Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare resonerar kring betydelsen av barns modersmål och hur de arbetar med modersmålsutveckling i barngrupper med många olika modersmål. Enligt läroplanen för förskolan har alla barn rätt till stöd i modersmålsutveckling och det framkommer även i skollagen. De frågeställningar som studien utgår från behandlar hur förskollärare resonerar kring modersmålets betydelse, vilka verktyg och strategier som används i arbetet och de utmaningar de ställs inför i stöttandet av barns modersmål i barngrupper där många olika modersmål finns representerade. Studien bygger på kvalitativ metod där sju förskollärare från tre olika kommuner har intervjuats. Det sociokulturella perspektivet och centrala begrepp ligger till grund för analysen. Det framkommer hur förskollärarna resonerar kring modersmålets betydelse för barns språkutveckling och att förskollärarna använder olika strategier och verktyg i arbetet med barns modersmål. Alla förskollärare i studien använder föräldrar i stöttandet av modersmålet då de inte kan språket. Andra hjälpmedel som böcker, bilder och spel används för att främja barns språkutveckling. Det framkommer även att det är en utmaning för förskollärarna då det inte finns något uttalat arbetsätt och att det är en brist på tillgång på konkret material.

Vår studie handlar om samverkan med vårdnadshavare som talar andra modersmål än svenska. I studien visar vi på den komplexitet som samverkansarbete innebär för fem förskol-lärare som arbetar på olika förskolor i en stor stad i Mellansverige. Studien har genomförts inom ett socialkonstruktionistiskt ramverk, genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Syftet med studien har varit att synliggöra förskollärares uppfattningar kring samverkan med vårdnadshavare som talar andra modersmål än svenska. De förskollärare vi har intervjuat har uttryckt både positiva och negativa uppfattningar om samverkan med vårdnadshavare med andra modersmål än svenska. Vår studies resultat visar en mångfacetterad bild av samver-kansarbete mellan hem och förskola. Vidare visar vår studie en stor kontrast mellan olika för-skollärares attityder och uppfattningar kring samverkan med vårdnadshavare med andra mo-dersmål än svenska, och att detta i sin tur skulle kunna påverka samverkansarbetet. Resultatet av vår studie visar även att avsaknaden av översatta styrdokument får negativa konsekvenser för förskollärares möjligheter att förmedla förskolan syfte och uppdrag till vårdnadshavare som inte talar svenska som modersmål. Våra resultat pekar på att förskollärares kulturella kompetens och förmåga att arbeta interkulturellt har stor påverkan på hur de uttrycker sig om samverkan med vårdnadshavare med andra modersmål än svenska.

The purpose of this master’s thesis is to examine how pupils with Swedish as a second language and school librarians perceive the concept of pleasure of reading and the feeling of being a part of society. Our research is based on qualitative interviews with eight students in grades 6-9 and from two different schools. We have also interviewed two school librarians in these two libraries. As a method of analysis, we used phenomenography because it is the informants' perceptions of the phenomenon of pleasure of reading that we investigate. The results of empirical data and analysis in this paper demonstrated that the methods used to create pleasure of reading is similar regardless of whether the pleasure of reading is to be created in the mother tongue or second language. The other end of the state which is found in the essay and empirical analysis is that the experience of alienation or the feeling of being a part of society is primarily created by the situation and environment in which individuals find themselves in, and secondly by who defines the term. / Program: Bibliotekarie

BakgrundDetta examensarbete undersöker arabisktalande elevers svårigheter att förstå matematiska uppgifter med svenska texter respektive arabiska texter. Arbetet tar upp språkets betydelse i matematikens utveckling. Enligt litteraturen behöver elever med ett annat modersmål än svenska behärska sitt modersmål för att kunna utveckla sitt andraspråk och för att klara sig i matematik.SyfteSyftet med mitt arbete är att ta reda på svårigheter för högstadiet elever i år 8 med arabiska som modersmål att förstå matematiska uppgifter med svenska texter respektive arabiska texter.MetodArabisktalande elever i år 8 valdes för att uppfylla syftet med detta examensarbete.Deltagande observationer gjordes för att få förståelse för deras förmåga att lösamatematikuppgifter med svenska och arabiska texter. Därefter genomfördes kvalitativaintervjuer med nämnda elever för att samla information om språkets påverkan på derasförståelse för matematik.ResultatResultaten visar att elever med arabiska som modersmål behärskar sitt andra språk. Deföredrar svenska språket när de läser matematik. Eleverna kan förklara matematik med användning av matematikspråk på sitt andraspråk. De kodväxlar mellan arabiska och svenska i sitt tänkande när de arbetar med matematiska uppgifter med svensk text.Eleverna visade brister i sitt modersmål. De har svårigheter att läsa och förstå officiellarabiska. De kan kommunicera på arabiska i sina dialekter men inte på officiell arabiska. / Program: Lärarutbildningen

BAKGRUND:I bakgrunden beskrivs språket och dess roll i människans liv. Läsaren ges en inblick i hurförstaspråk - och andraspråksinlärning sker samt vad som skiljer dessa åt. Ur ett pedagogisktperspektiv beskrivs skolans roll och ansvar för att hjälpa elever att utveckla ett fungerandeandraspråk. Olika metoder och arbetssätt som undervisningen kan utgå från tas upp ibakgrunden. Andra faktorer såsom modersmålets och familjens roll för andraspråksutvecklingbehandlas i slutet av bakgrunden.SYFTE:Syftet är att undersöka vad lärare har för upplevelser av att undervisa och möta elever medsvenska som andraspråk (SVA). Vi vill ta del av hur lärare planerar och genomför sinundervisning för klasser där det finns SVA –elever. Undersökningen syftar till att finna vilkaförutsättningar lärarna anser vara gynnsamma för en lyckad andraspråksutveckling samt vilkaeventuella svårigheter de ställs inför.METOD:Kvalitativ metod där datainsamlingen genomförts i två delar med hjälp av self- report ochintervjuer.RESULTAT:Lärarna planerar sin undervisning för att kunna erbjuda rätt stöd utifrån den nivå som var ochen av eleverna befinner sig på. Planeringen handlar om att elevernas ordförråd ska utvecklas.Lärarnas pedagogiska bedömningar ligger till grund vid planeringen samt elevernasförförståelse, erfarenheter och intressen. Lärarna ser olika kulturer som en resurs ochuppmuntrar eleverna att dela med sig av sina erfarenheter och traditioner. Modersmåletsutveckling är en annan faktor som lärarna lyfter som gynnsam för elevernas språkutveckling.De menar att modersmålet bör utvecklas parallellt med svenskan. Lärarna har en positivattityd till elevernas modersmål. / Uppsatsnivå: C

Aim: The paper at hand has two aims. The first aim is the investigation of how teachers of Swedish as a second language (SVA) perceive and experience the use of students’ native language in SVA- class. The second aim is to study the strategies used for the inclusion of students’ native languages in the Swedish language classroom. For this purpose, three research questions are posed. The first question examines if teachers of SVA experience any advantages of including students’ native languages in their teaching. The second question takes a closer look at what challenges and/ or limitations may occur when students’ native languages are included in SVA-class and the third question investigates what strategies for the inclusion of native languages are used by both teachers and students of SVA. Design/methodology/approach: Empirical study made with the help of personal interviews of five SVA-teachers in high school respectively secondary high school. The answers given in the interview are analysed and qualitatively presented. The results found are discussed and compared with recent literature and research papers in the field of second language acquisition and Swedish as a second language (SVA). Findings: The results of the study show that teachers see considerable advantages of including students’ native languages in SVA-class and show a generally positive attitude towards the use of the former for educational purposes. Nevertheless, the balancing of the native language used in casual conversations in class or for educational purposes is seen as a challenge by the teachers taking part in this study. Furthermore, the author of this paper found that most of the teachers interviewed do not have any concrete strategies for utilizing the resource, which students’ native languages present, in a tangible way.

Diskussionen kring språkvalet i engelskundervisningen är aktuell, eftersom det är något som många lärare reflekterar kring. Syfte med detta examensarbete är att undersöka vad lärare och elever har för åsikter kring huruvida det engelska, respektive det svenska språket bör användas i engelskundervisningen. I studien genomfördes fyra halv-strukturerade intervjuer med lärare som arbetar med engelskundervisning och en enkätundersökning bland elever i årskurs 4 –6 (10- 12 år). Resultatet jämförs mot tidigare forskning, samt två teoretiska perspektiv the input hypothesis och translanguaging. Resultaten från undersökningarna visar att det finns skillnader mellan de individuella lärarna i hur de ser på och arbetar med de båda språken i engelskundervisningen. En lärare i studien anger att hon använder engelska genomgående, medan en annan lärare beskriver att hon översätter det mesta hon säger på engelska till svenska. Majoriteten bland eleverna uppgav att deras lärare använder engelska hela engelsklektionerna och att de inte vill att läraren ska använda mer svenska i engelskundervisningen. Det fanns många gemensamma faktorer men också skillnader mellan lärarna i studien som kunde jämföras mot tidigare forskning och teoretiska perspektiv. Som fortsatt forskning föreslås att lärarintervjuer och elevintervjuer används tillsammans för att tillägna en mer djupgående och bredare bild av valet av språk i engelskundervisningen. Det vore även intressant att vidare undersöka lärares bekantskap med translanguaging. / <p>Engelska</p>

Att tillåtas att använda sitt modersmål i skolan är en viktig del i undervisningen av andraspråkselever. Forskning av till exempel Cummins (2017) och Ganuza och Hedman (2017; 2018) har visat att modersmålet påverkar och hjälper eleverna i deras andraspråksutveckling men också i deras identitet. Denna uppsats innefattar en intervjustudie med fyra arabisktalande elever i åldrarna 17–20 år där två av dem har studerat modersmål samt resterande valt att avstå. Syftet med studien var att undersöka hur modersmålsanvändningen påverkade elevers identitet enligt deras egna utsagor. Detta gäller både modersmålsundervisningen och modersmålsanvändningen i skolan. Resultatet påvisar att de elever som tilläts tala sitt modersmål i klassrummet kände sig sedda och bekräftade. De fyra eleverna i studien menade att det är en balansgång mellan när man ska prata svenska och sitt modersmål eftersom man antingen känner sig tvingad att prata svenska eller uppfattas som otrevlig när man pratar sitt modersmål då flera inte förstår. Resultatet bekräftar även tidigare forskning om språk och identitet hos andraspråkselever som visat att modersmålet stärker andraspråksutvecklingen samt elevernas identitet. / <p>Svenska som andraspråk</p>

<p>Syftet med min undersökning är att jämföra hur svenska pedagoger arbetar med sång och musik på en förskola med barn som har svenska som modersmål respektive en förskola med barn som har ett annat modersmål än svenska. Jag observerade och intervjuade tre kvinnliga förskollärare från två olika förskolor. Resultatet visade att pedagogerna på de båda förskolorna arbetade mycket med det språkliga, men på olika sätt. Pedagogerna som arbetade med barn med ett annat modersmål än svenska hade mer språkliga mål och syften med sitt sång- och musikarbete och framhävde mer den språkliga förståelsen medan pedagogen som arbetade med barn som hade svenska som modersmål mer såg på vikten av att göra det lättare för barnen att minnas, samt på utvecklingen av det sociala, exempelvis samspel och gemenskap. Pedagogen som arbetade med barn som hade svenska som modersmål, gav barnen mer utrymme för samtal och frågor än vad pedagogerna på den andra förskolan gjorde och gav mer utrymme för båda könen. Jag hoppas att detta arbete bidrar till ny kunskap hos de som läser det, när det gäller vikten av att ha sång och musik som en del i förskolan för barnens utveckling, inte bara språkligt utan även motoriskt och socialt.</p><p>The aim with my research is to compare how Swedish pedagogues work with song and music at a preschool with children who have Swedish as their mother tongue, with a preschool with children who has another mother tongue than Swedish. I observed and interviewed three female nursery-school teachers from two different preschools. The result showed that the pedagogues at both preschools worked much with the language but in different ways. The pedagogues who worked with children having another mother tongue than Swedish had more linguistic aims with song and music and brought out the linguistic understanding, while the pedagogue who worked with children who had Swedish as their mother tongue brought out the importance of making it easier for children to remember, and the social development. The pedagogue who worked with children having Swedish as their mother tongue, gave the children more time for conversation and questions than the pedagogues at the other preschool and gave more time for both gender. I hope that this work will contribute to new knowledge for the persons who read it when it comes to the importance of having song and music as a part for children’s development in preschools. Not just for their linguistic development but also for their motor learning and social development</p>

<p>Vad innebär det att undervisa i en språkheterogen kontext? Trots att det i styrdokument och inom forskning fastslås att elever med ett annat modersmål behöver andraspråksundervisning för att utveckla den för skolframgång och samhällsdeltagande så viktiga språkbehärskningen, gör okunskap, resursbrist och låg status för ämnet svenska som andraspråk att svensklärare utan kunskap om andraspråksinlärning ställs inför flerspråkiga elevgrupper. I den här undersökningen besvarar sex svensklärare i grundskolans senare år vilken attityd, erfarenhet och utbildning de har när det gäller undervisning i språkheterogena kontexter. Genom att fråga hur flerspråkigheten påverkar undervisningen, om den är en tillgång istället för ett hinder och om kunskaper i andraspråksinlärning behövs i svensklärarkompetensen växer bilden fram av den mångkulturella och flerspråkiga skolans ökade krav på både individualisering och inkludering. Denna fallstudie visar att mångfalden betraktas som en positiv kraft i det mångkulturella klassrummet där elevers olika perspektiv berikar undervisningen. Men bristande kunskap om flerspråkighet och andraspråksinlärning gör att de språkliga olikheterna i klassrummet inte utnyttjas och att de kan bli till en svårighet istället för en resurs. Trots de stora utmaningarna i annan ämnesundervisning visar det sig att språkutveckling fortfarande ses som svensklärarens uppgift och dessutom görs andraspråksläraren ofta ansvarig för alla elever med ett annat modersmål. Det som studien bekräftar är att lärare i alla ämnen behöver kunskap om språklig och kulturell mångfald och att de har ett gemensamt ansvar för både elevernas identitetsskapande och deras språkutveckling.</p>