Studiens syfte är att undersöka förskollärares syn på det språkutvecklande arbetet med flerspråkiga barn i förskolan. Studien tar även sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet med centrala begrepp som kommunikation och den proximala utvecklingszonen. Metod som användes var kvalitativ metod där skriftliga intervjuer genomfördes med totalt sex förskollärare för att få fördjupad förståelse kring syftet och frågeställningarna. Det vill säga Vilken syn har förskollärare på flerspråkighet i förskolan? Hur menar förskollärare att de stödjer språkutvecklingen hos flerspråkiga barn?   I resultatet belyses att förskollärare har varierande uppfattningar om ämnet flerspråkighet i förskolan, vilket innebär att vissa förskollärare upplever arbetet med flerspråkighet som komplext medan andra ser det som en möjlighet till utveckling och lärande. I analysen blir det dessutom synligt att förskollärare använder sig av olika verktyg och strategier för att stödja språkutvecklingen hos flerspråkiga barn. De använder bland annat verktyg som TAKK, bildstöd, sagor och böcker, rim och ramsor under olika situationer. De har även ett gott samarbete med vårdnadshavare för att förstärka barnens modersmål men även det svenska språket.

Det svenska samhället har förändrats och blivit alltmer mångkulturellt, vilket har haft en inverkan på förskolans verksamhet där det ställs nya och högre krav eftersom de barn som vistas där kan ha ett annat modersmål än svenska. Idag har vart fjärde barn som vistas på förskolan ett annat modersmål än svenska. Syftet med denna studie var att få djupare förståelse för och kunskap om hur förskollärare förhåller sig till och arbetar med att stimulera barns modersmål bland yngre och äldre barn. Undersökningen utgår ifrån en kvalitativ forskningsmetod där vi först observerade materialet som fanns tillgängligt på åtta olika avdelningar, som kunde kopplas till förskollärares arbete med olika modersmål. Observationsmaterialet användes som ett komplement till intervjuerna, som medförde att vi kunde ställa följdfrågor. Sedan utfördes enskilda semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare på fyra förskolor. Datainsamlingen från intervjuerna transkriberades och analyserades sedan med hjälp av tematisk analys. I analysen och tolkningen av resultatet utgick vi från det sociokulturella perspektivet och använde dess teoretiska begrepp. I resultatet framkom det att förskollärare tycker att det är en utmaning att arbeta med olika modersmål eftersom de själva inte behärskar språken och saknar kompetensutveckling om hur de kan arbeta med flerspråkighet. Vidare visar resultatet att förskollärare bland yngre och äldre barn använder sig av olika metoder och redskap för att stimulera och stötta barns olika modersmål. I sitt arbete använder de sig främst av bild- och teckenstöd samt digitala verktyg. Även flerspråkig personal samt vårdnadshavare används som en tillgång i arbetet. Slutligen visar resultaten att alla barns modersmål inte lyfts fram likvärdigt i arbetet eftersom det inte finns förutsättningar för att stimulera alla barns modersmål. Dock visar datainsamlingen från observationerna att det finns gott om material som kan stödja förskollärarnas arbete med olika modersmål.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare planerar och genomför det pedagogiska arbetet för att främja barnens flerspråkiga kompetenser i förskolan. Studien undersöker även utmaningar som förskollärarna möter i det pedagogiska arbetet samt samverkan mellan förkollärare, vårdnadshavare och flerspråkiga barn. Metoden som studien bygger på är kvalitativ ansats. Det innebär att sju förskollärare med erfarenhet inom mångkullturella förskolor har deltagit i studien genom semistrukturerade och personliga intervjuer. Den insamlade empirin har analyserats med hjälp av det sociokullturella perspektivet och tidigare forskning. I resultatet framkommer det att stimulans på barnets förstaspråk anses vara grunden för barnens flerspråkutveckling samt att pedagogernas medvetenhet och förhållningssätt främjar flerspråkigheten. Resultatet synliggjorde även de olika strategier som förskollärarna använder sig av i sitt arbete för att främja barnens flerspråkiga kompetenser. Strategierna som framkom som mest relevanta för samtliga förskollärarna är TAKK (tecken som alternativ och kompletterande kommunikation), bildstöd och appen Poyglutt.

No description available.

Detta arbete handlar om hur elever som inte har svenska som modersmål utmanas av språksvårigheter i ämnet fysik i grundskolan. Vidare undersöks hur några elevers inlärning och kunskapsutveckling påverkas av detta och vilka faktorer som utgör hinder för deras kunskapsutveckling. Detta arbete syftar också till att ge insikt om dessa elevers behov samt ge exempel på didaktiska redskap som kan användas för att utveckla undervisningen för dem. Den metod som använts är kvalitativa intervjuer med sex elever som har bott i Sverige mellan två och fem år. Eleverna går i åk 7, 8 och 9 och både flickor och pojkar är representerade. Intervjuerna visade att flertalet elever upplever att de inte hänger med och förstår fullt ut lärarens instruktioner, uppgifter och genomgångar på grund av språksvårigheter. Eleverna berättar att de väljer att vara tysta i klassrummet och inte ställa frågor eller visa vad de kan av rädsla för att säga fel eller missuppfattas av lärare och klasskamrater. För att få möjlighet att visa och utveckla sina kunskaper önskar de stöd av studiehandledare i sitt modersmål, där de kan få begrepp förklarade och sina kunskaper översatta.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur en grupp rektorer har genomfört en omorganisation av modersmålsstödet i en specifik kommuns förskolor. Studien utgår från ramfaktorteorin där fokuset ligger på vilka ramar rektorerna har att förhålla sig till när de omorganiserar modersmålsstödet i den aktuella kommunen. För att få svar på våra frågeställningar har vi valt fokusgrupp online som metod. I fokusgruppen deltog rektorer som bidrog med sina kunskaper och erfarenheter inom ämnet. Resultatet visar att rektorerna kommit fram till att en omorganisation inom modersmålsstödet behövs. Vi fick ta del av på vilket sätt språkstödjare arbetade med modersmålsstöd i den undersökta kommunens förskolor. Efter omorganisationen av modersmålsstödet förväntas ansvaret ligga hos alla pedagoger inom förskolans verksamhet.

I uppsatsen undersöks sju studier som behandlar flerspråkighet och läs- och skrivsvårigheter. Mitt fokus ligger på att undersöka vad dessa studier säger om lärares arbete med att urskilja läs- och skrivsvårigheter hos flerspråkiga elever, språkliga och sociala bakgrundsfaktorer, arbete med fonologisk medvetenhet och modersmålets betydelse för andraspråksutvecklingen. Syftet är att undersöka hur lärare kan identifiera läs- och skrivsvårigheter hos flerspråkiga elever och hur de kan arbeta med dessa elever. För att på bästa sätt kunna besvara frågeställningarna väljer jag att göra en systematisk litteraturstudie där jag sammanställer resultat från mina valda studier. Resultatet i uppsatsen visar att i identifiering av läs- och skrivsvårigheter hos flerspråkiga elever kan det uppstå över- respektive underdiagnostisering. Resultatet visar även att modersmålet spelar en stor roll för flerspråkiga elever i både tester och i undervisningen och för att eleverna ska få rätt undervisning behöver lärare ha språkliga och sociala bakgrundsfaktorer i beaktande.

Som modersmålslärare med många års erfarenhet i yrket och som vikarie i andra ämnen, uppmärksammade jag ett möjligt ämne för uppsatsen. Modersmålsenheten, en enhet som är verksam under Barn- och Utbildningsnämnden i kommunen, beslutade år 2020 om ett nytt arbetsmoment för modersmålslärare, att testa kunskapsnivån på de elever som ansöker om undervisning i modersmål. Detta beslut fångade mitt intresse. Enligt nya direktiv från Skolinspektionen (2020) skall elever som ansöker om modersmålsundervisning göra ett åldersanpassat kunskapstest i sitt modersmål. Bakgrunden till min studie är funderingar kring berättigande och nytta av skanning i och med att den kommunen som undersökningen genomförs beslutade att införa sådana. Undersökningens syfte är att få ett svar på frågan om scanning är en byggsten till integrering eller snarare ett redskap för diskriminering. Som metod för undersökning används en kvalitativ empirisk studie i form av ett frågeformulär som har besvarats personligen av modersmålslärare vid en arbetsplatsträff (APT). Resultat och analys görs med hjälp av tabeller och diagram som i slutändan visar hur lärarna läser och tolkar föräldrarnas reaktioner. Det finns en viss oro bland föräldrar att deras barn inte klarar kunskapstester vid scanningen. En del feltolkningar och bortfall av data försvårar tolkningen av resultatet. Det kan också konstateras att det hade varit bra att ställa frågor till de flerspråkiga familjer som väljer modersmålsundervisning och analysera deras åsikter. Förhoppningsvis kommer Skolinspektionens nyare direktiv leda till ett lyft för ämnet modersmål i den svenska skolan. Naturligtvis förutsatt att råd från tidigare forskning följs och att utökad föräldrakontakt bidrar till integration av föräldrar och barn med annat modersmål än svenska.

I följande examensarbete undersöker jag hur lärare förhåller sig till ett transspråkande arbetssätt. Fokus ligger främst på lärarnas förhållningssätt och erfarenheter, men även elevernas uppfattningar om hur arbetssättet kan påverka deras lärande beaktas. Transspråkande är ett arbetssätt som främjar elevers språkutveckling samtidigt som de tillägnar sig nya färdigheter. Studien undersöker hur transspråkande som undervisningsmetod kan stödja språkutvecklingen hos flerspråkiga elever i mellanstadiet. Undersökningen baseras på en kvalitativ metod med hjälp av intervjuer och sedan en analys av både lärares och elevers perspektiv. I studien intervjuades fyra legitimerade lärare samt fem fokusgrupper med sex elever vardera från årskurs 4-6. Viktiga begrepp som modersmål och språksyn har framhållits som viktiga komponenter för att förstå hur transspråkande kan användas i undervisningen. Studien använder sociokulturella perspektiv för att betona hur kommunikation och stöttning i klassrummet påverkar lärandet. Resultaten tyder på att transspråkande kan öka elevernas engagemang, motivation och förståelse, samt främja en inkluderande lärmiljö. Den visar även att transspråkande är ett användbart sätt att arbeta för att bidra till elevers språkutveckling. En del lärare ansåg att arbetssättet även kunde vara utmanande, just på grund av lärarnas kompetens, språkliga kunskaper samt elevernas varierande kunskapsnivå i klassrummet.

Denna kvalitativa studie undersöker hur matematiklärare samt studiehandledare undervisar för att främja andraspråkselevers förståelse för matematik. Syftet är att identifiera metoder som används för att stödja andraspråkselevernas inlärning och utveckling inom ämnet. Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer med studiehandledare och matematiklärare som arbetar med andraspråkselever. Intervjuerna har fokuserat på att utforska vilka specifika metoder som används för att underlätta förståelsen av matematik och främja elevernas delaktighet i undervisningen. Resultatet av studien visade att lärarna och studiehandledarna använde en rad olika strategier för att främja andraspråkselevers förståelse i matematik. Dessa inkluderade att använda konkreta material och visuella representationer för att förklara matematiska begrepp, använda modersmålet som ett stöd för att klargöra och förstå svårigheter samt skapa en inkluderande och stödjande lärmiljö där eleverna känner sig trygga att delta aktivt. Studiehandledarna betonade vikten av att anpassa undervisningen efter elevernas individuella behov och förmågor. De betonade också betydelsen av att bygga upp elevernas matematiska språk med stöd av modersmålet och att använda interaktiva samt differentierade undervisningsmetoder för att tillgodose olika inlärningsstilar. Slutsatsen av studien är att lärare har en central roll i att främja andraspråkselevers förståelse i matematik. Genom att använda en kombination av pedagogiska strategier kan lärare skapa en meningsfull och inkluderande lärmiljö där andraspråkselevernas inlärning och utveckling kan främjas. Vidare forskning och utbildning inom området är nödvändig för att ytterligare förstå och stödja lärare i deras arbete med att främja andraspråkselevers matematikförståelse.