Syftet med detta arbete är få en ökad förståelse kring vilka verktyg och strategier pedagoger arbetar med i förskoleverksamhet gällande flerspråkiga barns språkutveckling. Studien baseras på sex olika kvalitativa intervjuer med enskilda pedagoger på fyra olika förskoleverksamheter i två olika kommuner. Två utav förskolorna var privata och resterande var kommunala förskolor. I detta examensarbete har vi förhållit oss till det sociokulturella perspektivet, där vi betonar olika begrepp som den proximala utvecklingszonen och mediering. Vi kommer även benämna begreppen kultur och identitet. I läroplanen Lpfö 18 står det att ”förskolan och utbildning lägger grunden till barnets förståelse kring olika kulturer, språk och de nationella minoritetsspråken” (Skolverket 2018, s.6). I studien säger pedagogerna att barn som är kunniga inom flera språk har viljan till att lära sig nya språk och har förståelse för olikheter. Pedagogerna berättar även att gemenskap leder till att barnet kan känna sig tryggare i sitt påbrå och identitet. Pedagogerna säger att det är viktigt att visa barn bekräftelse för språk och kultur eftersom det skapar större trygghet för barnet. De strategierna och verktyg som pedagogerna arbetar med är bildstöd (TAKK), teckenspråk (AKK) och kroppsspråk. Konkreta föremål som böcker, leksaker och bilder används av pedagogerna i förskolan för att underlätta barnets språkinlärning. Pedagogerna påpekar att detta leder till att det flerspråkiga barnet känner sig hörd och sedd i olika aspekter. I studien förekommer upplevelser bland pedagoger med erfarenhet och kunskap om flerspråkiga barn. Pedagogerna har förståelse och är lyhörda mot alla barn i verksamheten. Studien omfattar även olika aspekter om hur barnet får använda sig av sitt modersmål för att socialisera med andra inom verksamheten.

Syftet med vår undersökning var att få en bild av arbetet med flerspråkighet och mångfald inom förskolan samt hur pedagogerna arbetar med läroplansmålen kring detta. Vi ville dessutom undersöka utvecklingsbehoven i relation till dess betydelse ur individ, grupp och organisationsperspektiv. Arbetet bygger på kvalitativa intervjuer med modersmålslärare och förskollärare i kommunen.Resultatet visar att arbetet med flerspråkighet och etnisk mångfald i den utvalda kommunen behöver utvecklas. Förskolans personal behöver mer kunskap i ämnena och direktiven från ledningen behöver bli tydligare. Med tydligare riktlinjer kring arbetet kan samarbetet mellan modersmålslärare och förskollärare förbättras och en mer flexibel och inkluderande verksamhet utformas. Detta så att flerspråkiga barn kan få stöd i sin identitetsutveckling samt sin språkutveckling, vilket i sin tur är till gagn på individnivå, gruppnivå samt ur ett samhällsperspektiv. / The aim of our study was to obtain an overview of the work on multilingualism and diversity within preschool in a chosen municipality. In addition, to make an analysis of development needs in relation to the importance of the individual, group and organizational perspective.The work is based on qualitative interviews carried out with mother tongue teachers and preschool teachers within the municipality.Results show that working with multilingualism and diversity in the chosen municipality must be developed with clearer guidelines about the work and cooperation between mother tongue teachers and preschool teachers. Improved, flexible and more inclusive practices need to be designed to ensure that bilingual children can be supported in their development of identity and language, which in turn will benefit society at large.

BakgrundSkolinspektionen konstaterar att Malmö inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att säkerställa att förskolan medverkar till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Därför beslutade förskoleförvaltningen att modersmålstödet till Malmös förskolebarn skulle förändras i grunden. Modersmålsstödet ska bli en naturlig del i det vardagliga arbetet och alla medarbetare ska arbeta i vardagen med att stödja och skapa möjligheter för barn att utveckla alla sina språk. I den mångkulturella förskola pedagogerna möter idag ställs krav och ges utmaningar i arbetet med flerspråkigheten. Förskolan har som uppdrag att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Syfte och preciserade frågeställningar Syftet med studien är att synliggöra variationer i det pedagogiska arbetet med flerspråkighet, genom att belysa pedagogers tankar och erfarenheter ur ett interkulturellt perspektiv. Preciserade frågeställningar är: •Vilka olika uppfattningar om flerspråkighet har förskolepersonal (förskolechefer, specialpedagoger, språkutvecklare och pedagoger)? •Hur utvecklar pedagogerna barns modersmål i vardagen? •Vilken syn har pedagogerna på samverkan med föräldrar med en annan kulturell bakgrund?TeoriStudien grundar sig på ett interkulturellt och sociokulturellt perspektiv där lärandet sker i interaktion med andra människor. Studien lyfter upp olika aspekter kring språk och kommunikation, språk och kultur, likheter och olikheter, interaktion och delaktighet, relationer, lärande och utveckling samt föräldrasamverkan. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av tidigare forskning och litteratur utifrån ett interkulturellt perspektiv.MetodStudien bygger på kvalitativ ansats med hermeneutik som metodansats. Det empiriska materialet har vi samlat in genom intervjuer med pedagoger, förskolechefer, specialpedagoger och språkutvecklare samt via observationer av förskoleverksamheten. ResultatStudiens resultat belyser att förskolepersonal har en positiv inställning till olika kulturer och till olika språk och att de uppfattar dessa som en tillgång. Förhållningssätt, arbetssätt, lärandemiljö och föräldrasamverkan utgör viktiga komponenter i det interkulturella och flerspråkiga arbetet. Med ett förhållningssätt som bygger på respekt, förståelse, intresse och nyfikenhet skapar förskolepersonalen förutsättningar för goda och varierande lärandemiljöer och ett nära och förtroendefullt samarbete med föräldrarna. Med hjälp av de olika tekniska hjälpmedlen som PENpal, Ipad, den interaktiva tavlan och internet och olika artefakter stödjer pedagogerna barnet i att utveckla sitt modersmål även om de inte pratar barnets modersmål. De flerspråkiga pedagogerna som matchar barnens modersmål kan utmana barnen i att använda sitt modersmål i olika kontexter och därmed skapar de möjligheter till att språk och innehåll integreras i olika aktiviteter i vardagen. Studiens bidrag är att synliggöra variationer i pedagogernas arbetssätt och deras tankar om flerspråkighet. Bidraget är också att betona betydelsen av de fyra teman förhållningssätt, arbetssätt, lärandemiljö och föräldrasamverkan samt användning av olika tekniska hjälpmedel och olika artefakter i aktiviteter med syfte att utveckla barns modersmål och det svenska språket i vardagen. Specialpedagogiska implikationernaGenom utbildningar, reflektioner, diskussioner och praktiska erfarenheter, där olika teorier prövas, kan detta ge ny kunskap till pedagoger. Därmed skapas en förutsättning och möjlighet till utveckling av en interkulturell kompetens som underlätter samverkan med föräldrar. Att betrakta omvärlden utifrån ett interkulturellt perspektiv innebär att man ser olikheter som en tillgång i samhället och har en positiv inställning till olika kulturer och språk.

Syftet med vår undersökning var att försöka utröna vilka möjligheter flerspråkiga barn i Malmö har för att skapa så goda förutsättningar i förskolan för att klara sin skolgång i Sverige. Våra huvudfrågeställningar var därför. • Vilka faktorer påverkar flerspråkiga barns framtida skolsituation i Malmö? • Hur tänker Agneta Eriksson i egenskap av kommunalråd i Malmö kring denna problematik? Vi ville belysa vår första frågeställning utifrån hur två pedagoger och biträdande rektor, samtliga verksamma i multikulturell förskola och skola i Malmö ser på invandrarbarns språkutveckling. I debatter hör vi ofta att flerspråkig undervisning för invandrarbarn är en politisk fråga (Fürstenberg, 2004), vad menas med det? Vi valde därför att intervjua kommunalrådet Agneta Eriksson. Vad anser hon påverkar invandrarbarns skolframgång? För att få svar på våra frågeställningar valde vi att göra kvalitativa intervjuer. I vår undersökning visade det sig att den språkliga basen är mycket viktig för att kunna utveckla ett andraspråk. Att det finns en dold språkhierarki ute i samhället och i skolorna är även något som framkom i svaren. I alla våra intervjuer framgick det även att det finns en dold skolstruktur, att den svenska skolan trots allt kanske inte är en skola för alla.

Vårt syfte med denna undersökning var att lyfta fram hur elever och lärare förhöll sig till användandet av andra modersmål än svenska i skolan och i vilka situationer eleverna uppmuntrades att tala sina respektive modersmål. I arbetet tänkte vi undersöka vad lärare ansåg om sambandet mellan modersmål och identitet. Detta fick vi svårighet att besvara då vi valde att inte fråga lärarna rakt ut om vad de ansåg om detta. Vi trodde att vi skulle kunna utläsa svaret i de övriga frågorna, vilket visade sig inte vara fallet. För att besvara undersökningens syfte och frågeställningar har vi genomfört enkätundersökning och intervjuer med både lärare och elever samt observationer. I arbetet kommer vi fram till att flertalet lärare och elever i vårt undersökningsområde anser att man endast skall tala svenska under skoltid. I de fall då någon lärare eller elev anser att det är acceptabelt att tala ett annat språk än svenska under skoltid, är när syftet är att hjälpa eller förklara. Vi kommer även fram till att eleverna inom vårt undersökningsområde sällan eller aldrig uppmuntras att tala sina respektive modersmål under skoltid.

Många elever i Malmö har idag invandrarbakgrund, och svenskan är därmed ett nytt språk för dem. Här, mer än på andra skolor, är språket grunden för att bredda och fördjupa sina kunskaper. Syftet med mitt arbete var att undersöka studiehandledningen och vilken roll den har som åtgärd och redskap när språket inte räcker till för att kunna följa kursplanen, och när eleverna inte har tillräckligt stark språkbas som gör det möjligt att ta emot och bearbeta information och kunskap. Jag genomförde två undersökningar i två olika skolor i Malmö. Genom observationer, med hjälp av enkäter, intervjuer och samtal med alla inblandade i studiehandledningsprocessen undersökte jag studiehandledningens effektivitet som en lösning när språket inte räckte till, samt dess betydelse för elevernas språk- och kunskapsutveckling, och därmed deras självförtroende som i sin tur påverkar deras lärande. Undersökningen visade att de elever som erbjuds studiehandledning på modersmålet klarar sig bra i skolan, och upplever sina studier som lättare och roligare.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka nykomna elevers upplevelser av hinder och möjligheter som de möter i den svenska skolan och om de själva kan se eventuella orsaker som hindrar respektive främjar deras utveckling till inlärning och självutveckling. Kunskapsbakgrunden innehåller teoretiska aspekter från tidigare forskning som ger oss en översikt om nyanlända elevers svårigheter och belyser vikten av modersmålsundervisningen för dessa elever när det gäller att lära sig det svenska språket. Därefter har jag beskrivit intervjumetoden med de IVIK- elever som har deltagit i min undersökning. Kapitlet därefter lyfter fram svaren från intervjuerna med elever på IVIK. Intervjuerna har begränsats till 6 personer och 11 intervjufrågor. Jag har analyserat, diskuterat och sammanfattat vad jag har kommit fram till.Resultaten från tidigare forskning och intervjuerna visade att språket som man lär sig är viktigt för vår identitet och trygghet. Sedan visade resultaten att eleverna på IVIK upplever olika svårigheter i den svenska skolan, t.ex. att de flesta av eleverna fortfarande har svårigheter med inlärningen av andraspråket, vilket kan bero på flera olika orsaker, bland annat att de bor i invandrartäta områden där det inte sker direkt kontakt med svenskar, att de inte har socialiserats in i det nya samhället eller har tillräckligt goda bakgrundskunskaper, att de inte fått uppmuntran från föräldrarna eller att de inte fått tillräckligt med stöd i sitt modersmål. Resultaten visade också vilka möjligheter de här intervjuade eleverna på IVIK upplevde t.ex. modersmålsundervisningen, den fria utbildningen och de varierande undervisningssätten som har hjälpt dem vid andraspråkinlärningen.

De senaste åren har förskolan gått från att vara homogen till att bli heterogen relativt snabbt. På grund av denna förändring krävs det idag att förskollärare besitter en kompetens att möta denna mångfald på förskolan. Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare resonerar kring sin kompetens gällande att stötta och utveckla barns modersmål samt vilka förutsättningar de har i verksamheten gällande stöttning och utveckling av barns modersmål. Vi kommer även att undersöka vilka metoder förskollärare beskriver att de använder sig av för att erbjuda alla barn, oavsett modersmål delaktighet i undervisningen. Vår studie har utförts med hjälp av en kvalitativ metod, detta genom semistrukturerade intervjuer. Under hela studiens gång har vi lutat vårt resonemang mot det sociokulturella perspektivet. Vi har intervjuat åtta utbildade förskollärare som arbetar på mångkulturella- och monokulturella förskolor och det ligger till grund för studiens resultat. Utifrån studiens resultat kan vi se att förskollärare ges goda förutsättningar för att stötta och utveckla barns modersmål. Samtliga förskollärare anser sig ha kompetens kring modersmålsutveckling. En betydande faktor för förskollärarnas kompetens har visat sig vara SKUA som står för språk och kunskapsutvecklande arbetssätt. Resultatet visar även ett förhållningssätt som tyder på att alla barn, oavsett modersmål görs delaktiga i den mån det går med hjälp av olika metoder.

I och med att det finns många barn i Sverige som talar ett eller flera språk är det idag nödvändigt och allt mer aktuellt att förskolorna i Sverige ska arbeta med modersmål i förskolans utbildning. I läroplanen för förskolan (Lpfö 18, s.14) beskrivs förskollärarnas uppdrag med att främja barns alla språk och att ge varje barn möjlighet att utveckla sitt modersmål. Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare resonerar kring inkludering av barn med annat modersmål än svenska i undervisningen i förskolan. Det undersöks även i studien hur förskollärare resonerar kring att skapa inkluderande lärmiljöer för barn med annat modersmål än svenska, hur de säger att de arbetar utefter läroplanen för förskolan samt vilka utmaningar de upplever. Vidare undersöks skillnader mellan två förskolor i två grannkommuner där den ena förskolan ligger i ett mångkulturellt område och den andra inte. För att besvara studiens syften och frågeställningar har en kvalitativ metod använts i form av semistrukturerade intervjuer. Totalt intervjuades sex legitimerade förskollärare på två olika förskolor där ena förskolan ligger i ett mångkulturellt område och den andra förskolan ligger i ett mindre mångkulturellt område. Studiens utgångspunkt har varit att synliggöra hur förskollärare i de olika områdena resonerar kring att inkludera barn med annat modersmål än svenska i undervisning och lärmiljöer. Intervjuerna genomfördes på de två förskolorna var för sig. Resultatet i studien visar att förskollärarna resonerar på liknande sätt kring huruvida deras uppdrag utifrån läroplanen för förskolan att inkludera barn med annat modersmål är viktigt i deras yrke och i verksamheten. Resultatet visar dock att det skiljer sig på vissa punkter mellan de olika förskolorna, i vilken utsträckning och hur aktivt förskollärarna arbetar med barn med annat modersmål än svenska. Förskollärarna resonerar på liknande sätt på båda förskolorna med att de arbetar för att inkludera både barn och vårdnadshavare i förskolans lärmiljöer oavsett modersmål. Resultatet visar att förskollärarna har delade uppfattningar om hur deras uppdrag ser ut för att främja barns utveckling inom sitt modersmål och det kan bli en utmaning då de saknar språkligt material som hjälpmedel för att kunna kommunicera och stötta barn som har annat modersmål än svenska. Förskollärarna betonar vikten av att arbeta med att få alla barn att känna sig inkluderade i undervisningen oavsett modersmål för att kunna uppnå en likvärdigutbildning för alla.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares uppfattning av dialogen mellan förskollärare och barn i förskolan och hur de arbetar för att alla barn oavsett modersmål ska få förutsättningar till att delta i dialogen. Frågeställningar som har besvaras är: Hur beskriver förskollärare sin uppfattning av dialogen i förskolan? Hur beskriver förskollärare att de arbetar för att alla barn ska få vara delaktiga i en dialog? Hur beskriver förskollärare att de möjliggör för barn med annat modersmål än svenska att vara delaktiga i en dialog? Studien är genomförd med hjälp av den kvalitativa metoden fokusgruppmetoden och utgår från två grupper med semistrukturerade intervjuer med tre förskollärare i varje grupp. Studien tar sin utgångspunkt i den sociokulturella teorin och för analys användes’ ’the comparative method’’. Resultatet visar att dialogen inte har en självklar betydelse och benämns med flera begrepp som till exempel kommunikation, samtal och språkande. Förskollärarna menar att det finns två grundläggande syften med dialogen i förskolan, relationsskapandet och språkutvecklingen. Förskollärare har strategier som gynnar alla barns delaktighet i dialogen men inte lika många verktyg som riktar sig specifikt mot barn med annat modersmål än svenska.