Syftet med uppsatsen är att undersöka hur pedagoger i förskolan resonerar kring flerspråkiga barns språkutveckling och lärande samt att undersöka miljöns betydelse i detta sammanhang. Mina teoretiska utgångspunkter baserar sig på Vygotskijs sociokulturella teori om barns lärande. Förutom Vygotskij har jag också hämtat resonemang från Bråten (1998), Lindqvist (1999), Strandberg (2006), Säljö (2000) och andra forskare. Uppsatsens empiriska underlag grundar sig på ostrukturerade intervjuer med fyra förskollärare i tre förskolor. Samtliga förskolor ligger i ett mångkulturellt område. Resultatet visar att pedagogerna ansåg att deras intresse för barns modersmål påverkar dessa barns intresse för inlärning av svenska. Resultatet visar också att pedagogerna tyckte att modersmålet är viktigt för flerspråkiga barns utveckling av det svenska språket. En annan sak som resultatet tydligt visar är att pedagogerna hade en uppfattning om att förskolan är viktig för de flerspråkiga barnens inlärning av det svenska språket. I diskussionen har det kommit fram att pedagogens roll och deras skapande av pedagogiska miljöer är avgörande för dessa barns språkutveckling.

För att utveckla barns språk är det viktigt att förskolläraren har en nära kontakt med barnen och får dem att känna sig sedda och förstådda. Barn utvecklar sitt språk genom att vara tillsammans med engagerade vuxna och andra barn som lyssnar och samtalar med dem. Vi ville se om barns etniska bakgrund kan vara av betydelse för pedagogernas olika sätt att arbeta med språkutveckling genom att intervjua och observera pedagogerna. Vi lyfter speciellt Säljös tolkning av Vygotsky. Genom att barn känner meningsfullhet för de nya erfarenheterna blir kunskapen verklig och en del av dem själv. En grundtanke i den sociokulturella teorin när det gäller kommunikationen, är att språk och tänkande hänger ihop. Samt att språket är det som styr tänkandet. Enligt pedagogerna handlar språkutveckling om skrift- och talspråk, både på svenska och på annat modersmål. Men de tar även upp att det handlar om kroppsspråk, babyspråk och teckenspråk. Pedagogerna använder sig av t.ex. sångpåsar, ordkort och sagopåsar för att konkretisera språket.

Vår studie handlar om hur pedagoger arbetar på ett språkutvecklande sätt med barn som har flera språk. Syften med studien är att undersöka vilka metoder de intervjuade pedagoger använder för att stimulera språkutvecklingen hos barn med ett annat modersmål än svenska. Samtidigt vill vi ta reda på hur barnets kultur och modersmål integreras i förskolans verksamhet. Vi har utgått från en kvalitativ metod och har valt att intervjua 13 pedagoger som arbetar i tre olika kommuner i Sverige. Intervjupedagogerna anser att barnens språkutveckling stimuleras genom att arbeta medvetet med språket i alla rutinsituationer. De hävdar att det är viktigt att utgå ifrån barnens förförståelse och gamla erfarenheter och att barnen behöver utveckla sitt modersmål parallellt med svenska. Pedagogerna anser att det viktigaste är att alla barn bemöts med respekt och nyfikenhet för att de ska känna sig välkomna och trygga på förskolan. Resultatet visar också hur viktigt det är att ha en bra kommunikation och ett bra samarbete med föräldrarna som spelar en stor roll i barnens utveckling. / Our study is about how teachers are working in a language developing way with children who have multiple languages. Aims of the study is to examine what methods they interviewed teachers use to stimulate language development in children with a mother tongue other than Swedish. At the same time, we want to find out how the child's culture and language integrated into the preschool. We have used a qualitative approach and have chosen to interview 13 teachers working in three different municipalities in Sweden. Interview Educators believe that children's language development is stimulated by working consciously with language in all routine situations. They argue that it is important to build upon children's understanding and previous experience and that children need to develop their native language alongside Swedish. Educators believe that the most important thing is that all children are treated with respect and curiosity for them to feel welcome and safe at the preschool. The result also shows how important it is to have good communication and good cooperation with parents who play a major role in their children's development.

Immigrationen har ökat till Sverige under senare år. Detta leder till att det ställs högre krav på arbetet kring språk i förskolan. Studiens syfte går ut på att undersöka hur pedagoger arbetar för att främja barns språkutveckling. Det finns två frågeställningar som hjälper till att besvara studiens syfte. Frågeställningarna behandlar pedagogernas arbetssätt, bemötande och kunskaper. I tidigare forskning presenteras hur barn kan lära sig språket och i teorin presenteras synsättet som ligger i fokus för analysen som är utifrån ett sociokognitivt perspektiv. I resultatet presenteras empirin som är hämtad från intervjuer och observationer, dessa är analyserade utifrån tidigare forskning och teoriavsnittets innehåll. Vad förskollärarna som deltog i vår studie ansåg främjade barns språkutveckling var bland annat konversationerna under matsituationerna samt benämna saker och ting korrekt och använda ett varierat ordförråd. En faktor som påverkar hur barn utvecklar språket är socialt samspel med omgivningen, exempelvis vuxna som är delaktiga i barnens vardag och det är där pedagogerna får en betydelsefull roll för barnen på förskolan.

Invandrarelever i den svenska skolan ökar hela tiden och vissa av dessa elever behöversärskilda åtgärder för att de ska kunna vara delaktiga i undervisningen i det svenskaklassrummet. En av dessa åtgärder som diskuteras idag är studiehandledning. Vårt syfte med detta arbete är att undersöka studiehandledningen som funktion för tvåspråkiga elever med invandrarbakgrund samt ta reda på olika pedagogers och elevers syn på studiehandledningsundervisningen. Genom kvalitativa intervjuer med fem olika pedagoger och fem elever kunde vi ta reda på deras syn på studiehandledning. Vi kom fram till att man med hjälp av studiehandledning kan utveckla elevens självkänsla, identitet och kunskaper i andra ämnen men även i elevens modersmål och svenska. Det krävs dock ett samarbete mellan personal på skolan, föräldrarna och skolorna och även en del andra faktorer påverkar resultatet.

Syftet med vårt arbete var att undersöka samt tydliggöra vad tre tysklärare och ett antal elever med bosniska som modersmål och svenska som andraspråk hade för inställning vid inlärning av moderna språk, i det här fallet tyska. Vi valde en kvalitativ metod och genomförde tre lärarintervjuer, utförde skriftliga enkäter med elva elever samt djupintervjuade två elever. De intervjuade lärarna ansåg att modersmålsundervisningen var av en väsentlig grund för vidare utveckling av andra språk, medan de intervjuade eleverna hittade den bästa kopplingen till svenskan pga. att eleverna kunde det svenska språket bäst. Innan vi påbörjade vår undersökning var vi av den åsikten att bosniska elever skulle använda sig av modersmålet i tyskundervisningen, men vår undersökning visade att det var det svenska språket som underlättade för de här eleverna vid inlärningen av det tyska språket.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger säger sig arbeta för att stödja de tvåspråkiga barnens språkutveckling och även att ta reda på vilka problem som kan inträffa under arbetets gång. Jag använder en semistrukturerad intervju för att få en uppfattning av förskollärarens tankegångar.Undersökningen visar att pedagogerna använder olika sorters material och metoder för att stödja barnens språkutveckling. De arbetar även med olika uttrycksformer som till exempel rörelse och dans. Lärarnas förhållningssätt har även betydelse för lärandet. Att främja barnens språkutveckling handlar inte i första hand om att göra speciella saker, eller att använda flera olika metoder. Det handlar om att använda alla de aktiviteterna på ett genomtänkt sätt. Språket ska även användas i meningsfulla sammanhang i vardagen för att främja lärande bäst. Undersökningen visar även att det är viktigt att förskola och föräldrar samarbetar för att främja barnens språkutveckling.

Mitt syfte med detta examensarbete har varit att undersöka vilken syn klasslärare och modersmålslärare har på kollegial samverkan och vilka organisatoriska möjligheter och svårigheter som de anser finns på vardaglig basis i skolan. Jag ville även undersöka lärarnas syn på modersmålsundervisningens betydelse för elevernas skolframgång och kulturella identitet.De frågeställningar som behandlas i examensarbetet är följande. Vilken syn har lärarna på kollegial samverkan mellan klasslärare och modersmålslärare? Vilka organisatoriska möjligheter och svårigheter för samverkan ser lärarna? Hur ser lärarna på modersmålsundervisningens betydelse för elevernas skolframgång och kulturella identitet?Jag har valt att göra en empirisk studie med kvalitativa intervjuer. Respondenterna är samtliga lärare varav fyra stycken är klasslärare och tre stycken är modersmålslärare. Dessa lärare arbetar på låg- och mellanstadiet på en kulturellt heterogen skola i Södra Sverige. Det resultat jag har kommit fram till genom bearbetning av respondenternas utsagor vittnar, enligt frågeställning nummer ett, om att berörda lärare är medvetna om betydelsen av en god samverkan. Några av de svårigheter som uppkommer i frågeställning nummer två skildras genom att de flesta lärare menar att finns för lite tid för att samverkan ska fungera optimalt. Den samverkan som råder på skolan är av varierande kvalitet. Modersmålslärarna har ett svårt uppdrag att utföra eftersom de vanligtvis har många olika skolor att arbeta på och ibland känner de sig mindre värda i sin yrkesroll samt pedagogiskt, logistiskt och socialt isolerade. När det gäller den tredje frågeställningen så är flertalet intervjuade lärare medvetna om innebörden av att alla elever behöver bevara sitt modersmål och sin kulturella identitet och att de kontinuerligt behöver få fortsätta att utveckla detta, bland annat genom modersmålsundervisning.

Syftet med studien är att undersöka vilka begränsningar och möjligheter det finns med den tidigare samt den aktuella formen för modersmålsstöd i Malmö stad, sett utifrån några förskollärares perspektiv. Vår teoretiska utgångspunkt ligger i den sociokulturella teorin där bland annat barns språkinlärning, främst i samspel med andra, berörs. Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer med åtta stycken förskollärare i Malmö stad, fördelade över olika stadsdelar.Studiens resultat visar att det finns skilda åsikter och uppfattningar kring vilken inställning olika förskollärare har kring hur modersmålsstöd fungerar i Malmö stad. Några av de intervjuade förskollärarna uttryckte att den tidigare formen för modersmålsstöd var mer gynnsam både för pedagoger och barn, medan andra menade att den nya formen är ett bra sätt att stödja barn i sina modersmål. Resultatet påvisar att förskollärarna använder ett flertal verktyg, däribland PENpal, TAKK, iPad, bildstöd, sång, sagoläsning genom föräldrasamarbete samt enklare fraser i rutinsituationer.

Denna studie handlar om hur förskollärare arbetar med flerspråkighet i förskolans planerade aktiviteter. Syftet med denna studie var att få en förståelse för hur pedagoger förhåller sig till flerspråkighet och hur de tänker angående sitt arbete kring barns modersmålsutveckling och generell språkutveckling. Fokus ligger även på kultur och identitet i förhållande till språkutveckling. Den metod som använts för att uppnå syftet var kvalitativ i form av intervju med fyra pedagoger samt observation med fokus på planerade aktiviteter på undersökningsförskolan under fem dagar. Det insamlade materialet analyserades utifrån sociokulturellteori och ur ett interkulturellt perspektiv. I resultatet som presenteras i studien framkommer det att pedagogerna ansåg att modersmålsutvecklingen sker i vardagliga icke planerade situationer eftersom fokus i de planerade aktiviteterna ligger på den svenska språkutvecklingen. Vidare framkommer det att pedagogerna ansåg att barnens olika kulturer var enklare att influera i verksamheten än barnens modersmål då pedagogerna inte behärskade alla de olika språken i barngruppen. I resultatet framkommer även pedagogernas tankar kring deras arbetssätt för att inkludera alla barn i de planerade aktiviteterna, oavsett barnens språkliga bakgrund. / This study is about how preschool-teachers work with multilingualism in the preschool´s planned activities. The purpose of this study was to gain an understanding of how teachers relate to multilingualism and what they think about their work with the children´s native language development and general language development. The focus came to be on culture and identity in relation to language development. The method used to achieve the aim was qualitative in the form of interviews with four teachers and observation survey preschool for five days. The collected material was analyzed on the basis of socio-cultural theory and from an intercultural perspective. The results presented in this study appears that the teachers felt that the native language development occurs in everyday situations because the focus of the planned activities is on the Swedish language development. Furthermore, it appears that the teachers felt that the children´s different cultures was easier to influence in the preschool than the children's native language, for the reason that the teachers do not master all the different languages in the children's group. The result also presents the preschool-teachers thoughts about their approach to include all children in the planned activities, whatever their linguistic background.