Med studiens syfte vill vi belysa de metoder och arbetssätt som främjar elevers förstaspråksutveckling och andraspråksutveckling i undervisningen. I studien används begrepp från det sociokulturella perspektivet. De är den proximala utvecklingszonen, scaffolding, samspel och flerspråkighet/tvåspråkighet. Intervjuer och observationer har använts för att ta reda på hur två förskollärare arbetar med flerspråkighet i förskoleklass. Resultatet visar att förskollärarna saknar resurser för inkludering av elevers modersmål (första språket) i undervisningen. Observationerna visar hur förskollärarna arbetar för att elever ska utveckla det svenska språket (andraspråket). I intervjuerna beskriver förskollärarna sitt förhållningsätt där de använder sig av tydlighet, korta instruktioner och upprepningar i mötet med flerspråkiga elever.

Denna uppsats behandlar sex förskolepedagogers syn på flerspråkighet samt de flerspråkiga barnens språkutveckling i förskolan. Syftet är att bidra med kunskap om några olika uppfattningar som förskolepedagoger har av att arbeta språkutvecklande och inkluderande med flerspråkiga barn i förskolans verksamhet. Detta syfte vill vi uppnå genom att synliggöra sex förskolepedagogers tankar kring flerspråkighet i förskolan. Vi utgår från tre frågeställningar som ligger till grund för pedagogernas resonemang vilka är -hur upplever de tillfrågade pedagogerna barns möjligheter till språkutveckling i relation till flerspråkighet i förskolan, -hur de beskriver arbetet för att inkludera de flerspråkiga barnen samt -vilken roll de själva har i de flerspråkiga barnens språkutveckling. I vår studie använder vi oss av en kvalitativ intervju som metod för att ta reda på pedagogernas uppfattningar inom området. Det insamlade materialet analyseras utifrån det sociokulturella perspektivet med fokus på begreppen mediering, proximala utvecklingszonen, appropriering, scaffolding, redskap samt artefakter. Vi använder även olika inkluderingsperspektiv i vår analysdel. Resultatet visar att medierande redskap och artefakter är viktiga stöd i de flerspråkiga barnens språkutveckling. De är även betydelsefulla för att möjliggöra inkludering i förskolans verksamhet. Exempel på viktiga redskap som lyfts fram är bilder, tecken, böcker och kroppsspråk. En språkstödjare beskrivs som en viktig resurs för att de flerspråkiga barnen ska utvecklas både i sitt modersmål samt i det svenska språket. Flerspråkighet ses som en utmaning av samtliga pedagoger i vår studie men det finns en vilja att försöka att möta barnen genom olika verktyg. Vår slutsats är att arbetet med flerspråkighet är komplext och att det behövs mycket kunskap om barns språkutveckling för att kunna bemöta de flerspråkiga barnen på bästa sätt. Det blir då viktigt att se till möjligheterna istället för svårigheterna för att arbetet med de flerspråkiga barnen ska upplevas positivt.

This study aims to explore high school level Swedish as a second language teachers’ approach to their multilingual students’ mother tongues, how and if these teachers use their students’ mother tongues for educational purposes and what general knowledge the teachers possess on first languages’ relevance to learning a second language. This study is conducted through a qualitative interview method with (5) five teachers participating. The results of this study show that the majority of teachers have a positive approach to the students’ mother tongue, with the exception of two teachers who set some reservations for what intention the usage of mother tongue in class has. All five teachers include students’ mother tongues for educational purposes in their classrooms. Only two out of five teachers could say that their previous academic studies provided them with education concerning the effect that a first language has on learning a second language, but all teachers expressed the same idea of how having a first language provides relatable structures to the second language.

Syftet med studien är att undersöka grundlärares perspektiv på flerspråkighet samt hur grundlärare uppger att olika arbetssätt gynnar flerspråkighet. Studien är avgränsad till grundlärare i årskurser F-3 i en kommun i Mellansverige. Studien grundas på en kvantitativ datainsamlingsmetod där digitala enkäter används. Det sociokulturella perspektivet ligger som grund för denna studie.   Resultatet visar att grundlärares perspektiv på flerspråkighet kan kopplas till begrepp. Dessa begrepp är exempelvis: mångkulturell, modersmål och nationaliteter. Resultatet visar vidare att arbetssätt som grupparbeten, bildstöd och studiehandledare på modersmål kan användas för att gynna språkutvecklingen hos flerspråkiga elever. Förekomsten av flerspråkighet i klassrummet ser grundlärare som positivt. Elevernas språk involveras i undervisningen genom olika metoder.     Slutsatsen av studien är att grundlärare överlag har en bejakande inställning till flerspråkighet och språkutvecklingen gynnas genom att involvera och använda språket i olika sociala sammanhang, vilket kan kopplas till det sociokulturella perspektivet där lärande sker i samspel med andra.

Flerspråkiga barn utgör en växande andel av barnen i förskolan idag. Styrdokumenten, både skollag och läroplan, är tydliga med förskollärares uppdrag att främja språkutvecklingen av flerspråkiga barns modersmål, detta samtidigt som huvudmän inte alltid tillhandahåller modersmålsstöd. Det innebär att förskollärare alltmer har ansvar att undervisa i språk de inte kan. Syftet med studien är att belysa vilka strategier förskollärare har för att främja modersmålsutveckling i språk de inte själva behärskar. En kvalitativ metod har valts där djupintervjuer med fyra förskollärare genomfördes i syfte att nå kunskap utifrån tre forskningsfrågor: 1. Vilka strategier använder förskollärarna i undervisning av modersmål som de inte själva behärskar? 2. Hur anser förskollärarna att den pedagogiska miljön kan utformas för att främja flerspråkiga barns modersmålsutveckling? 3. Vilka möjligheter och utmaningar ser förskollärarna i främjandet av flerspråkiga barns alla språk i de fall förskollärarna saknar kunskaper i aktuella modersmål? Resultatet visar att en stor del av de strategier som förskollärarna använder för att främja modersmålsutveckling hos flerspråkiga barn är kopplade till samverkan med vårdnadshavare. Även flerspråkig personal används när sådan finns tillgänglig, men inte i den utsträckning som skulle kunna vara möjlig. En medvetenhet om modersmålets betydelse framträder och ett positivt förhållningssätt till flerspråkighet framförs som en strategi för att visa att alla språk är lika viktiga. Samtidigt tycks en enspråkig norm råda i den pedagogiska praktiken. De olika språken synliggörs dock till viss del i den pedagogiska miljön, både skriftmässigt och verbalt. Borttagandet av modersmålsstöd i förskolorna framhålls som en utmaning då ett större ansvar för barnens utveckling i modersmålet då lagts över på de enskilda förskollärarna.

I denna studie har en kvalitativ metodansats med semistrukturerade intervjuer använts som datainsamlingsmetod. Urvalet har gjorts efter ett bekvämlighetsurval. Åtta SFI-elever har intervjuats. Studiens resultat visar att modersmål är en viktig resurs som stärker och underlättar andraspråksinlärning. Dessutom är det ett viktigt hjälpmedel för att lära sig svenska. Det framkommer också att modersmål stärker identitet och kan nyttjas till ett effektivt elevsamarbete. Faktorer som outvecklat modersmål, språkliga avvikelser med svenska samt felaktig och överdriven användning av modersmål kan försvåra andraspråksinlärningen.

Olika lärmiljöer, arbetssätt och metoder kan påverka barns språkutveckling. I denna studie undersöktes hur tre förskolor arbetar för att stödja flerspråkiga barns språkutveckling. Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger i dessa tre förskolor uttrycker att de arbetar för att främja språkutvecklingen hos barn med ett annat modersmål än svenska samt att analysera förskolornas innemiljö och uppfattningar om dess påverkan på flerspråkiga barns språkutveckling. Utifrån syftet ställdes dessa frågeställningar: Vilka strategier och metoder uttrycker pedagoger att de använder pedagoger för att främja flerspråkiga barns språksutveckling? På vilket sätt uttrycker pedagoger att modersmålet kan stödja utvecklingen av det svenska språket hos flerspråkiga barn? och Hur synliggörs flerspråkiga barns alla språk i förskolan? Den metod som använts är kvalitativa intervjuer med tre förskollärare i tre olika förskolor samt tre observationer av de förskolornas lärmiljö. Den teoretiska referensramen för studien utgörs av den sociokulturella teorin, samt av centrala teoretiska begrepp modersmål, flerspråkighet, kodväxling, scaffolding och digitala verktyg. Resultatet visar att det finns fler likheter mellan de olika pedagogernas arbetssätt när det gäller flerspråkighet samt att förskollärarna använder sig av scaffolding i arbetet med flerspråkiga barn. Samtliga förskolor arbetar språkutvecklande genom att använda sig av böcker, musik, bildstöd, digitala verktyg och samverkan med vårdnadshavare. De deltagande pedagogerna diskuterar och lyfter fram vikten av att uppmärksamma alla barns modersmål som finns i barngruppen. De är eniga om att modersmålet underlättar barns andraspråkutveckling. Förskollärarna betonar vikten av att barn erbjuds en inspirerande och stimulerande miljö, vilket ses som mötesplatser för lärande och utveckling. I lärmiljön synliggörs barns alla språk på olika sätt till exempel att det finns flaggor som representerar barnens ursprung, hälsningsfraser, bilder på olika länders ord och siffror uppsatta på väggarna i förskolornas miljöer.

Undersökningens syfte är att genom attitydenkäter undersöka elevers syn på sitt modersmål och sitt andraspråk, men också att studera sambandet mellan deras uppfattningar om språk användning och identitet. Enkäterna besvarades av 33 elever som läser svenska som andraspråk på högstadiet. Resultaten visar att majoriteten av eleverna är positivt inställda till sin flerspråkighet, men att de samtidigt önskar att de fick mer användning för sitt modersmål under skoltiden. Gemensamt för eleverna är att de värdesätter sitt modersmål och tycker att det är viktigt att deras familjer fortsätter att tala modersmålet. Eleverna menar att deras flerspråkighet är värdefull, och att om man har ett annat modersmål än svenska så bör man lära sig det ordentligt. Undersökningen visar även att majoriteten av eleverna i framtiden inte vill bli sedda som någon som talar modersmålet utan någon som talar svenska

Studiens syfte var att utifrån olika lärarperspektiv bidra med kunskap om hur både mellanstadielärare och förberedelseklasslärare på mellanstadiet arbetade med och stöttade flerspråkighet i mellanstadiet. Utifrån detta var syftet också att göra en jämförelse mellan olika klasslärares arbetssätt med flerspråkighet. Den tidigare forskning som togs upp i studien var Flerspråkighet som begrepp, Olika teorier om flerspråkighet, Transspråkande som begrepp och resurs i skolan, Flerspråkighet i skolan och Olika hjälpmedel i undervisning. De teoretiska utgångspunkterna som studien var baserade på var den didaktiska triangeln och det sociokulturella perspektivet. Enkäter och semistrukturerade intervjuer användes som metod för att uppnå syftet med studien. Det var totalt 100 olika klasslärare som svarade på enkäten och sex klasslärare som blev intervjuade i Stockholms län och på Gotland. För den kvantitativa delen av studien användes analysmetoden univariat analys. I den kvalitativa delen användes tematisk analys. Resultaten visade att dessa olika klasslärare använde sig bland annat av ett multimodalt arbetssätt, samarbete mellan elever vilket leder till kommunikation, olika syn och tillvägagångssätt, digitala verktyg, hjälpmedel och läromedel, tryckta hjälpmedel och läromedel, spel/aktiviteter eller en kombination av dessa för att stödja flerspråkiga elever. Konklusionen av studien visade att resultaten från båda insamlingsmetoder lyfte tydligt fram att dessa klasslärare arbetade på olika sätt i arbetet med flerspråkighet i mellanstadiet.

I den svenska skolan går många elever med annat modersmål än svenska och tidigare forskning har visat att elevernas undervisning förbättras genom att eleverna får tillgång till hela sin språkliga förmåga (se exempelvis García &amp; Wei, 2018; Svensson et al., 2018). Därför bör elevernas samtliga språk ges utrymme i undervisningen. Det här självständiga arbetet belyser hur svensklärare i den svenska grundskolan förhåller sig till flerspråkighet i sin undervisning och vilka skillnader som kan identifieras beroende på var lärarna är verksamma och deras ålder. Undersökningen har genomförts genom en enkät besvarad av 107 lärare undervisande i svenska, svenska som andraspråk eller båda ämnena. Studien visar att svensklärarna generellt ser elevernas flerspråkighet som en tillgång i undervisningen och som något som ska värnas. Vidare framgår det också att en stor del av svensklärarna inkluderar flerspråkiga undervisningspraktiker på olika sätt i undervisningen. Vidare visar studien också på att skillnader mellan äldre och yngre svensklärares förhållningssätt kan identifieras där det framstår som att de äldre lärarna i något större utsträckning än de yngre lärarna inkluderar flerspråkiga undervisningspraktiker i undervisningen. Studien visar också på att det finns skillnader mellan på vilka sätt flerspråkigheten blir inkluderad i undervisningen i och utanför större tätortsområden. / <p>Godkänt datum 2021-01-17</p>