Abstract Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva tre förskolepedagogers arbetssätt och metoder för att utveckla språket hos tvåspråkiga barn. Jag vill presentera olika sätt att arbeta med tvåspråkiga barn i en mångkulturell förskola med hjälp av kvalitativa intervjuer som jag har haft med tre förskolepedagoger. Jag vill få kännedom om sättet pedagogerna arbetar med tvåspråkiga barn och hur verksamheten präglas av pedagogernas arbetssätt i förskolan. Mina frågeställningar är hur det vardagliga arbetssättet och pedagogernas syn på språkutveckling inverkar på barnen och deras lärande? Vilka är pedagogers arbetssätt med tvåspråkiga barn för att utveckla språket? Hur integreras leken i deras arbetssätt? Vilka tankar har pedagogerna om språk och identitet? Undersökningen genomförde jag genom att använda mig av kvalitativa intervjuer där intervjun av pedagogerna hölls i form av samtal. De viktigaste resultaten jag kom fram till i mitt arbete är att det inte finns en enda metod eller/och arbetssätt som är det rätta eller fungerar i arbete med tvåspråkiga barn. I min studie redovisar jag vilka tankar pedagogerna har om modersmålets betydelse som bas för att sedan utveckla det svenska språket.

AbstractEkdahl, Annica (2015) Pedagogers arbetsmetoder med flerspråkiga barn i förskolan. En kvalitativ studie utifrån pedagogers tankar.(Pree- School teacher ́s working models with multilingual children. A qualitative study based on teachers thoughts)Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola.BakgrundMin bakgrund som förskollärare i förskolor med flerspråkiga barn har legat till grund för ämnesvalet till examensarbetet. Dilemmat för mig har varit frågan om vilka språkstimulerande metoder som används. Ett gott språk har betydelse för framtida skolprestationer och förskolan är en viktig arena för språkinlärning. I läroplanen för förskolan (Lpfö 98/10) står det att förskolan ska stimulera flerspråkiga barns språkutveckling på det svenska språket och modersmålet.Syfte och preciserade frågeställningarSyftet med studien är att undersöka pedagogers tankar om arbetet med flerspråkighet i förskolan. Ett underliggande syfte är att få mer kunskap om arbetsmetoder med flerspråkiga barn. Frågeställningarna är:• Hur upplever pedagoger arbetet med flerspråkiga barn?• Hur ser pedagogerna på modersmålsundervisningen?• Hur upplever pedagogerna att samarbetet med hemmet fungerar?• Vilka förväntningar har förskollärare och modersmålsstödjare på detspecialpedagogiska stödet?TeoriStudien utgår från det sociokulturella perspektivet där lärande och utveckling sker i ett socialt sammanhang. Det empiriska materialet analyseras utifrån det sociokulturella perspektivet samt Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen. Andra teoretiska perspektiv som används för att analysera det empiriska materialet är det relationella respektive kategoriska perspektivet.MetodStudien är av kvalitativ ansats med semistrukturerade enskilda intervjuer som genomfördes med totalt åtta pedagoger. Fyra förskollärare, två modersmålsstödjare och två specialpedagoger intervjuades på två förskolor med liknande upptagningsområde.3ResultatPedagogernas förhållningssätt till språkutvecklande arbetsmetoder tolkas utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Då pedagogerna ger barnen språkliga utmaningar på högre språklig nivå än vad barnen befinner sig i sin språkliga utveckling överensstämmer detta med Vygotskijs tanke om den proximala utvecklingszonen Undersökningen visar ett förhållningssätt där pedagogerna anser att barn lär av varandra och där insatser sker på gruppnivå. Pedagogerna anser att i det språkutvecklande arbetet är det förmågan att vara närvarande och kunna sätta ord på händelser som är av större betydelse än vilken språkstimulerande aktivitet som används. Viktiga arbetsmetoder är flexibilitet, struktur och rutiner. Kommunikation är av stor vikt och förmågan att konkretisera på olika sätt värdesätts. Angående modersmålsstödet är pedagogerna enade om att modersmålet är av betydelse för framtida skolprestationer och behöver uppmärksammas. Pedagogerna uppmärksammar modersmålen och anser flerspråkighet som berikande. En viktig skillnad mellan förskolorna gäller omfattningen på modersmålsstödet gällande modersmålsstödjarna. Samtliga pedagoger på båda förskolor vill dock att stödet ska vara dagligen, mer integrerat och flerspråkiga pedagoger efterfrågas. Pedagogernas förhållningssätt kan tolkas ur det relationella perspektivet snarare än ur det kategoriska perspektivet. Undersökningen pekar på att föräldrasamverkan kan vara ett utvecklingsområde.KunskapsbidragMed detta arbete är min ambition att bidra med kunskap om hur man kan arbeta med flerspråkighet i förskolan. Jag hoppas att förhållningssättet på hur flerspråkighet faktiskt uppmärksammas i förskolan diskuteras mer.Specialpedagogiska implikationerSom blivande specialpedagog vill jag uppmärksamma hur viktigt det är med en god språkutveckling för kommande skolprestationer. I arbetet är det av vikt att belysa att ett väl utvecklat modersmål får betydelse för hur väl utvecklat det svenska språket blir. När det gäller flerspråkiga barn är det mycket viktigt att tidigt upptäcka eventuella svårigheter med språket för tidiga insatser. Som blivande specialpedagog är det viktigt att vara ett stöd åt pedagogerna i deras arbete både med handledning och att ta fram forskningsresultat och språkstimulerande material.

Flerspråkighet är en utmaning som förskolan ställs inför i dagens samhälle och därför ställs det krav på pedagogerna att stötta barnen i deras språkutveckling. Eftersom det ständigt sker invandring av människor från många olika länder till Sverige blir därför flerspråkighet vanligare och många barn är i behov av stöd i alla sina språk. Det pågår en debatt kring flerspråkighet i de enspråkiga samhällena. Det finns olika synsätt på hur flerspråkighet påverkar barns språkutveckling. Därför är syftet med vår studie att titta på samlingen på en avdelning där alla barn är flerspråkiga och utifrån det beskriva och identifiera pedagogernas förhållningssätt gentemot barnens språkutveckling. Det görs genom ett kvalitativt arbetssätt där observationer och intervjuer ligger till grund för resultatet. Studiens teoretiska utgångspunkter är Ladbergs pedagogiska hörnstenar, proximala utvecklingszonen och det interkulturella perspektivet. Resultatet visar att pedagogers förhållningssätt och en tillåtande miljö ligger till grund för att kunna stötta barnen i deras språkutveckling. Pedagogernas öppna inställning till barns modersmål under samling leder till en positiv flerspråkig miljö. Resultatet visar att kulturell mångfald är en betydelsefull aspekt som behöver lyftas fram i den pedagogiska verksamheten. De metoder som pedagogerna använder sig av är TAKK, konkret material och upprepningar. Trygghet ser pedagogerna som ett primärt behov för att utveckla den språkliga kompetensen.

Förskolan är en naturlig plats för många barn att utveckla både sitt språk och sin identitet före skolstart. För att barn ska få en så bra start i sin utveckling som möjligt behövs pedagoger som är medvetna och som arbetar aktivt för att stimulera barnens flerspråkighet i förskolan. För att arbeta medvetet är det av vikt att man som pedagog synliggör och reflekterar kring sitt dagliga arbete. Denna undersökning syftar därför till att undersöka pedagogiskt arbete i förskolor med flerspråkiga barn, för att illustrera hur arbetet med språkutveckling i förskolemiljöer kan se ut. Forskningen kring barns flerspråkighet visar att utveckling av barnens alla språk är av stor betydelse bland annat för deras identitetsutveckling. Modersmålet har dessutom en stor inverkan på hur barn lär in ett andra språk. Undersökningen består av utdelade enkäter samt genomförda intervjuer med pedagoger i två förskolor för att ta reda på hur pedagogerna arbetar för att stimulera barns flerspråkighet. Dessutom genomfördes observationer av den dagliga verksamheten för att se hur pedagogernas faktiska arbete med flerspråkighet ser ut. Undersökningen visar att de flesta pedagogerna är positiva till flerspråkighet och att pedagogernas främsta arbetssätt är ett öppet och tillåtande förhållningssätt samt upprepning och samtal med barnen både på svenska och på deras modersmål i den mån det är möjligt. Litteratur på både svenska och barnens modersmål är vanligt förekommande i den dagliga verksamheten och samarbete med föräldrar förekommer kontinuerligt för att stärka barnens språk och identitet. Pedagogernas val av arbetssätt med flerspråkighet grundas i styrdokumenten, egna erfarenheter och utifrån forskning kring språkutveckling.

I detta arbete har jag undersökt betydelsen av modersmålsundervisning för tvåspråkiga elever. Jag har intervjuat sex modersmålslärare. Mina intervjuer visar att modersmålsundervisningen har betydelse för elevens språkutveckling i både modersmålet och svenska. Undersökningen visar att modersmålsundervisningen även bidrar till elevernas utveckling i andra skolämnen. Många modersmålslärare menar att eleverna som följer modersmålsundervisningen är medvetna om hur viktigt det är att lära sig behärska sitt modersmål i skolan. Mina intervjuer visar också att en viktig aspekt av elevens pedagogiska utveckling är samarbetet mellan modersmålslärare och lärare i andra ämnen, däribland svenska.

Arbetet undersöker erfarenheter av arbetssätt och metoder i förskolan för att möta flerspråkiga barn som har liten eller ingen kontakt med det svenska språket och samhället.

Med hjälp av intervjuer av sex pedagoger på en mångkulturell skola i Malmö har jag undersökt synen på ämnet svenska som andraspråk. Jag har med hjälp av dessa sex personer haft ambitionen att skapa en bild av hur man arbetar med svenska som andraspråk på en skola.En bidragande faktor till min undersökning är det ökande antalet barn med annat modersmål än svenska som uppstått i mitt undersökningsområde.Som utgångspunkt har jag använt mig av Skolverkets lägesbedömning 2005, där anmärkningar finns angående brister i hur undervisningen i svenska som andraspråk bedrivs. / Swedish as a second language - according to six teachers at a multicultural school.

Syftet med denna uppsats är att studera och undersöka modersmålets betydelse för NO-undervisningen. Jag har tittat närmare på vilken roll modersmålsundervisningen har vid inlärning av naturvetenskapliga begrepp. Det togs även upp hur lärarna betraktar modersmålsundervisningen samt hur man som pedagog kan underlätta inlärningen för invandrarbarn. Jag har utfört kvalitativa intervjuer med lärare och elever på en skola i södra Sverige där 65 procent av eleverna har en annan bakgrund. Denna del redovisade jag i min resultatdel. Genom litteratur kom jag i kontakt med teorier rörande mina frågeställningar och dessa samlades i min litteraturgenomgång. I arbetet framkom de svar som jag eftersökte. / The significance of mother tongue in the science teaching

Syftet med arbetet är att belysa pedagogernas syn på modersmålsundervisning och modersmålspersonals betydelse i de utvalda tvåspråkiga klasserna från två olika skolor. Jag vill även belysa pedagogernas arbetssätt när det gäller att utveckla flerspråkiga barns språk och identitet i den tvåspråkiga klassen. Den empiriska undersökningen syftar till att besvara dessa frågeställningar. Jag använde mig av en kvalitativ metod i form av åtta strukturerade intervjuer. De intervjuade personerna är fem modersmålslärare och tre svenskklasslärare. En av de fem modersmålslärarna arbetar också som specialpedagog. I resultatet har jag kommit fram till att alla pedagogerna är medvetna om modersmålsundervisning och modersmålspersonals betydelse för flerspråkiga barns språk och identitet i den tvåspråkiga klassen utom en lärare som har ett avvikande perspektiv. Alla pedagoger anser att barnen tillgodogör sig tvåspråkig undervisning både i språk- och i identitetsutveckling. Däremot anser de flesta pedagogerna att tvåspråkig undervisning inte passar de barn som har läs- och skrivsvårigheter, störningar och dyslexi, eftersom verksamheten då blir ännu svårare för dem än den vanliga undervisningen. Pedagogerna i de två grundskolorna använder sig av ett likartat arbetssätt som utvecklar barns språk och identitet, fast de arbetar mer med att utveckla elevernas språk än deras identitet. De utvecklar barns språk och identitet genom olika sätt som exempelvis skönlitteratur, högläsning, dator, media, musik och sång. Dock använder de sig mest av skönlitteratur och sagor i sin verksamhet.

Flerspråkiga elever har genom åren ökat i de svenska skolorna, men på grund av lärarnas brist på planeringstid och resurser utnyttjas sällan deras språkliga repertoarer i klassrummet. Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka hur ett transspråkande arbetssätt kan användas för att gynna undervisningen och därmed inlärningen i svenskämnet. Undersökningen baseras på granskning av tidigare forskning med den svenska skolan som fokus och huvudområde. Jag har utgått ifrån en frågeställning som genomsyrar denna kunskapsöversikt. Arbetet behandlar möjligheter och utmaningar som uppstår vid ett transspråkande arbetssätt samt deraskännetecken i klassrummet.Resultatet visar bland annat att lärarens roll i detta arbetssätt är väldigt stor och lärarens förhållningssätt gentemot det transspråkande arbetssättet avgör elevernas kunskapsutveckling. Studien visar även att arbetssättet främjar elevernas lärande genom språkutveckling samt inkludering i klassen. Lärarnas samarbete och planering av undervisningen lyfts fram som utmaningar vid transspråkande. En diskussion förs kring lärarnas bristande erfarenheter och brist på kunskaper avseende transspråkande.