<p>I have chosen to write this essay on language development in a preparatory class due to the fact that I live in a city where diversity is big and newly arrived students from different countries are constantly increasing in schools. My study has been made in a preparatory class in Södertälje. The National Agency for Education highlights the deficiencies in preparatory classes and believes that education is not adapted to each student's knowledge and maturity and it is therefore difficult for students to reach the goals in school. According to studies by the National Agency for Education, it appears that many newly arrived students do not recieve study guide in their native language, a resource that they are entitled to. Teachers and principals do not take charge of  students knowledge from previous school attendance in their home countries such as mathematics, history and other subjects. The purpose of this essay is to find out how to work with language development in a preparatory class. The focus of interest is to investigate how much the Swedish and the native language are used in class. My theoretical starting points will consist of theories of second language learning, language development, language switching and native language.</p><p>In my studies I have used the qualitative method in which I have observed in a preparatory class for three school days and have interviewed three teachers and four students.</p><p>The conclusion which I have found from my empirical material is that the teachers in the preparatory class work with language development by first and foremost providing security to their students in the classroom. When this security is created, their main tool for language development is constantly support in the native language in all subjects.</p>

<p> </p><p>In today’s society teachers will face students of foreign origin. It is up to the teachers to help these students gain the knowledge they need to flourish in society. Despite the fact that mathematics is a universal topic with high status in many countries, studies have shown that mathematics is a subject where a large proportion of foreign students fails. The purpose of this study was to see wherein the problem lies and describe teachers' perceptions of the barriers and the opportunities in mathematics for students with Swedish as a second language. The method used was a literature review and interviews with three teachers in Swedish as a second language, who also partly teach mathematics and one remedial teacher in mathematics. The literature and interviews clearly showed that the language plays a major role in mathematics. There is an ignorance of this, which means that students do not get the right help. Considering that language plays such a significant role in the subject, teachers should work more with the mathematical language. It would lead to students getting an understanding of language while they learn about mathematics. The study also found an absence of collaboration between language teachers and mathematics teachers.</p><p> </p><p> </p>

<p>Many students in the Swedish and Norwegian compulsory school do not have quali­fi­cation to search for further education. There is a large part of those pupils who have a different native language than the country’s majority language. These students’ possi­bi­lities to a fair and equal education is regulated in national laws and regulations of school activity, the so-called governing documents.</p><p> </p><p>The purpose of this study is to compare Norwegian and Swedish governing docu­ments regarding education for pupils with another native language. The comparison also app­lies to the requirements that each country has for the students who are looking to the Swedish upper secondary school, and its counterpart in Norway, “den videre­gående skolen”.</p><p> </p><p>It is possible to see some similarities in the design of the governing documents and the school as an institution. However, there are some differences in the content of teaching and the document that governs this. The Norwegian school and Norwegian governing documents put more focus on the Norwegian language, while the Swedish school system and Swedish governing documents have a more generous attitude towards the native language.</p> / <p>Många elever i svenska och norska grundskolan har inte behörighet att söka till vidare utbildning. Det är en stor andel av dessa elever som har ett annat modersmål än landets majoritetsspråk. Dessa elevers möjligheter till en rättvis och likvärdig utbildning finns reglerade i ländernas lagar och regler för skolverksamheten, de så kallade styr­doku­menten.</p><p> </p><p>Syftet med denna undersökning är att jämföra norska och svenska styrdokument an­gående undervisningen för elever som har annat modersmål. Jämförelsen gäller även vilka krav respektive land har för de elever som söker till den svenska gymnasie­skolan, och dess motsvarighet i Norge, ”den videregående skolen”.</p><p> </p><p>Det går att se vissa likheter i utformningen av styrdokumenten och grundskolan som in­stitution. Däremot finns en del skillnader när det gäller innehållet i undervisningen och de dokument som styr denna. Den norska skolan och de norska styrdokumenten lägger mera fokus på det norska språket, medan den svenska skolan och de svenska styr­dokumenten har en generösare attityd till modersmålet.</p>

Many students in the Swedish and Norwegian compulsory school do not have quali­fi­cation to search for further education. There is a large part of those pupils who have a different native language than the country’s majority language. These students’ possi­bi­lities to a fair and equal education is regulated in national laws and regulations of school activity, the so-called governing documents.   The purpose of this study is to compare Norwegian and Swedish governing docu­ments regarding education for pupils with another native language. The comparison also app­lies to the requirements that each country has for the students who are looking to the Swedish upper secondary school, and its counterpart in Norway, “den videre­gående skolen”.   It is possible to see some similarities in the design of the governing documents and the school as an institution. However, there are some differences in the content of teaching and the document that governs this. The Norwegian school and Norwegian governing documents put more focus on the Norwegian language, while the Swedish school system and Swedish governing documents have a more generous attitude towards the native language. / Många elever i svenska och norska grundskolan har inte behörighet att söka till vidare utbildning. Det är en stor andel av dessa elever som har ett annat modersmål än landets majoritetsspråk. Dessa elevers möjligheter till en rättvis och likvärdig utbildning finns reglerade i ländernas lagar och regler för skolverksamheten, de så kallade styr­doku­menten.   Syftet med denna undersökning är att jämföra norska och svenska styrdokument an­gående undervisningen för elever som har annat modersmål. Jämförelsen gäller även vilka krav respektive land har för de elever som söker till den svenska gymnasie­skolan, och dess motsvarighet i Norge, ”den videregående skolen”.   Det går att se vissa likheter i utformningen av styrdokumenten och grundskolan som in­stitution. Däremot finns en del skillnader när det gäller innehållet i undervisningen och de dokument som styr denna. Den norska skolan och de norska styrdokumenten lägger mera fokus på det norska språket, medan den svenska skolan och de svenska styr­dokumenten har en generösare attityd till modersmålet.

Syftet med vår studie är att studera utlandsfödda elevers uppfattningar av interkulturellt arbete i den dagliga skolverksamheten, med följande frågeställningar: -      Hur beskriver eleverna sina erfarenheter av interkulturellt arbete?  Hur beskriver eleverna att lärarna arbetat med förståelsen av text och innehåll i den dagliga verksamheten? -      För att vi skulle få svar på vårt syfte och våra forskningsfrågor använde vi oss av den kvalitativa forskningsansatsen fenomenografi samt halvstrukturerade intervjuer. Vi intervjuade åttondeklassare i en skola med ett mångkulturellt elevunderlag. Vi lever i ett mångkulturellt samhälle där skolan har styrdokument som påvisar att lärare ska arbeta interkulturellt. Idag vet man också betydelsen av att få utveckla sitt språk och låta eleverna ta in sin bakgrund och sina erfarenheter i klassrummet (Utbildningsdepartementet, 1998).Resultatet har visat att eleverna inte har så mycket erfarenheter av interkulturellt arbete i den dagliga verksamheten. Samtidigt uttrycker många elever att de inte har behov av att delge andra om sin bakgrund eller att använda sitt modersmål medans andra menar att det kan stärka självförtroendet. Eleverna uttrycker också att lärarledda lektioner och genomgångar hjälper eleverna mest i deras förståelse i den dagliga undervisningen. Resultatet visar också att läraren attityd har betydelse för elevernas förmåga att inhämta kunskap.

I min studie har jag följt åtta elever med svenska som andraspråk genom förskoleklassen och årskurs ett. Syftet med studien har varit att söka förståelse för varför elever lyckas så olika med sin läs- och skrivinlärning trots att de får samma undervisning. Min hypotes har varit att de elever som får svårigheter med att lära sig läsa och skriva inte är delaktiga i skolans språkliga gemenskap. För att söka stöd för mitt antagande har jag observerat eleverna under den pedagogiska samlingen i förskoleklassen. Då observationsstudien var avslutad tog jag del av resultaten på de test som skolan genomförde under tiden i förskoleklassen och årskurs ett. Jag har också intervjuat elevernas föräldrar och läraren i förskoleklassen. Inledningsvis har jag gjort en teoretisk genomlysning av följande områden: Språklig gemenskap, socialisering till skriftspråksanvändning, flerspråkighet och andraspråksinlärning, svenska som andraspråk, modersmålsundervisning samt förskoleklassen. Jag fann att det är nödvändigt att använda flera metoder för att upptäcka de elever som riskerar att få svårigheter med sin läs- och skrivinlärning. Under observationerna framgick det tydligt hur elever som inte är fonologiskt medvetna förhåller sig till den pedagogiska samlingen. Däremot identifierade jag inte de elever som hade ett mycket begränsat ordförråd. Detta framgick då elevernas ordförråd testades när de började i årskurs ett. Då en förutsättning för att vara delaktig i den språkliga gemenskapen är att eleven förstår ordens betydelse bör detta test genomföras så tidigt som möjligt då eleven börjar i förskoleklassen. Jag fann också att studiehandledning på modersmålet är ett viktigt stöd för många elever om de har ett begränsat ordförråd i undervisningsspråket.

I dagens samhälle har vi som lärare många olika kulturer att ta hänsyn till. Elever med annat modersmål än svenska är en växande grupp. Dagens skola är en multikulturell mötesplats som ska garantera en likvärdig utbildning för alla elever, enligt Lpo94 (Utbildningsdepartementet, 2006). Syftet med studien är att undersöka hur de ordinarie klasslärarna ser på betydelsen av elevernas modersmål och i hur stor utsträckning det ges utrymme till elevernas modersmål i den ordinarie undervisningen. Litteraturen tar upp olika faktorer som är betydelsefulla för elever med annat modersmål än svenska, samt vad styrdokument råder oss till. Vi har använt oss av en kvalitativ metod då vi intervjuat fem lärare på fem olika skolor, vilka har ett relativt högt invandrarantal. Vårt sammanställda resultat kommer sedan att diskuteras och jämföras i relation till litteraturen. Resultatet av vår studie är att lärarna har en positiv inställning till elevernas modersmål, och att de använder olika metoder för att integrera de olika modersmålen i undervisningen.

I den här uppsatsen är utgångspunkten att belysa lärarens uppfattning av ett inkluderande arbete i en skola för alla. Detta hos lärare som har mer eller mindre erfarenhet från att arbeta med elever med annat modersmål än svenska. Tidigare forskning samt en mindre kvalitativ intervjustudie, med fyra lärare från två olika skolor i grundskolans tidigare år, är grunden för denna studie. Resultatet visar att begreppen är komplexa och att de lärare vi intervjuat har olika uppfattning om begreppen. Tidigare forskning samt vårt resultat visar att skolan ännu inte nått fram till en inkluderande skola, en skola för alla, men det att det finns en strävan att arbeta mot detta.

Syftet med min undersökning är att jämföra hur svenska pedagoger arbetar med sång och musik på en förskola med barn som har svenska som modersmål respektive en förskola med barn som har ett annat modersmål än svenska. Jag observerade och intervjuade tre kvinnliga förskollärare från två olika förskolor. Resultatet visade att pedagogerna på de båda förskolorna arbetade mycket med det språkliga, men på olika sätt. Pedagogerna som arbetade med barn med ett annat modersmål än svenska hade mer språkliga mål och syften med sitt sång- och musikarbete och framhävde mer den språkliga förståelsen medan pedagogen som arbetade med barn som hade svenska som modersmål mer såg på vikten av att göra det lättare för barnen att minnas, samt på utvecklingen av det sociala, exempelvis samspel och gemenskap. Pedagogen som arbetade med barn som hade svenska som modersmål, gav barnen mer utrymme för samtal och frågor än vad pedagogerna på den andra förskolan gjorde och gav mer utrymme för båda könen. Jag hoppas att detta arbete bidrar till ny kunskap hos de som läser det, när det gäller vikten av att ha sång och musik som en del i förskolan för barnens utveckling, inte bara språkligt utan även motoriskt och socialt. The aim with my research is to compare how Swedish pedagogues work with song and music at a preschool with children who have Swedish as their mother tongue, with a preschool with children who has another mother tongue than Swedish. I observed and interviewed three female nursery-school teachers from two different preschools. The result showed that the pedagogues at both preschools worked much with the language but in different ways. The pedagogues who worked with children having another mother tongue than Swedish had more linguistic aims with song and music and brought out the linguistic understanding, while the pedagogue who worked with children who had Swedish as their mother tongue brought out the importance of making it easier for children to remember, and the social development. The pedagogue who worked with children having Swedish as their mother tongue, gave the children more time for conversation and questions than the pedagogues at the other preschool and gave more time for both gender. I hope that this work will contribute to new knowledge for the persons who read it when it comes to the importance of having song and music as a part for children’s development in preschools. Not just for their linguistic development but also for their motor learning and social development

In today’s society teachers will face students of foreign origin. It is up to the teachers to help these students gain the knowledge they need to flourish in society. Despite the fact that mathematics is a universal topic with high status in many countries, studies have shown that mathematics is a subject where a large proportion of foreign students fails. The purpose of this study was to see wherein the problem lies and describe teachers' perceptions of the barriers and the opportunities in mathematics for students with Swedish as a second language. The method used was a literature review and interviews with three teachers in Swedish as a second language, who also partly teach mathematics and one remedial teacher in mathematics. The literature and interviews clearly showed that the language plays a major role in mathematics. There is an ignorance of this, which means that students do not get the right help. Considering that language plays such a significant role in the subject, teachers should work more with the mathematical language. It would lead to students getting an understanding of language while they learn about mathematics. The study also found an absence of collaboration between language teachers and mathematics teachers.