<p> </p><p><!-- /* Font Definitions */ @font-face {font-family:Georgia; panose-1:2 4 5 2 5 4 5 2 3 3; mso-font-charset:0; mso-generic-font-family:roman; mso-font-pitch:variable; mso-font-signature:647 0 0 0 159 0;} /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-parent:""; margin-top:6.0pt; margin-right:0cm; margin-bottom:0cm; margin-left:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; mso-bidi-font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; mso-ansi-language:SV; mso-fareast-language:SV;} p.MsoFootnoteText, li.MsoFootnoteText, div.MsoFootnoteText {mso-style-noshow:yes; margin-top:6.0pt; margin-right:0cm; margin-bottom:0cm; margin-left:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; mso-ansi-language:SV; mso-fareast-language:SV;} span.MsoFootnoteReference {mso-style-noshow:yes; vertical-align:super;} /* Page Definitions */ @page {mso-footnote-separator:url("file:///C:/DOCUME~1/BJRKAS~1/LOCALS~1/Temp/msohtml1/01/clip_header.htm") fs; mso-footnote-continuation-separator:url("file:///C:/DOCUME~1/BJRKAS~1/LOCALS~1/Temp/msohtml1/01/clip_header.htm") fcs; mso-endnote-separator:url("file:///C:/DOCUME~1/BJRKAS~1/LOCALS~1/Temp/msohtml1/01/clip_header.htm") es; mso-endnote-continuation-separator:url("file:///C:/DOCUME~1/BJRKAS~1/LOCALS~1/Temp/msohtml1/01/clip_header.htm") ecs;} @page Section1 {size:612.0pt 792.0pt; margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt; mso-header-margin:36.0pt; mso-footer-margin:36.0pt; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} --></p><p>Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagoger på Håkantorpsskolan arbetar med Umeå-modellen i elevers läs- och skrivinlärning och hur de upplever arbetet med modellen. För att besvara vårt syfte valde vi att göra en kvalitativ undersökning med hjälp av semistrukturerade intervjuer med fem pedagoger på Håkantorpsskolan<!--[if !supportFootnotes]-->[1]<!--[endif]-->, studiebesök på skolan samt observationer. Umeå-modellen är en stavelsebaserad läs- och skrivinlärningsmetod där fokus ligger på det talade språket och att eleverna lär sig skriva innan de lär sig läsa. Pedagogerna var mycket positiva till arbetet med Umeå-modellen och de tycker att modellen gynnar alla elever men är särskilt utformad för elever med läs- och skrivsvårigheter. Umeå-modellen fungerar även bra för elever med annat modersmål, eftersom de lär sig det svenska språkets rytm och artikulation. Vi har kommit fram till att pedagogernas engagemang och tro på Umeå- modellen gör den framgångsrik för elevernas läs- och skrivinlärning.</p><p><!--[if !supportFootnotes]--> <!--[endif]--></p><p><!--[if !supportFootnotes]-->[1]<!--[endif]--> Ledningen på Håkantorpsskolan har medgivit att skolans namn används i denna uppsats.</p>

<p>Syftet med detta examensarbete var att belysa ett antal lärares attityder till flerspråkighet och arbetet med svenska som andraspråk och se hur detta yttrar sig i undervisningen. För att undersöka detta genomfördes sex intervjuer. De som intervjuades var två klasslärare, tre andraspråkslärare och en modersmålslärare. Lärarna arbetar på skolor med olika andel flerspråkiga elever.</p><p>I resultatet framgår att de intervjuade lärarna är övervägande positiva till en flerspråkig skola och vill skapa en trygg och motiverande miljö för eleverna. Man ser fördelar i att kunna skapa en förståelse för andra människor och att få ett kulturellt och språkligt utbyte av varandra. Arbetet med svenska som andraspråk innebär till största delen att utveckla elevernas svenska. Man vill ha en kombination av klassrumsundervisning och gruppundervisning för andraspråkseleverna. Undervisningen är individanpassad då det finns stora skillnader mellan eleverna, och man har en varierad undervisning där det svenska språket uttrycks på många olika sätt. Lärarna är positiva till modersmålsundervisning, men i dagsläget saknas ett samarbete mellan lärarna. Mellan de klasslärare och andraspråkslärare denna studie omfattar fungerar samarbetet bra.</p><p>Slutsatsen är att lärarens attityd till flerspråkighet får konsekvenser i hur undervisningen utformas. Man kan på många sätt framhäva de flerspråkiga eleverna genom att visa intresse för dem och deras erfarenheter. I ett flerspråkigt klassrum där man vill ha motiverade elever, måste man arbeta aktivt med flerspråkigheten och lyfta den dagligen så att alla elever får känna sitt värde. På detta sätt får andraspråkseleverna större möjligheter att utveckla sin svenska.</p>

<p>Syftet med arbetet är att ge en bild av hur ett arbetslag praktiskt fungerar och visa hur språkstödjande undervisning genom tematiskt arbete och målinriktat arbete med smågrupper kan utföras i år 4-9 i grundskolan. Jag beskriver arbetslag ur ett inifrånperspektiv eftersom jag själv är en del av detta arbetslag. Vidare har jag intervjuat två lärare om varför de anser att arbetssättet gynnar elevers språkutveckling och även dokumenterat svar från en frågeställning till tolv elever om deras tankar huruvida de tycker att arbetslaget påverkar deras språkutveckling. Jag har också studerat vad som står i litteraturen kring min frågeställning. </p><p>Litteraturen berör skolan förr och nu, arbetslag i skolan, arbetslagets uppgifter, arbetet i arbetslaget, för och emot arbetslag, språkutveckling genom integrerad undervisning, språkutveckling genom samarbete i smågrupper och modersmålslärarnas delaktighet. </p><p>I min slutdiskussion konstaterar jag att har blivit mer och mer övertygad om att arbetet i arbetslag kan gynna elevers språkutveckling genom framförallt tematiskt arbetssätt kombinerat med arbete i smågrupper. Språkutveckling gynnas också då elever får hjälp av modersmålslärarna som är de som bäst kan hjälpa eleverna att förstå på modersmålet.</p>

<p>Denna uppsats har skrivits inom ramen för projektet ”Att hävda ett revir” i vilket några forskare söker finna gemensamma drag mellan tre ämnesföreningars arbete, knutna till det svenska skolväsendet. Svensklärarföreningen är en av dem.</p><p>Uppsatsen har studerat Modersmålslärarnas förenings/Svensklärarföreningens (MLF/SLF) argumentation i föreningens skrifter under åren 1960 till 2000. Syftet med undersökningen har varit att studera föreningens interna diskussion om svenskämnet för att se om argumentationen främst handlat om att hävda svenskämnets revir eller att förändra det. Intressant har varit att se om föreningens arbete förändrats i en förändrad kontext och i kontakten med andra aktörer på fältet svenskt skolväsende. Viktiga parametrar som varit föremål för förändring under dessa läroplansrevisioner har varit timmar till ämnenas förfogande, i ämnena ingående moment, påtalad samverkan mellan ämnen och ämnesuppfattning. Argumentationsanalysen har utgått ifrån Donald Broadys tolkning av Bourdieus fältbegrepp och ifrån Edmund Knutas tolkning av Basil Bernsteins begrepp klassifikation och inramning.</p><p>Undersökningen visar att föreningen tidvis upplever att svenskämnet i styrdokumenten tilldelas en svag klassifikation och man uttalar oro för att detta ska leda till att ämnet upplevs som vagt. Diskussionen om vilka moment som ska ingå i svenskämnet är levande under undersökningsperioden. Vid dessa tillfällen hävdar föreningen svenskämnets revir, uttalar en stark inramning av vad som, enligt dem, egentligen är svenskämnet. Argumentationen har också haft som syfte att mobilisera medlemmarna till ett utvidgande av svenskämnets revir. Svenskämnet får under undersökningsperioden fler timmar till förfogande. Under undersökningsperioden utvidgas också den grupp ur vilka man rekryterar medlemmar och den grupp som man i föreningen räknar till svensklärare. Föreningen utvecklar alltså sin bild av svenskläraren till att omfatta alla dem som undervisar i svenskämnet i hela skolan, inte bara på det teoretiska gymnasiet. Under undersökningsperioden pågår en diskussion om vilken ämnesuppfattning som ska styra svenskämnet, den föreningstraditionella synen på svenska som ett bildningsämne, eller synen på svenskämnet som ett färdighetsämne, ett kommunikationsämne eller som ett relativt ämne inriktat på individens behov. Sammanfattningsvis skulle man kunna säga att betonandet av svenskämnets traditionella moment kvarstår i argumentationen under hela perioden men att bilden av svenskämnet ändå utvecklas.</p>

<p>Vi lever i ett mångkulturellt samhälle och i många av Sveriges skolor utgör barn med invandrarbakgrund en stor del av elevantalet. Syftet med mitt arbete är att skaffa mig kunskap om vad tvåspråkighet är för något och hur man kan arbeta språkutvecklande med invandrarbarn i år 1-3. Arbetet består av en litteraturstudie och ett fältarbete. Målet med litteraturstudien är att ge läsaren bakgrundskunskap till begreppet tvåspråkighet. Litteraturstudienberör bland annat definitioner, modersmålets roll för andraspråksutvecklingen, språkutveckling i allmänhet, olika typer av tvåspråkighet, språkfenomen, påverkansfaktorer, effekter, samt tvåspråkighet i skolan. Fältarbetet är förlagt till tre skolor, med syfte att under en dag/skola studera det språkutvecklande arbetet. Tyngdpunkten ligger på djupintervjuer med klasslärare och svenska som andraspråkslärare. Jag har även samtalat med ett antal tvåspråkiga barn för att få en uppfattning om vad de har för tankar kring sin egen tvåspråkighet. </p><p>Resultatet visar att samtliga skolor i min studie har en arbetsplan gällande undervisning i svenska som andraspråk och de intervjuade lärarna arbetar på ett medvetet sätt med de tvåspråkiga elevernas språkutveckling. Min förhoppning är att lärarnas samlade tankar, tillsammans med litteraturstudien ska fungera som en idébank och inspirationskälla för lärare och blivande lärare som är intresserade av att fördjupa sina kunskaper inom ämnet tvåspråkighet.</p>

<p>Detta examensarbete är en kvalitativ studie med kvantitativa inslag. Studien behandlar tre studenters språkinlärning under ett utbytesår i Frankrike. De tre studenterna kommer ursprungligen från Sverige, USA och Tyskland, och franska är således ett främmande språk för alla tre. </p><p>Uppsatsens syfte är främst att genom observationer och intervjuer kartlägga studenternas inlärningsstrategier, det vill säga hur de går tillväga för att lära sig franska. Jag intervjuade studenterna tre gånger under deras vistelse i Frankrike. Dessutom undersöktes studenternas inlärningsstrategier med hjälp av ett frågeformulär, utarbetat av R. Oxford. (1989:290). Studien är även inriktad på om studenternas inlärningsstrategier förändras eller utvecklas under deras utbytesår i Frankrike. En inblick ges även i inlärarnas upplevelser av den egna språkinlärningen och deras resonemang kring den franska undervisningen. </p><p>Studiens resultat visar att alla tre inlärare vid språkinlärning använder sig av inlärningsstrategier i stor utsträckning. Vidare använde de olika strategier både i och utanför klassrummet. En slutsats man kan dra är att dessa tre studenter främst använder de kognitiva och de sociala strategierna. Men man kan även urskilja en stark användning av de metakognitiva och de kompenserande strategierna. Studenternas användning av inlärningsstrategier har under detta läsår inte påvisat några större förändringar. I intervjuerna framgår det att studenterna anser att det tar lång tid att utveckla sin egen inlärningsmetod. Det framgår även att alla tre studenter har olika behov när det gäller deras inlärningsprocesser och lärarens undervisning.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Språket är ett viktigt verktyg för kommunikation och för andraspråkselever spelar språket en viktig roll för att integreras i skolan och i samhället. Läraren har en nyckelroll i denna integrering och lärarens kompetens i andraspråksinlärning är av stor vikt för elevernas inlärning. Forskare har kommit fram till att interaktionen mellan lärare och elev är betydelsefull för att eleven ska lyckas i skolan och läraren i svenska som andraspråks kunskap kring andraspråksinlärning är central. Forskningen visar att elevers olika modersmål påverkar inlärningen av ett andraspråk och att lärare då ska vara medvetna om denna påverkan för att kunna lägga upp en lämplig undervisning utifrån de olika modersmålen. Forskarna Thorén (2008) och Kjellin (1998) har även påpekat vikten av prosodiundervisning och menar att utan en korrekt prosodi har talaren svårt att göra sig förstådd.</p><p>Vårt syfte med uppsatsen leder fram till tre frågeställningar som handlar om lärares roll och förkunskaper samt metoder för andraspråksinlärning, elevers förutsättningar att lära sig ett andraspråk med utgångspunkt på deras modersmål och hur lärare prioriterar prosodin i andraspråksundervisningen. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med verksamma svenska som andraspråkslärare och målet var att få fram svar på våra frågeställningar. Vi har intervjuat sex lärare och det är deras utsagor som ligger till grund för vårt resultat.</p><p>Resultatet har visat att lärarna vi har intervjuat inte anser sig ha tillräckliga förkunskaper kring elevers olika modersmål och uttalssvårigheter som kan bero på deras modersmål är svåra att upptäcka och förebygga. De olika metoderna för språkutveckling som lärarna vittnade om är arbete med skönlitteratur och samtal med eleverna. Via skönlitteratur och samtal ansåg lärarna att man kunde motivera elever att tala och eleverna kunde relatera sina egna erfarenheter och bakgrunder till det lästa. Elevernas medvetenhet om deras modersmål lyftes upp och lärarna ansåg att de elever som har ett starkt modersmål har lättare för att lära sig ett andraspråk. Lärarna berättade även om bristen på ett samarbete med modersmålsläraren som de ansåg vara en resurs för deras arbete. Prosodiundervisning ansågs inte prioriterande hos våra intervjupersoner då de ansåg att eleverna får en passiv prosodiundervisning genom att lyssna och härma.</p>

<p>The purpose of our examination was to survey how one preschool works with so called language groups, if the mother tongue is important and if the informants can see any complex of problems in the inclusive/exclusive way of working with language groups in the preschool. The literature review provides for example the three most important areas of mother tongue, which are the emotional, the social and the intellectual (Ladberg, 2000). Further it describes the difference between the conceptions integration and inclusion, when today the concept inclusion is preferred (Tøssebro, 2004). We were inspired by qualitative interviews as our method and from a phenomenographic perspective described the informants’ perceptions about the named phenomenon. Three preschool teachers and three mother tongue educationalists constitute the represented informants. The result of our examination shows a clear opinion about the great importance of mother tongue and that the mother tongue educational programme is not considered to be an excluded activity, since the children already are used to the constant groupings in the preschool. Our examination shows many areas in need of improvement, for example the engagement from the municipality and further education for the pedagogues. Further research of the subject is also of importance to be able to improve the mother tongue educational programme with didactic guidelines.</p> / <p>Syftet med vårt examensarbete var att kartlägga hur en förskola arbetar med så kallade språkgrupper, om modersmålet är viktigt och om informanterna uppfattar någon problematik med ett inkluderande/exkluderande arbetssätt i språkgrupperna i förskolan. Litteraturgenomgången pekar bland annat på modersmålets tre viktigaste områden, nämligen det emotionella, sociala och intellektuella (Ladberg, 2000). Vidare redogörs för skillnad mellan begreppen integrering och inkludering då det i dag föredras att använda begreppet inklusion (Tøssebro, 2004). Vi har inspirerats av kvalitativa intervjuer som metod och utifrån ett fenomenografiskt perspektiv redogjort för informanternas uppfattningar kring det nämnda fenomenet. Informanterna utgörs av tre förskollärare samt tre modersmålsstöd</p><p>1. Resultatet av vår undersökning visar en tydlig uppfattning om att modersmålet är otroligt viktigt och att modersmålsverksamheten inte uppfattas som exkluderande då barnen är vana vid förskolans konstanta gruppindelningar. Undersökningen visar även att det finns många förbättringsområden, exempelvis kommunens engagemang och pedagogernas vidareutbildning. Även vidare forskning inom ämnet är viktigt för att få en förbättrad verksamhet med didaktiska riktlinjer.</p>

<p>I den här uppsatsen är utgångspunkten att belysa lärarens uppfattning av ett inkluderande arbete i en skola för alla. Detta hos lärare som har mer eller mindre erfarenhet från att arbeta med elever med annat modersmål än svenska. Tidigare forskning samt en mindre kvalitativ intervjustudie, med fyra lärare från två olika skolor i grundskolans tidigare år, är grunden för denna studie. Resultatet visar att begreppen är komplexa och att de lärare vi intervjuat har olika uppfattning om begreppen. Tidigare forskning samt vårt resultat visar att skolan ännu inte nått fram till en inkluderande skola, en skola för alla, men det att det finns en strävan att arbeta mot detta.</p>

<p>This thesis has examined the view on immigrants and their social integration within the Swedish public school system, as represented by the political scene in different types of parliamentary documents and other kinds of governmental publications, from a historical perspective. This historical view begins at the mid 1970’s, when immigration became more of a permanent reality in the Swedish society than previous times, and continues through the following decades to today’s situation.</p><p>The theoretical outlook of this work consists of theories related to integration, with a critical approach to specific pedagogical means by which the normative school separates those pupils that it cannot subdue from the so called ordinary education, and the consequences of this system in relation to the democratic values of the public school. An essential part of the theory is made out by Peder Haugs concepts regarding inclusion and exclusionary forms of social integration.</p><p>The result of the examination shows that the ideas surrounding the integration of the immigrants has been focused on first language, preparational classes and similar solutions, support and compensation, the value of knowledge, cultural diversity/cross-cultural communications and (the Swedish) language.</p><p>In conclusion, the work has tried to put the results of the examination in a broader social perspective, and discussed preparational classes as concept and organization in relation to the idea of inclusion.</p>