Att ge möjlighet till eleven att utveckla och behålla sitt modersmål innebär enligt skolverkets kursplan för modersmålsundervisning att eleven ges stöd och möjligheter att utvecklas i alla skolämnen. Den här studien inriktar sig på elever med annat modersmål än svenska, men avhandlar inte elever som tillhör minoritetsspråken. Studiens syfte är att utveckla förståelse för vikten av modersmålsundervisning hos flerspråkiga elever. Vidare undersöks svårigheterna som modersmålslärare upplever i sitt arbete. Semistrukturerade intervjuer har använts som metod i studien. Informanterna är fem lärare med erfarenhet av att undervisa flerspråkiga elever i modersmål, samt svenska som andraspråk. Fokus i intervjuerna har legat på lärarnas uppfattning om värdet av utveckling av elevens förstaspråk, samt på vilket vis förstaspråket kan vara en resurs för elevens lärande och utveckling i svenska språket. Resultatet har visat att modersmålsundervisning stärker elevens självkänsla och identitet, enligt respondenterna. Vidare framkommer att eleven stärks i undervisningen på andraspråket, när förstaspråket får fungera som en bro över till det nya språket. Informanterna är eniga i att förstaspråket hjälper eleven att få bättre resultat på andraspråket i all undervisning. Alla respondenter var överens om att ju starkare elevens förstaspråk är desto bättre resultat får eleven på andraspråket. Resultatet visar även att modersmålslärarna upplever flera organisatoriska svårigheter i sitt arbete, som att lektionerna i modersmål inte ingår under ordinarie skoldagen. En annan svårighet som lyfts av informanterna är att gruppsammansättningen i modersmålsundervisningen kan vara ojämn och att elever har olika språkbehärskning.

Syftet med studien är att undersöka flerspråkiga elevers parallella språk- och kunskapsutveckling inom de samhällsorienterande ämnena [SO-ämnena]. Det görs genom kvalitativa intervjuer med flerspråkiga elever. Studien riktar sig mot årskurs 4–6 och intervjuerna har genomförts med elever i årskurs fem. Språkpolicy, scaffolding, socialt samspel, språklig medvetenhet, translanguaging och genrepedagogik; dessa sex faktorer anger tidigare forskning som framgångsrika inom språk- och kunskapsutvecklingsforskning och dessa faktorer är utgångspunkter i de kvalitativa undersökningar som genomförts. Faktorerna som i studien fokuseras kring har i tidigare forskning till största del behandlats ur ett undervisningsperspektiv, men sällan ur ett elevperspektiv, vilket intas i den här studien. Med syfte att utvecklas, då tidigare forskning påvisar att det finns en bristande kompetens inom området, ligger ett intresse i att veta vad elever själva tycker kring den egna parallella utvecklingen. Studien vilar på sociokulturellt perspektiv, vilket är vetenskaplig teoretisk utgångspunkt för studien. Resultatet från datainsamlingen som gjorts genom intervjuer presenteras genom att enskilt belysa det som berör varje faktor. Varje faktor spelar en stor och viktig roll och de sammansluts i diskussionen. Resultatet visar att fem av de sex faktorer som tidigare forskning lyft som gynnsamma för flerspråkiga elever används i den dagliga SO-undervisningen och eleverna upplever själva att de ges möjligheter till parallell språk- och kunskapsutveckling. Samtidigt visar resultatet att elever önskar större frihet kring användandet av sina modersmål, både under raster och lektioner. Samtliga deltagande elever har eller har haft modersmålsundervisning, men flera har tvingats sluta med anledning av en modersmålslärare de inte förstår då de talar olika dialekter eller för att vårdnadshavare inte anser sådan undervisning vara relevant för dem då de kan tala sitt modersmål hemma. I diskussionen problematiseras olika dilemman och åsikter som visat sig i resultatet. / The aim of this study is to investigate multilingual pupils’ parallel language and knowledge development within the social oriented subjects. It is done through qualitative interviews with multilingual pupils. The study focus on 4th to 6th grade and the interviews were made with pupils in 5th grade. Language policy, scaffolding, social interaction, linguistic awareness, translanguaging and genre pedagogy; these six factors are mentioned by previous research as successful within language and knowledge development and these factors are the starting points in the qualitative surveys that has been conducted. Each factor is also examined from sociocultural perspective which is the overall scientific theory on which the study rests. The factors have been handled mostly through a teaching perspective within previous research and not through a pupil perspective. The purpose of the study was to find out what pupils thought about their own parallel development. The results of the data collection, made through interviews, are presented by individually describing things that affect each factor. Each factor play a major and important role and they are combined in the discussion. The results show that five out of six factors that previous research have pointed out as successful for multilingual pupils is being used within the daily social oriented subjects education and the pupils are experiencing given possibilities to reach parallel language and knowledge development. The results show however that pupils want more influence when it comes to using their native language, both during recess and during lessons. All of the participating pupils currently have or have had native language education, but many of them have been forced to quit because of a native language teacher who speaks in a different dialect who therefore is hard to understand or because of caregivers not thinking that kind of education is necessary for pupils who can speak their native language at home. That type of dilemmas and opinions shown throughout the results are problematised in the discussion.

Syftet med studien är att bidra till fördjupad kunskap om hur förskollärare planerar och genomför introduktion av barn med annat modersmål än svenska. Syftet är också att få en större förståelse för vilka aspekter som är viktiga att beakta vid introduktion av barn med annat modersmål än svenska. Tio förskollärare har deltagit i studien och metoden som använts är kvalitativa intervjuer. På grund av rådande situation med Covid-19 så har intervjuerna genomförts via mail. Det insamlade materialet har analyserats ur ett anknytningsperspektiv samt ur ett interkulturellt kommunikationsperspektiv. De intervjuade förskollärarna har beskrivit trygga relationer till både barn och vårdnadshavare som en förutsättning och en grund för barnets fortsatta utveckling i förskolan. Resultatet av studien visar att återkommande begrepp var anknytning, trygghet och kommunikation. Respondenterna lyfter förberedelse och tydlighet som viktiga aspekter vid introduktion av barn med annat modersmål än svenska. Slutsatsen är att förskollärarna eftersträvar ett interkulturellt förhållningssätt och viljan att ge alla barn goda förutsättningar till en trygg start.

The purpose of the study is to investigate whether a language-development teaching in the social sciences could conceivably benefit multilingual students. As well as how it could have a snowball effect and is thought to increase understanding and equivalence in the classroom. The study is a general literature study aimed at compiling and reviewing various scientific texts on research on language development teaching. The result shows that there are development strategies and working methods for language development teaching in the social sciences, which not only support multilingual students but also those students who have the teaching language as their mother tongue and who need support in teaching. The study also shows how a language developmental teaching can lead to dialogue, understanding and community which, in accordance with the school curriculum and the social science curriculum, can be thought to reinforce the values that lie in a democratic society and in a cultural diversity.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka förskollärares arbetssätt för att stödja språkutvecklingen hos flerspråkiga barn. För att uppnå studiens syfte genomfördes semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare från fyra olika mångkulturella förskolor. Det sociokulturella perspektivet har använts för att tolka studiens empiri. Resultatet av studien visade att förskollärarna använder sig av bildstöd, TAKK (teckenstöd) och kroppsspråk för att främja flerspråkiga barns språkutveckling. Vidare framkommer att verbalt språk och läsning är betydelsefulla för att stimulera flerspråkiga barns språkutveckling. Resultatet visar att en viktig komponent i att främja språkutvecklingen hos flerspråkiga barn är att förskollärarna använder sig av benämningar och upprepningar i vardagen för att berika barnens ordförråd. Studiens resultat visar även att samarbetet med vårdnadshavare är en viktig del i arbetet med flerspråkiga barns utveckling av modersmålet och svenska språket.

Studiens syfte var att undersöka hur rektorer i förskolan beskriver att de möjliggör utveckling av barns modersmål. På grund av att internationaliseringen ökar ställs högre krav på förskolorna då de bland annat förväntas att utveckla alla barns modersmål. Genom att intervjua rektorer från olika delar av landet erhölls beskrivande svar av hur rektorerna möjliggör arbetet med modersmål. Resultatet visade att när det fanns förskolepersonal som representerade barnens modersmål var detta det mest gynnsamma för barnens språkutveckling. Resultatet visade att det var brist på flerspråkig förskolepersonal, därför var applikationer med e-böcker ett av de främsta verktygen som användes för att utveckla barns modersmål. Resultatet analyserades sedan mot det sociokulturella perspektivet då perspektivet grundar sig i samspel och kommunikation. Läroplansmålet att utveckla barns modersmål kan vara svårt att uppnå utan flerspråkig förskolepersonal, slutsatsen blir då att läroplanen kan behöva en revidering då arbetet som kan göras är att synliggöra och uppmärksamma barns modersmål, inte utveckla.

Studien kommer att belysa hur förskollärare och lärare ser på den egna flerspråkiga undervisningen. Studien behandlar tidigare forskning och intervjuer med både lärare och förskollärare. Tidigare forskning och statistik visar att barn med annan bakgrund har sämre betyg än elever med svensk bakgrund, frågan är då om det här kan förebyggas redan i förskolan. Syftet med studien är att få reda på förskollärares och lärares syn på språkundervisning med de barn som har svenska som andraspråk. Forskningen sker genom tidigare forskning och studier kring ämnet och kvalitativa intervjuer med både lärare och förskollärare för att få en tydlig inblick i de olika verksamheterna. Syftet kommer besvaras genom fyra frågeställningar. Metoden är en kvalitativ intervjustudie som behandlar strukturerade intervjuer. Resultatet av studien blev att det finns stora utvecklingsområden i förskolans undervisning kopplat till att barn med annat modersmål än svenska ska få till sig och möta sitt modersmål även på förskolan. Förskollärare anser sig inte ha kompetens till arbetet och eftersträvar verktyg och stöttning i sitt fortsatta arbete. Vilja finns där och många förskollärare belyser vikten av att arbeta flerspråkigt. Skolans undervisning är individanpassad där lärare som är delaktiga i studien inte anser att deras undervisning har en större utmaning för att lära ut till barn med annat modersmål än andra behov som finns i de olika klasserna/barngrupperna. Samtidigt belyser andra lärare att det är en stor utmaning att lägga undervisningen på individnivå. Den stöttning som lärare i skolan får är en språkstödjare som finns till hands för barn som behöver få undervisningen översatt till deras modersmål. De resurserna finns till på skolor med högt behov men saknas på skolor där behovet finns men upplevs som lågt. Anledningar till varför det är ett större antal elever med utländsk bakgrund som blir underkända i olika ämnen diskuteras också i studien. De språkstödjare som finns i skolan efterfrågas även till förskolorna då förskollärare anser att behovet av resursen är stort.

Idag finns det visserligen forskning som visar att ett samarbete mellan klasslärare och modersmålslärare ökar andraspråkselevers språk i allmänhet. Det finns däremot ingen forskning med fokus på andraspråkselevers läsförståelse. Därför vill jag i denna studie undersöka hur grundlärare i årskurser 1 till 3 och modersmålslärare uppfattar sitt samarbete vid utveckling av andraspråkselevers läsförståelse. För att undersöka lärares uppfattningar genomfördes lärarintervjuer med semistrukturerade intervjufrågor där tre klasslärare och tre modersmålslärare från skolor i två olika kommuner deltog. Efter intervjuerna transkriberades intervjumaterialet och analyserades med en fenomenografisk analysmetod.  Resultatet visar att klasslärare och modersmålslärare är oeniga om hur det nuvarande samarbetet fungerar. Däremot är de eniga om att ett eventuellt samarbete skulle bidra till att andraspråkselever ökar sin läsförståelse och sin språkutveckling i allmänhet. Dessutom menar flera klasslärare och modersmålslärare att nuvarande organisatoriska faktorer, såsom ansvar, kommunikation, tid och arbetsmiljö är ett hinder för samarbete.

Den här intervjustudien har en fenomenografisk ansats som syftar till att utreda förskollärares uppfattningar om svenska som andraspråk. Intervjufrågorna belyser förskollärarnas syn på de didaktiska valen som görs och anledningen till att vissa flerspråkiga barn inte utvecklar svenskan i samma takt jämfört med andra flerspråkiga barn.Resultatet visar på ett problematiskt förhållande till modersmålet, både från förskollärarna och vårdnadshavarna. Samtidigt som modersmålet uppmärksammas som betydelsefullt för barnens simultana språkutveckling visar denna studie på hur förskollärarna ofta översätter barnens modersmål till svenska. Fokuseringen på svenskan för med sig att barnen till övervägande del pratar svenska inom ramen för förskolan även om det inte är deras starkaste språk. Resultatet visar också på att engelskan ses som en anledning till att barnen inte utvecklar svenska. Hemmavid spelar barnet spel eller ser på barnfilmer på engelska med hjälp av digitala hjälpmedel. Det för med sig att barn utvecklar engelskan men kan sparsamt med svenska. Det här tillsammans med förskollärarnas fokusering på svenskan kan medföra att barnet inte utvecklar något fullvärdigt språk. Varken på modersmålet, svenskan eller engelskan.

I och med att det har kommit många nyanlända barn till Sveriges förskolor har det också blivit allt mer aktuellt och nödvändigt att arbeta med modersmål i förskolans utbildning. I Läroplanen för förskolan (Lpfö 18 2018, s. 14) anges det att förskollärare ska arbeta för att främja barns alla språk, vilket inkluderar modersmålet. Skolinspektionen (2017, s. 14) gjorde dock en granskning som belyser att en hög andel förskolor har otillräcklig kunskap, där 23 av 34 anger att de saknar kunskap som kan stödja barns utveckling och lärande i modersmålet. Syftet med studien är att undersöka och synliggöra hur några förskollärare resonerar om barns modersmål i förskolan och om inkludering av modersmål i förskolans utbildning. Tidigare forskning lyfter strategier för att stötta barns modersmålutveckling, men även att det finns utmaningar och svårigheter i att arbeta med barns modersmål. Den metod som använts för att besvara studiens syfte och frågeställningar är kvalitativ metod med intervju som datainsamlingsmetod. Totalt intervjuades sju förskollärare från fyra olika kommuner. Den transkriberade datan sammanställdes och bearbetades utifrån studiens teoretiska modell som bygger på Nilholm och Alms (2010, ss. 245-246) tre inkluderingskriterier. Resultatet visar att förskollärarna resonerar olika om att synliggöra olikheter genom att exempelvis lyfta fram olika språk och visa förståelse för olikheter, där barns modersmål i förskolan uppmärksammas och ses som en tillgång. Förskollärarna arbetar för att socialt inkludera barn och vårdnadshavare med annat modersmål. Resultatet visar också förskollärarnas skilda åsikter angående hur och när barnen får kommunicera på modersmålet. Förskollärarna resonerar också om upplevda svårigheter som exempelvis tillgången till material på alla språk och utmaningen i att de inte förstår alla språk. Förskollärarna beskriver hur de arbetar för att inkludera barns modersmål i undervisningen, där de använder sig av olika hjälpmedel och material för att stötta modersmålet. De belyser samverkan med vårdnadshavare och redogör för handlingsplaner som de använder för att inkludera barn med annat modersmål. Förskollärarna beskriver också delade uppfattningar av den kunskap som finns att tillgå och flera lyfter vikten av att barnen ska få känna stolthet över sitt modersmål.