De senaste sju åren har vi haft extra stor invandring av människor från andra länder. Det har satt mer press på skolor och lärare för att hantera undervisning för flerspråkiga elever, både vuxna, ungdomar och barn. Skolans elever är berättigade till modersmålsundervisning och även hjälp av studiehandledare under ordinarie undervisning om behov finns. Hur upplever eleverna, som har ett annat förstaspråk, det i skolan? Får de användning av sitt förstaspråk i skolan och vad säger lärare och klasskamrater? Jag valde att titta på det hela bl a genom en sociokulturell teori som utgår från hur man avhandlar lärande av modersmål och svenska språket och utifrån ett transspråkande sätt som, enkelt uttryckt, innebär att elever lär sig bättre när de använder alla sina språkresurser. För att få fram relevanta svar valde jag att göra enkätundersökningar och intervjuer för att ta reda på hur elever och lärare upplever användningen av förstaspråket för flerspråkiga elever. Det visar sig att flertalet elever skulle vilja använda modersmålet mer för att förstå och få en helhet av undervisningen, kunskaper, samtidigt som de känner att de behöver prata sitt modersmål för att kunna använda hela sitt ordförråd. De flesta lärare tillåter inte någon större användning av modersmålet i undervisningen och inkluderar heller inte elevernas förstaspråk på något sätt. Som ett extra resultat visar det sig också att flertalet lärare som undervisar i Svenska som andraspråk inte har någon SVA-utbildning.

Syftet med den här studien har varit att undersöka de praktiska svårigheterna som modersmålslärare möter i sin undervisning i grundskolan och gymnasiet när det gäller undervisning i modersmålet arabiska. I studien har jag utgått från följande frågeställningar: 1. Vilka utmaningar möter arabiska modersmålslärare i sin undervisning? 2. Hur kan modersmålsundervisningen utvecklas utifrån modersmålslärares perspektiv och erfarenhet? För att kunna besvara frågeställningarna har jag använt mig av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med sex deltagare. De sex deltagarna arbetar som modersmålslärare i arabiska i olika kommuner runt om i Sverige. Resultatet visar att modersmålslärare i arabiska möter en rad praktiska svårigheter där de bland annat nämner att de har brist på undervisningsmaterial som kan vara nödvändigt och nyttigt i undervisningsprocessen och att tillgången till digitala hjälpmedel är bristfällig. De beskriver också att modersmålslektionerna oftast börjar efter skoldagen och att elevgrupperna ofta är heterogena, vilket skapar ett problem i inlärningsprocessen. Alla dessa hinder påverkar elevernas utveckling och lärande negativt. De intervjuade lärarna har gett några förslag på hur situationen kan förbättras där de exempelvis föreslår att skolan ska erbjuda bättre lämpadeundervisningslokaler och att eleverna ska ges möjlighet att använda sina datorer under modersmålslektionerna. Om dessa två aspekter skulle uppfyllas hade lärarnas situation förbättrats avsevärt.

Abstract  Denna studie handlar om hur förskollärare arbetar för att integrera barn med annat modersmål i förskolan när de inte har kunskap i det svenska språket. Studien har sin utgångspunkt i Vygotskijs sociokulturella perspektiv med tillhörande begreppen. I studien har en kvalitativ metod använts. Fem förskollärare intervjuades med semistrukturerade intervjufrågor som kopplas till följande frågeställningar. Hur går pedagoger tillväga för att få barn med har ett annat modersmål än svenska att delta i verksamheten? Vilka resurser som finns och hur de används i arbetet? Vilka utmaningar som de mött och hur de gick tillväga för att lösa dessa? Analysen av intervjumaterialet delades upp i tre teman. Första temat handlar om förskollärarnas varierade arbetssätt med integrationsarbetet. Andra temat berör arbetet med tillgängliga resurser och redskap. Slutligen handlar tema tre om utmaningar och lösningar som uppstår i förskollärarnas integrationsarbete. Det övergripande resultatet i studien är att trygghet, samarbete med hemmet, utveckling av både modersmålet och det svenska språket är nyckeln till att integrera barn som har ett annat modersmål än svenska. Det är viktigt att skapa trygghet för barn med hjälp av föräldrarna som stöd för att barnen ska kunna inkluderas i verksamheten. Dessutom är språkutveckling i både hemspråket och det svenska språket avgörande för att åstadkomma lärande och utveckling för barnen.

Syftet med detta examensarbete är att få kunskap om transspråkande som ett pedagogiskt arbetssätt i undervisningen i franska utifrån lärares perspektiv. Ett ytterligare syfte med examensarbetet är att synliggöra fransklärares uppfattning om transspråkande arbetssätt. Teoretiska utgångspunkter i studien är teori om konstruktivism, sociokulturellt perspektiv, transspråkande och pedagogiskt förhållningssätt. I denna studie har semistrukturerade kvalitativa intervjuer med sex fransklärare från sex olika grundskolor använts. I resultatet framkommer det att intervjuade lärare implementerar transspråkande arbetssätt i sin undervisning i franska genom att integrera elevernas olika förstaspråk som en resurs och naturlig del av undervisning, jämföra likheter och olikheter mellan olika språk, dela in eleverna i små grupper där diskussion och dialog står i fokus och använda flerspråkiga digitala verktyg. Vidare visar resultatet att lärarna har positiva uppfattningar för transspråkande arbetssätt som ger många möjligheter såsom: Bättre förståelse för franska och dess kultur, identitetsstärkande, ökad delaktighet och motivation till att lära sig franska och utveckling på elevernas kommunikationsförmåga.  Dessutom anser lärarna att det kan uppstå ett antal utmaningar vid implementeringen av transspråkande arbetssätt i undervisningen som: Lärarnas begränsade språkliga resurser, arbetssättet är tidskrävande och kräver en lärare som är kompetent i att undervisa flerspråkiga elever, kunskapsmässiga nivåskillnader bland eleverna, elever med motstånd för modersmålet eller som är ensamma med sitt modersmål och tillåtande klimat.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om förskollärares arbete med att främja flerspråkiga barns språkutveckling. Studiens fokus ligger på förskollärares syn på sin egen kompetens i arbetet med barns flerspråkighet och förskollärares strategier för att främja flerspråkiga barns språkutveckling. Denna studie tillämpar en kvalitativ forskningsmetod där semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare har genomförts. Samtliga förskollärare i studien är verksamma i mångkulturella förskolor och har bidragit med kunskaper och erfarenheter kring detta ämnesområdet. Studiens resultat har analyserat utifrån det sociokulturella perspektivet och två centrala begrepp, vilka är scaffolding och artefakter.  Resultatet visar bland annat att förskollärarna ser sina språkkunskaper i engelska som en möjlighet att kommunicera med de engelsktalande barnen. Strategierna som visas i resultatet är till exempel, att samverka med vårdnadshavare, involvera barns modersmål i den pedagogiska miljön och nyttja pedagogers flerspråkighet som resurs. Slutsatsen av studien pekar på att det finns både utmaningar men också möjligheter i förskollärarnas arbete med att främja språkutvecklingen hos flerspråkiga barn.

I dagens skola är det vanligt att elever pratar mer än ett språk och har ett annat modersmålän svenska. Flerspråkiga klassrum ställer högre krav på lärarens förmåga att undervisa påett sätt som tar hänsyn till alla elevers individuella förutsättningar. Syftet med den härkunskapsöversikten är att ta del av den forskning som finns kring hur undervisning kanbedrivas i flerspråkiga klassrum på ett sätt som främjar andraspråkselevers lärande. Genomtolkning av vetenskapliga artiklar har vi sökt svar på frågeställningarna “vilka faktorerpåverkar andraspråkselever lärande?" och “vilka didaktiska val kan lärare göra för attfrämja andraspråkselevers lärande i ett flerspråkigt klassrum?”.I analysen av materialet har det blivit tydligt att det finns en homogen språknorm både iskolans styrdokument och i den undervisning som bedrivs, vilket i sin tur påverkarandraspråkselevers lärande negativt. Om flerspråkigheten istället ses som en tillgång ochfår ta plats i undervisningen gynnar det lärandet. Något som också har positiv inverkan förandraspråkselever är ett helhetsperspektiv på elevens utbildning, där undervisningen isvenska som andraspråk och modersmålsundervisningen inte separeras från övrigundervisning. Det är viktigt att det finns en kollegial samsyn och att alla lärare arbetar påett språkutvecklande sätt och gemensamt tar ansvar för elevens skolgång. Undervisningenska differentieras med hänsyn till varje elevs bakgrund, språkliga förutsättningar och behov.Gruppbaserade aktiviteter med mycket interaktion främjar språk- ochkunskapsutvecklingen hos andraspråkselever. Läraren har en viktig roll och behövermedvetet skapa språkutvecklande interaktionsmönster och fungera som en brygga mellanvardagsspråk och ämnesspråk.

Följande studie syftar till att synliggöra lärares upplevelser av attundervisa andraspråkselever i matematik utifrån tre olika faktorer, modersmålsundervisning,studiehandledning på modersmålet och samarbetet mellan hem och skola. Resultaten baseraspå kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem legitimerade lärare som är verksammainom lågstadiet. Fenomenologi har använts både som forskningsteori och analysmetod.Resultatet tyder på att lärarna i denna studie upplever att modersmål och studiehandledning påmodersmålet har en positiv effekt på andraspråkselevers matematikinlärning men att detsaknas ett samarbete mellan de olika parterna. Vidare visar resultatet på att lärarna uppleveratt ett gott samarbete mellan hem och skola har en positiv påverkan på elevernasmatematikinlärning.

Abstrakt Studien lyfter fram pedagogernas förhållningssätt till flerspråkiga barn i förskolan och hur pedagogerna arbetar med barnens utveckling av det svenska språket. Studien utgår från detsociokulturella perspektivet, där centralpunkten är att individen lär sig genom samspel med sin omgivning.Studien utförs med hjälp av intervjuer med tre förskollärare och två barnskötare om deras arbetssätt i att främja barns språkutveckling. Genom samtalen med respondenterna ville jag ta reda på deras erfarenheter och tankar om hur de stödjer flerspråkiga barn.Utifrån frågeställningar och det samlade empiriska materialet visar resultatet i studien att pedagogerna ser på flerspråkiga barn precis som på de andra svenska barnen. Enligt respondenterna är alla barn lika men har olika behov och flerspråkiga barn inkluderas i alla aktiviteter. Arbetet med språket genom olika aktiviteter såsom att läsa böcker med boksamtal, pedagogiska aktiviteter, samt att upprepa namn på saker och ting sker för alla barn i förskolan oavsett var de kommer från och vilket språk de behärskar. Pedagogerna samarbetar med vårdnadshavarna och har tillgång till digitala verktyg som används på olika sätt för att stödja barns språkutveckling. Pedagogernas arbetssätt syftar till att barnen ska kunna höra och använda svenska språket på förskolan utan att känna sig exkluderade. Barnen har möjlighet att använda sitt modersmål med andra barn eller med de pedagoger som kan samma språk för att skapa trygghet och självförtroende hos barnen.

Studiens syfte är att få en ökad förståelse för hur andraspråkselever uppfattar lärarens syn på elevernas modersmål utifrån ett elevperspektiv. Studien har utgått ifrån kvalitativa intervjuer med sex andraspråkselever på gymnasienivå. Resultatet visar att läraren upplevs ha en god inställning till elevernas modersmål och att läraren har en positiv inställning till att eleverna använder sina språkkunskaper i sitt modersmål i skolan. Resultatet visar också att andraspråkselever upplever att läraren använder elevernas språkkunskaper i modersmålet på flera olika sätt för att främja språkutveckling. Resultatet visar dock att några elever med mycket goda språkkunskaper i svenska inte upplever att lärarens syn på modersmålet påverkar deras språkutveckling. Studiens slutsats är att lärarna enligt eleverna har en positiv inställning till elevernas modersmål och att elevernas uppfattningar om huruvida lärarens inställning påverkar deras andraspråksutveckling är påverkad av elevernas språkkunskaper.

I förskolans styrdokument framgår det att barn med annat modersmål än svenska ska ges möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Trots detta upplever många förskollärare en osäkerhet kring hur läroplansmålet ska realiseras i verksamheten. Syftet med denna studie har varit att öka kunskapen om hur förskollärare förhåller sig tillsamt arbetar med att ge barn förutsättningar till utveckling av sitt modersmål, med utgångspunkt i läroplanen. Studien belyser även de utmaningar som kan uppstå i arbetet med att förverkliga detta mål. Studien har en kvalitativ ansats och baseras på semistrukturerade intervjuer med verksamma förskollärare samt analyseras och förankras i Vygotskijs sociokulturella teoretiska perspektiv. Resultatet visar på en medvetenhet blandförskollärarna gällande vikten av att arbeta med barns modersmål i den mångkulturella arena som dagens förskola är. Däremot framkommer betydande utmaningar i hur arbetetska verkställas, såsom bristande språklig kompetens och avsaknaden av adekvata verktygoch arbetssätt.