecken-bilderna i kommunikationen med vårdnadshavare med annat modersmål än svenska som ett stöd när de kanske inte kommer på tecknet men det kan även bli mer tydligt för vårdnadshavarna om de samtidigt får se tecknet på bild. Slutsatserna som kan dras av detta är att det var tydligt att förskolepedagogerna hade viljan att använda sig av TAKK i kommunikationen och att de kunde se att det kunde vara en hjälp om både förskolepedagogerna och vårdnadshavarna förstod de olika tecknen. Men det krävs en del arbete från förskolepedagogerna om TAKK ska bli en naturlig metod att använda i kommunikationen med vårdnadshavare med annat modersmål än svenska.

Abstract The aim of this study is to find out how preschool teachers interpret their role in supporting speech development for children with Swedish as their second language. The curriculum indicates that the preschool should support children who speaks other languages than Swedish to develop both Swedish and their mother tongue. This can become difficult since it means that a teacher often is commissioned to support a language that he or she does not speak. The objective of this study is to find out how preschool teachers interpret and describe their role when they don ́t speak the languages that is represented in the class. The purpose is to find out how the environment can be meaningful without verbal understanding between the child and teacher, as well as between the children. The data is collected with qualitative interviews that has been analysed with a social- constructionist perspective and theories of multilingual development for young children. The results show that the preschool teachers prioritize the support of the Swedish language to achieve multilingualism. They want the children to develop their mother tongue as well, but for this they often rely on parents. The teachers describe that a meaningful environment can be created by letting the children show what subjects is the most interesting, and plan for the basis of playfulness. The mother tongue is considered as meaningful to the child ́s identity and it is important that the child is permitted to be proud of his or hers language.

Sedan år 2011 ligger det i skolans uppdrag att ordna med studiehandledning på modersmål, en stödinsats som är tätt sammankopplad med modersmålsundervisning. I skolförordningen, som reglerar Sveriges alla skolformer, kan man läsa att elever som behöver studiehandledning på sitt modersmål ska få det (Skolförordningen, 5. kap, 4 §). Syftet med den här studien är att skapa förståelse om studiehandledning på modersmål utifrån studiehandledarnas egna perspektiv samt utifrån innehållet i styrdokument. Studien baseras på halvstrukturerade intervjuer med tre informanter som arbetar som studiehandledare på modersmål på en gymnasieskola och på en granskning av styrdokument där studiehandledning på modersmål nämns. Resultatet visar att informanterna känner sig välbehövda och viktiga i sin yrkesroll. De vittnar om att nyanlända elever behöver stöttning i sitt modersmål för att nå de utsatta målen i ett eller flera ämnen. Det framgår dock att samarbetet mellan studiehandlarna och ämneslärarna behöver bli bättre för att lektionerna ska kunna planeras och utföras på ett bra sätt. Även studiehandledarnas status på skolan behöver höjas, som det ser ut nu så arbetar de i det tysta med ansvar för ett stort antal elever.

Syftet med denna studie är att undersöka hur skrivförmågan ser ut hos några elever med svenska som modersmål i årskurs 2. Studien utgår från tio elevtexter som analyserats utifrån olika kriterier och en intervju med klassläraren samt en elevenkät som besvarats av 20 informanter. Slutsatserna som kan dras av studien är att eleverna ligger på olika nivåer vad det gäller skrivförmågan. Vissa elever har en god skrivförmåga och kan uttrycka sig varierat medan några elever skriver mindre varierat. Analys av elevtexterna påvisar däremot att de flesta eleverna behöver utveckla sin färdighet då det gäller skriftspråksregler. Det visar även att det endast är två elever som uppnår samtliga delar av de utvalda kriterierna. Elevenkäten visade att majoriteten av eleverna har en positiv syn på sin skrivförmåga. Resultatet som genererades från intervjun med klassläraren visade på att läraren arbetar med dator som ett verktyg för de elever som har skrivsvårigheter. Ett annat sätt som läraren använder för att främja elevernas skrivförmåga är att elever som kommit långt i sin skrivutveckling samarbetar med elever som inte kommit lika långt.

The aim of the study is to examine how four teachers in grades 1–3 describe how they organize teaching to develop reading development inbilingual students' reading acquisition. Based on the aim, two following research questions were concretized: How do four active teachers adapt teaching for students with Swedish as a second language to develop reading acquisition and reading development? What methods do the teachers suggest using in teaching to stimulate and advocate for students with another mother tongue than Swedish? The study is based on a qualitative method and the collection of material is made with semi structured interviews. The respondents in the study comprise four competent teachers in the subject Swedish and Swedish as second language for grades 1–3. A transliteration was made on the collected material and was later analyzed based on a sociocultural perspective. The result shows that teaching reading acquisition with positive meaningful context is encouraging and using different methods in various ways. The methods they use are Bornholmsmodellen, FonoMix, Phonics and Whole language as well as working with concrete materials, images and the body’s’ various senses while learning for students with another mother tongue. Creating an experience where the students' previous experiences and understanding are taken into account is important. Teaching of mother tongue language has a significant importance for the development of the second language reading learning. If students have a strong mother tongue, it can facilitate when the second language is taught. / Syftet med studien är att undersöka hur fyra verksamma lärare arbetar med läsinlärning för att främja läsutvecklingen för elever med svenska som andraspråk.  Utifrån syftet har följande frågeställningar konkretiserats: Hur anpassar fyra verksamma lärare undervisningen till elever med svenska som andraspråk för att utveckla läsinlärning och läsutveckling? Vilka metoder uppger lärarna i studien att de använder för att främja läsinlärningen hos elever med svenska som andraspråk?Studien är genomförd med kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomfördes. Respondenterna i studien utgörs av fyra behöriga lärare i ämnet svenska och två lärare med behörighet i svenska som andraspråk för årskurs 1–3. Det insamlade materialet transkriberades och analyserades utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att en positiv läsinlärningmed fokus på meningsfullheti undervisningen är en bidragande faktor till läsinlärning för elever med svenska som andraspråk. Planering kring begreppsbetydelse vid bokstavsinlärningär av vikt för att skapa förutsättningar för lärandet. Läraren bör arbeta konkret, med föremål, bildstöd och kroppens olika sinnen vid läsinlärningen för svenska som andraspråks elever. Att man tillsammans skapar en upplevelse kring lärandet är betydelsefullt samt att arbete kring text ska ske i meningsfulla sammanhangdär elevernas tidigare erfarenheteroch förförståelse tas hänsyn till. Modersmålet och Modersmåls-undervisninghar en markant betydelse för utveckling av andraspråkets läsinlärning. Om elever har ett starkt modersmål kan det underlätta när andraspråket lärs in.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om förskollärares uppfattningar om möjligheterna att arbeta med integrering av barn med svenska som andraspråk i verksamheten. Den metod som har använts är kvalitativa intervjuer, både enskilda- och par-intervjuer. Resultatet visar på att språket har en stor betydelse i integreringen av barn med svenska som andraspråk och många aktiviteter behöver struktureras annorlunda och anpassas för att skapa samhörighet. Arbetet ser även annorlunda ut beroende på antalet barn med svenska som andraspråk i gruppen. Förskollärarna anser sig ha bristande resurser i arbetet och det är en svårighet att få de barn som inte vill tala det svenska språket att bli integrerade i verksamheten. En av slutsatserna som kan dras i studien är att språket har stor betydelse för barn med svenska som andraspråks integrering i förskolan. Förskollärarna anser sig behöva mer resurser i arbetet än vad som finns idag med barn med svenska som andraspråk. Trots de svårigheter förskollärarna möter är de positivt inställda och ser fler möjligheter än svårigheter.